COVID-19-pandemin blottlägger de mycket konkreta brister som föreligger i koordineringen mellan regeringar och organisationer runt om i världen. Många av dessa hade redan ett lågt förtroende bland allmänheten sedan tidigare. Nu behövs ett ansvarsfullt ledarskap från den privata sektorn mer än någonsin. Vilken respons detta får bland företagsledarna, kommer att ha stor inverkan på hur vår värld kommer att te sig efter COVID-19-pandemin.

Enligt 2020 års upplaga av Edelman Trust Barometer, är människors arbetsgivare den som man har störst förtroende för, högre än för både regering och media. En majoritet bland allmänheten förväntar sig att företagen anpassar sin verksamhet på så sätt att de skyddar sina anställda och lokalsamhället. Och nu när många regeringar ger företagen betydande stöd, är det dags för företagsledarna att ta ett steg framåt och agera på ett ansvarsfullt sätt.

I en värld där kortsiktig marknadsprestanda ofta är pådrivande för beslutsfattandet, har vissa företag redan börjat att jobba på ett nytt sätt. Genom att förflytta sig bortom aktieägarnas företräde, bemöter de obalanser i våra ekonomier genom att involvera samtliga intressenter i potentiella lösningar – leverantörer, partners, anställda och tillsynsorgan. Som exempel kan nämnas att BlackRock, världens största fondförvaltare, har övergått till detta tillvägagångssätt och satt hållbarheten i centrum för sin verksamhet.

Här följer fem sätt som ansvarsfulla företagsledare kan begagna sig av för att bidra till en mer balanserad värld i kölvattnet efter COVID-1

1. Upprätta mer lokala leverantörskedjor

Under de senaste årtiondena har företagen fokuserat på att maximera effektiviteten. För att sänka kostnaderna och nå bättre effektivitet, har tillverkarna koncentrerat sin verksamhet på ett fåtal leverantörer i en handfull länder. Dessa globala leverantörskedjor har åstadkommit besparingar och optimerat vinsten så länge allt flutit på utan några problem. Men störningarna till följd av COVID-19-pandemin har varit enorma.

Exempelvis hämtar hälsovårdsindustrin ungefär 80% av de grundingredienser som används i amerikanska läkemedel från Kina och Indien. Den negativa påverkan som avbrotten i leverantörskedjan haft framgår mycket tydligt av den allvarliga bristen på handdesinfektionsmedel och munskydd, bland annat för personal inom sjukvården. Europa upplever liknande problem.

Framtida marknader kommer dra fördel av att ombalansera sin verksamhet genom att flytta de som tidigare förlades utomlands närmare hem. Motståndskraft kommer att trumfa effektivitet genom en modell där tillverkningen förläggs till platser som ligger närmare konsumtionsställena, istället för att man förlitar sig på globala transporter.

Genom en digitalisering av andra processer, kan företagen tillvarata de möjligheter som uppstår ur kunskapsekonomier, och kompensera för de som förlorats genom storskalighet.

2. Internationell samverkan

Mer lokal och regional autonomi behöver inte innebära slutet för internationell samverkan. Vid utmaningar på systemnivå, är samverkan den bästa medicinen för att undvika oönskade följdverkningar.

Eftersom länder uppenbarligen engagerar sig i ett nollsummespel som avspeglar tilltagande populism och auktoritärism runt om i världen, bör företagen träda fram och appellera till sina regeringar om ett samfällt agerande och ett kollektivt ledarskap genom en samverkan mellan det offentliga och det privata. Enligt Edelman, förväntar sig medborgarna att företag och stater samverkar för att möta krisen och begränsa dess hälsomässiga och ekonomiska följdverkningar.

3. Ställ om och visa upp samhällsnyttan

En lång rad företag visar fram sin samhällsnytta genom att ställa om verksamheten och istället tillverka medicinsk utrustning som det råder ett stort behov av. LVMH, holdingbolaget som äger lyxvarumärken som Louis Vuitton och Christian Dior, har anpassat vissa av sina kosmetikfabriker för att istället tillverka handdesinfektionsmedel för franska sjukhus med bristande resurser. Klädföretaget Zara använder sina fabriker för att tillverka munskydd och sjukhuskläder. Kosmetikföretaget Nivea ställer om till tillverkning av desinfektionsmedel av medicinsk kvalitet.

Dessa åtgärder visar på företagens förmåga att snabbt kunna improvisera tack vare att de är i full samklang med samhället i övrigt.

4. Skydda sina medarbetare

Företag kan lindra de följdverkningar som COVID-19-pandmin har på de mest utsatta bland personalen och leverantörerna. Google har t.ex. upprättat en global COVID-19-fond som gör det möjligt för alla tillfälliganställda och säljare att ta sjukledigt med lön om de drabbats av några symptom eller inte kan komma till jobbet för att de sitter i karantän. Starbucks har utökat sina förmåner avseende mental hälsa och erbjuder sina medarbetare personligt anpassad psykologhjälp med full anonymitet. VF Corp, klädföretaget bakom Vans, North Face och andra märken, fortsätter att ge sina anställda lön samtidigt som man stänger ner alla sina butiker tillfälligt.

Företag som har råd att behålla sin personal under krisen, står snabbare redo att komma tillbaka igen så snart krisen väl lagt sig.

5. Verka för en grön återhämtning

Istället för att återgå i de gamla gängorna igen, bör företagen fundera på att andra potentiella hälsokriser kan uppstå i framtiden till följd av kontinuerliga störningar av ekosystemen eller på grund av klimatförändringarna. En kris utgör en möjlighet för att tänka om och tänka nytt, istället för att lappa ihop det gamla.

I efterdyningarna av pandemin, kan återväxten fås att tillta igen genom ett beslutsamt nytänkande när det gäller våra ekonomier runt miljöteknik, förnybar energi och en naturlig infrastruktur för att utveckla mer effektiva och motståndskraftiga ekonomier med låga koldioxidutsläpp.

Medan övergången till en mer multiintressent-inriktad företagsstrategi tilltagit under de senaste åren, skapar COVID-19-pandemin möjligheter för en medveten förändring av det bakomliggande tänkesättet. Ansvarstagande företagsledare kommer att se detta moment som ett tillfälle till att använda en samhällelig lins som bidrar till stabilitet och är till gagn för alla på lång sikt.

Denna artikel är en återpublicering från The Conversation under en Creative Commons-licens. Läs originalartikeln här.

Texten är skriven av Stéphane J. G. Girod som är professor för avdelningen Strategy and Organizational Innovation vid IMD - Institute for Management Development och Natalia Olynec.