De som går sämst ser företag som går i konkurs, jobben försvinner, skolor läggs ner och framtidstron raseras.
– Konsekvenserna kan bli extrema, därför har vi velat förstå hur regioner med sämre förutsättningar kan utvecklas. Det har vi gjort genom att studera regioner som drabbats hårt av olika kriser, men som lyckats ta sig tillbaka, berättar Linda Stihl, Lunds universitet, till Esbri.
Linda Stihls har i sin doktorsavhandling undersökt regionala skillnaderna i Europa och jämfört dessa med de tre svenska orterna Olofström, Kiruna och Borås.
I Olofström där Volvo Cars var en grundbult för jobb och trygghet blev slaget hårt när bolaget tvingades till stora neddragningar 2008.
– I en kommun med 13 000 invånare försvann 1 000 jobb. De flesta underleverantörerna i staden hade förlitat sig på Volvos existens och innovationsarbete, och tyckte sig ha få incitament att satsa på egen utveckling och bredda sin kundbas. Bara två år innan krisen hade Region Blekinge pekat ut staden som en riskregion, berättar Linda Stihl.
Kiruna var ett annat val av ort som hon studerat från stålkrisen på 70-talet och framåt. Hennes fokus har legat på hur besöksnäringen har utvecklats i skuggan av gruvnäringen.
– Där dominerar LKAB som erbjuder väldigt goda arbetsvillkor som andra näringar i regionen har svårt att konkurrera med. Detta påverkar mindre företag negativt. Samtidigt har flera av LKAB:s underleverantörer kunnat utveckla tjänster och produkter till den tekniskt avancerade gruvan, säger hon till Esbri.
– Men vad händer om råvarupriserna faller och jobben försvinner? Då finns det få andra näringar som har lyckats växa tillräckligt och som staden kan falla tillbaka på.
Sedan tekokrisen från 50-talet fram till slutet av 70-talet, då textilbranschen i Borås nästan försvann förlorade orten hela 25 000 jobb. Men Borås entreprenörsanda gjorde att staden klarade sig ur krisen. Orten har lång tradition av knallar och en stark entreprenöriell kultur.
– När de stora företagen inom textilproduktion gick i konkurs på 70- och 80-talet byggde man nya varumärken utifrån de resurser man hade. Många småföretag finns kvar i textilbranschen än idag, andra har byggt vidare på kompetenser från den gamla näringen och gått in i andra industrier. Logistik och e-handel är exempel på områden man byggt vidare på, säger Linda Stihl.
– Borås har ett mycket starkt näringslivsklimat, som man har byggt upp kollektivt. Det offentliga och privata har djupa samarbeten där man är mån om att satsa på staden.
Linda Stihl menar att Borås styrka är det kollektiva, medan besöksnäringen i Kirunaregionen drivits på av enskilda individer.
– Det är några få entreprenörer som har fått fart på turism- och besöksnäringen där. Ett bra exempel är Icehotel som skapades av en individ. Hotellet har varit viktig för möjligheterna att få andra i näringen att växa. De har till exempel knutit till sig företag med produkter som älgsafari, hundspann, ridning på islandshästar och småföretag som bedriver samisk verksamhet.
Volvos produktion i Olofström är idag tillbaka i samma skala och många småföretag har återigen möjlighet att producera och behålla en arbetsstyrka. Men det är inte som förr.
– De mindre företagen jobbar mer med egen produkt- och kompetensutveckling i dag än tidigare, men har inte kommit lika långt med att bredda kundbasen. Det finns helt klart en förändringsvilja i Olofström, och det är något som jag ska studera längre fram, avslutar Linda Stihl.
Tips till dig som jobbar med regional utveckling
- Erkänn vikten av lokala aktörer och företag. Kommunerna prioriterar inte alltid satsningar på näringslivet eftersom regionerna är de som får ansvar och finansiella resurser för att jobba med regional utveckling. Det är därför viktigt att uppmuntra och stötta lokala aktörer, såsom företagare, politiker, tjänstemän och näringslivsorganisationer när de lyfter frågor och jobbar för regional utveckling.
- Underlätta samarbete mellan det privata, det offentliga och mellan företag. Detta är extra viktigt på lokal nivå.
- Hjälp till att upptäcka och åtgärda situationer som hamnat i låsning. Om det sker lite eller ingen förändring i en region eller kommun kan man ofta härleda det till att aktörer såsom politiker och byråkrater i regionen är inlåsta i ett tankesätt. Har regionen eller kommunen som exempel ett politiskt ledarskap som enbart förvaltar det som finns, och inte uppmuntrar nya idéer och vägar för näringslivsutveckling, kan utveckling aldrig uppnås.
