Sveriges ekonomiavdelningar är mitt uppe i ett omvälvande skifte som till stor del beror på en snabb teknikutveckling och ökad global konkurrens. Det traditionella ekonomiarbetet håller på att försvinna och kraven från verksamheterna att ställa om till proaktivt och strategiskt affärsstöd ökar. I denna transformation finns det flera insikter ekonomichefer och ledningsgrupper bör ta hänsyn till. Azets trendpanel har därför identifierat fem trender som kommer att prägla framtidens ekonomifunktion.

Azets är en ledande leverantör av rådgivning och outsourcingtjänster inom ekonomi, lön och HR. Tidigare gick företaget under namnet Visma Services. Azets bildades i december 2016 som en följd av att Visma sålde sin BPO-division. I kontakten med ekonomi- och HR-chefer på över 22 000 företag i Norden har Azets samlat på sig en omfattande kunskapsbas gällande vilka utmaningar och möjligheter som ekonomi-och lönefunktionen står inför. I Azets trendpanel, som består av experter inom olika specialistområden, har ett antal strömningar som spås blir extra tongivande för ekonomiavdelningar på medelstora företag om fem till tio år identifierats.

– De företag som lyckas med transformationen av ekonomifunktionen kommer att ha en stark konkurrensfördel. För att uppnå det krävs en medvetenhet hos bolagens ledningar om behovet av omställning och en förståelse för hur framtida ekonomifunktioner faktiskt kommer att se ut. Det behövs en tydlig strategi för genomförandet där förändringar prioriteras och sker löpande. Denna process är inte isolerad till ekonomifunktionen, det krävs att hela organisationen förstår och accepterar förändringen, säger Anders Fryxell, VD på Azets.

Framtidens ekonomiavdelning: fem trender

1. Tekniken möjliggör men den mänskliga insatsen avgör

I takt med att flera av de dagliga arbetsuppgifterna såsom bokföring och fakturering på ekonomiavdelningen blir automatiserade, eller hanterad av robotar, minskar antalet medarbetare. Samtidigt räcker det inte med den tekniska utvecklingen för att kunna utnyttja framtidens innovationer maximalt. För att kunna realisera det som tekniken kan bidra med krävs människor som standardiserar processer, korrigerar avvikelser och analyserar data. Den mänskliga faktorn blir avgörande vid värdeskapande på ekonomiavdelningen.

2. Data sätter agendan

Lösningar som på ett effektivt sätt tar tillvara på all den data som företag samlar på sig finns redan idag. Blickar vi framåt några år kommer tekniken ha hunnit förfinats och lösningarna blivit allt fler. Redovisning har tidigare fungerat som ett facit för vad som redan hänt. I takt med att realtidsdata blir mer åtkomligt går det att jobba med olika scenarios som blir vägledande och faktiskt styr beteenden och beslut. Ekonomichefen förväntas använda dagsaktuella siffror för att sätta agendan framåt och öka beredskapen för omställningar vid behov. Kraven på att bryta ut realtidsdata för olika delar av organisationen blir också allt viktigare där varje grupp kan ta beslut baserat på relevant och aktuellt underlag för den specifika avdelningen. Det kräver också att datan är tillgänglig och lätt att ta till sig för organisationen. Tjänster som även tar in externa siffror för benchmarking ger ett förbättrat beslutsunderlag för företaget och kommer att användas ännu mer framöver.

3. Ökat fokus på säkerhet

I takt med att data blir allt mer tillgängligt ökar också riskerna för att denna blir förstörd eller hamnar i fel händer. Detta kommer att bidra till ett ökat säkerhetstänk och fokus på hanteringen av transparensen. Vem som äger datan blir således en viktig fråga på framtidens ekonomiavdelning vilket medför högre krav på juridisk kompetens och kunskap om rådande datalagar. De företag som har en bra balans mellan övergripande kontrollfunktioner och digitaliserade processer kommer att ha en avgörande konkurrensfördel de kommande tio åren.

4. Rollerna på ekonomiavdelningen förändras och förädlas

Nya ansvarsområden, roller och egenskaper kommer även att framträda. En kategori ekonomer kommer till exempel att ansvara för att hantera och styra tekniken samt optimera processer så att relevant data utvinns. Vidare kommer det efterfrågas en kommunikativ förmåga att på ett pedagogiskt och rådgivande sätt kunna stödja verksamheten med analys och underlag. Samtidigt flyttas ekonomichefens funktion successivt bort från kontroll och rapportering till att tolka och utveckla strategin. Ekonomichefens roll blir då att sätta agendan för den nya ekonomifunktionen och säkerställa att den är verksamhetsstyrande.

5. Shared service centres och outsourcing ökar kraftigt

De potentiella vinsterna med att ställa om till den moderna ekonomifunktionen är stora. Samtidigt är det svårt att själv försöka nå dessa då det krävs både resurser, tid och erfarenhet. Speciellt då ekonomifunktionerna blir mindre i takt med digitaliseringen. Genom att organisera sig i interna eller externa shared service centres lyckas man utnyttja skalfördelar, standardiserade processer, teknik, kompetens och nearshoring till låglöneländer. Externa shared service centres genom outsourcing av ekonomifunktionen kommer främst öka bland mellanstora bolag som har svårt att själva nå skalbarhet.

– Vi ser att många medelstora företag fortfarande har manuella hanteringar av till exempel tidrapportering, utläggshantering, fakturering och rapportering. Samtidigt ser vi att medvetenheten och nyfikenheten hos företagen har ökat, både vad gäller att effektivisera processer och sänka kostnader, men också vad gäller att öka det värdeskapande arbetet inom ekonomifunktionen. Den moderna tekniken ställer allt högre krav på den egna organisationen vad gäller förmåga och resurser att följa med i utvecklingen. Detta är frågor som affärsledningar i allt större utsträckning börjat ställa till sig själva, säger Anders Fryxell.