Svar av Johan Olson, Expert inom offentlig finansiering till små- och medelstora företag.

Svaret är svårt med denna beskrivning att svara på helt klart men jag kan ge några exempel på vad som brukar fungera och vad som inte fungerar så får Ni fundera på om det kan passa in i er verksamhet eller ej...

För det första bör man alltid om man är ett mindre företag uttömma alla svenska möjligheter. Dessa bidrag, lån och andra typer av pengar är som regel mycket "lättare" att få och framför allt snabbare.

EU är betydligt mer "omständigt" och har helt andra krav på både din ansökan och din uppföljning.

Sen är det frågan om vad ni menar med uppfinning. Är det en uppfinning som är patenterad eller patenterbar så är det som regel enklare att få pengar än om det handlar om vad vi brukar benämna som innovation där det mer handlar om en ny produktide eller tjänst. Det är inget som utesluter vartannat men det innebär som regel helt olika förfarande av ansökningar. Har du en uppfinning bör man fundera på betydligt grundligare ansökningar där det kanske kan innebära att man måste ha en plan för utveckling, marknadsanalyser o.s.v..

I det andra fallet med en ren innovation är det som regel rätt kort väg till marknaden och därmed kan man kanske klara sig med både mindre pengar och därmed enklare planer. Med detta sagt kan man starta med var ni befinner er i er egen utveckling. Oavsett egentligen om det handlar om en ren uppfinning eller en innovation så kan man få stöd nationellt för att undersöka sin marknad eller göra en granskning om det är patenterbart eller ej det man kommit på. Dessa stöd ligger som regel på mellan 40-100kkr. Ansökning skall som regel ske via ALMI men kan vara i vissa regioner utlagt på andra organisationer. Kontrollera med ALMI och eller Tillväxtverket så får ni svar för er region.

Om ni passerat detta stadie kan ni gå vidare med olika typer av stipendier om ni har en uppfinning där man som regel kan få mellan 100-500kkr. Även dessa pengar kommer som regel via ALMI (gamla Innovationsbron). Ursprunget för dessa pengar är Vinnova. Om ni antingen inte har en uppfinning eller även passerat stipendiestadiet kan man ansöka om utvecklingspengar. Dessa delas som regel ut i form av så kallade villkorslån och varierar mellan 100-500kkr. Dessa pengar skall återbetalas men i det fall det går snett och bolaget hamnar på obestånd skrivs dessa lån ner eller av helt. Det påverkar din balansräkning och kräver en del förklaringar för revisorn. Pengarna söks även dessa via ALMI oavsett om det handlar om en innovation eller en uppfinning. Därefter finns det ägarkapital och några andra steg men där är ni sannolikt inte ännu...

Varför tar jag upp detta och inte EU pengar för det är ju alltid det man hör talas om. EU satsar mängder med pengar i små och medelstora företag hör vi ofta politiker tala om och även media. Tyvärr skall jag säga att det är lite missvisande eftersom man från svenskt håll tagit formuleringen SME (small & medium enterprise) och översatt det med små och medelstora företag. Det som man då missat är att vi har lite olika namn på vad som är små och medelstora företag i Sverige och Europa.

För oss är små företag som regel 1-10 anställda och kanske upp till 25 för att sedan gå över i medelstora företag upp till ett par hundra. EU definierar det som Mikroföretag upp till 10 anställda och small till 11-50 anställda och medium till 51-250 anställda.

Se även: 10 tips för dig som vill söka bidrag till ditt företag

Viktigt är alltså att observera att små företag inte är att likställa med mikroföretag vilket politiker och media tyvärr ofta blandar ihop.

Därför kan jag säga att om ni skall söka medel från EU bör ni ha några anställda och både positivt kassaflöde och en mindre vinst. Inte för att det alltid krävs (längre) men för att det rent praktiskt skall vara lönt att söka. Idag finns det utlysningar som riktas specifikt mot mikroföretag och här finns det alltså en teoretisk möjlighet men inte alltid en praktisk. Under nästa programperiod (2014-2020) kommer detta sannolikt att ha ändrats en fram till dess menar jag att det är tveksamt lönt att söka detta som enskilt företag. Undantag finns dock!

Bland annat finns det vissa områden som EU varje period och inför varje "utlysning" väljer att prioritera och det har varit främst inom miljö och energi som dessa varit aktuella även för mindre bolag. I dessa specialfall skall man inte bortse från möjligheterna med EU-stöd som generellt sett är avsevärt större pengar än de svenska stöden. Kluster och nätverk samt internationella samarbeten är ett annat sådant undantag där man kan påvisa en tydlig koppling till EUs gemenskaps fördelar. Tripple Helix lösningar är också ett undantag som man absolut skall ta upp och analysera möjligheterna inom. Tripple Helix är en modell inom företagsekonomin som man tagit fasta på inom EU. Det innebär i stort sett att man försöker sy ihop samarbeten mellan privata företag, forskning/akademin och den offentliga sektorn.

Har man något som passar in i detta och det finns lämpliga partners inom EU eller inom EUs prioriterade områden finns det lite större pengar att söka och betydligt fler möjligheter till finansiering.

Då jag som sagt inte vet exakt vad er uppfinning är kan jag bara ge lite generella svar men jag hoppas att det varit till någon hjälp.

Tänk också på att i princip alla stöd (framför allt inom EU) aldrig är 100% av vad du behöver utan de kräver att du själv går in med en del av de pengar som krävs. Som regel 50% men det kan variera beroende på program och företaget du representerar och dess storlek etc.

Till slut vart vänder man sig

Det enklaste är att börja hos antingen Vinnova eller Tillväxtverket beroende på om det är en uppfinning eller en innovation. Därefter får man söka och se vart man kan passa in eller se om det man har på gång faller inom ramarna för en aktuell utlysning. Ingen offentlig aktör kan dock hjälpa dig att skriva en ansökan utan det måste du själv göra eller hyra in en konsult som gör det. För nationella pengar är det relativt enkelt att göra själv (samtidigt också billigt att ta hjälp med) medan EU ansökningar kan vara väldigt omfattande beroende på utlysning. Som exempel kan man ta en ECO-innovation ansökan landar på runt 100 sidor plus en 3-5 år budgetbeskrivning. Motsvarande för en FP7 medan en mindre under livslångt lärande kan vara ett par sidor. Vissa stöd sköts decentraliserat via svenska representanter så som Tillväxtverket, Vinnova, ESF, Energimyndigheten m.fl. andra sker på EU nivå och här rekommenderar jag att man tar hjälp då det är mycket omfattande.

Som sagt hoppas det var svar på din fråga och att ni återkommer med fler om det skulle vara några andra frågor eller om ni vill ha mer detaljer i något hänseende...