Och vidare:

”En del mytomaner tror själva på sina lögner, andra gör det inte.”

Om det har ställts någon diagnos på regeringen ska vara osagt. Uppenbart är dock att den lider av mytomaniska drag. Extra tydligt är detta inom det som ska vara regeringens huvudnummer – att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet senast år 2020.

Ingen – mer än möjligen mytomanen själv – tror att de förslag som presenterats kommer att göra denna målbild verklig. Tvärtom, att högre skatter på företag ska leda till lägre arbetslöshet är en tanke som har dömts ut av såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet och en lång rad andra tunga insatser.

För skattehöjningar är faktiskt det som är regeringens strategi för att nå sin högt ställda målsättning. Försämrade ROT- och RUT-avdrag ska på något sätt öka efterfrågan på lågt utbildad arbetskraft. Högre arbetsgivaravgift för ungdomar ska helt magiskt bana väg för deras inträde på arbetsmarknaden. Och återinförande av den särskilda löneskatten för personer över 65 år som arbetar ska i mytomanens värld få äldre företagare att vilja driva sin verksamhet vidare och på så sätt i många fall erbjuda jobbtillfällen även för andra.

I mytomanens värld har de 14 miljarder kronor som näringslivet – framför allt små och medelstora företag - ska betala extra i skatt under 2016 ingen som helst begränsande betydelse för deras möjlighet att uppvisa lönsamhet, investera i nya tjänster och produkter eller marknader. De 14 miljarder kronor som tas från företagen (och de drygt 16 miljarder kronor som tas från hushållen) gör i mytomanens värld större nytta om Magdalena Andersson, Åsa Romson och Jonas Sjöstedt kommer överens om hur de ska fördelas. Det är alltså politiker och inte bra villkor för företag som skapar jobb.

Ofta kan en mytoman avslöjas därför att dennes berättelser inte håller ihop. Så är det även för regeringen. Högre arbetsgivaravgifter för att ha yngre personer anställda kommer enligt regeringen inte att få någon negativ effekt för företagen. Men samtidigt kompenseras den kommunala sektorn genom utökade statsbidrag just därför att arbetsgivaravgifterna ger högre kostnader för yngre medarbetare.

Entreprenörer drivs av många saker. Men det går inte att tänka bort den ekonomiska avkastningen som en faktor som motiverar risktagande och slit. Att göra det dyrare att anställa medarbetare och att höja skatteuttaget om en bra inkomst blir möjlig (fler ska betala en högre statlig inkomstskatt och även 3.12-reglerna ska ses över) är inte rätt sätt att uppmuntra skapandet av den arbetsmarknad mytomanen drömmer om.

Regeringen själv skrev i den första budgetpropositionen som den presenterade att ”De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna budgetproposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas”.

I klartext betyder det att regeringen själv inser att dess skatteförslag gör det svårare för företag att uppvisa lönsamhet och erbjuda nya arbetstillfällen.

Det finns som sagt mytomaner som tror på sina lögner. Regeringen gör det inte.

Joacim Olsson
Vd, Skattebetalarnas förening

Vill du stödja Skattebetalarnas arbete mot höga skatter och slöseri med skattepengar, klicka här.