En sak som få skolor lär ut är olika inlärningstekniker. Alltså hur man studerar effektivt, lär sig och kommer ihåg kunskapen.

Korvstoppning är knappast något bra om det inte handlar om att klara provet eller tentan. Men det kan väl inte vara målet med skolan? Det går också att ifrågasätta ny teknik så som läsplattor och datorer. Studier och forskning visar att de inte är så bra verktyg som många tycks tro.

I tidningen inc.com skriver författaren Jessica Stillman om inlärnings- och studietekniker.

Hon menar att allt för många använder sig av den studieteknik som är typisk för skolan. Skolan som vi vanligtvis förknippar med just inlärning och bildning använder studietekniker som inte fungerar speciellt bra.

Vem kunde ana?

Hur går det vanligtvis till i skolan?

Jo, man läser på om ämnet man "vill" lära sig om, kanske markera viktiga avsnitt och tar anteckningar. Det är så vi lärt oss att man ska göra.

Att markera ord och stycken hjälper i princip ingenting för att hjälpa till att komma ihåg information. Detta har upprepade studier visat.

Det finns betydligt bättre tekniker för inlärning och studier.

Här är några inlärningstekniker som enligt forskning faktiskt fungerar.

1. Mindre läsning, mer återberättande

Istället för att läsa, sen läsa samma texter igen, är det mer effektivt att läsa en gång och sedan lägga större delen av tiden på att komma ihåg och försöka återberätta det man läst. För många av oss som läser är det lätt att tankarna sticker iväg och helt plötsligt har man läst en sida eller två utan att ha en aning om vad. Det är alltså många gånger meningslöst. Men denna teknik kan förhindra detta.

Denna studieteknik gör att hjärnan blir mer fokuserad på vad som läses då man ska kunna återberätta det hela. Använd gärna en studiekamrat, partner eller kollega som bollplank. Du kan också återberätta för dig själv, eller låtsas att du ska berätta eller framföra det för andra. På så sätt lurar du dig själv till komma ihåg det bättre.

2. Aktivt lyssnande

Att lyssna aktivt är också en viktig teknik för att lära dig mer under en föreläsning. Istället för att passivt lyssna och likt en robot göra anteckningar så kommer du komma ihåg mer om du försöker identifiera om det du hör. Kanske går informationen att placera i ett större sammanhang där du kan kan hitta kopplingar till annan kunskap. Med denna teknik kommer du att få en djupare förståelse för ämnet.

Både Bill Gates och Elon Musk har rekommenderat ett liknande tillvägagångssätt för inlärning.

3. Interfoliering

Istället för att ägna all din inlärningstid åt bara ett ämne eller koncept, så finns det forskning som menar att interfoliering ger bättre inlärningsresultat. Interfoliering betyder att man varvar kunskap och ämnen och återkommer till dessa, och sticker in tidigare ämnen i nuvarande inlärning.

Så att istället för att först läsa matematik, sen svenska, sen historia, sen idrott, så blandar man exempelvis in matematik i historielektionen, idrott i fysiken eller samhällskunskap i musik.

I en studie av metoden visade det sig att elever som hade använt inlärningstekniken hade 25 procent bättre resultat på ett test nästkommande dag och hela 75 procent bättre när de testades igen en månad senare.

Missa inte: Framgångsrika barn har föräldrar som lär dem denna 4-stegsprocess

4. Fördela tiden istället för långa pass

Korvstoppning kan fungera för att klara ett prov men om du faktiskt vill lära dig är det en dålig inlärningsteknik. Det är då bättre att sprida din kunskapsinlärning över längre inlärningsperioder genom att dela upp dem i korta, intensiva pass, följt av en paus som gärna får vara en dag eller ännu längre.

5. Aktivera din hjärna

Att klottra ner dina anteckningar och skissa mer visuellt är att föredra framför att bara läsa och skriva anteckningar. Det gör att du kommer ihåg det du lär betydligt bättre.

Att läsa högt verkar också hjälpa till att komma ihåg mer. Att läsa högt underlättar också när man korrekturläser sina egna eller andras texter. Fel upptäcks lättare.

Användning av papper och penna är också mer effektivt för inlärning än en laptop eller surfplatta. Studier har visat att de som skrev mer och gjorde långa anteckningar tvingades att vara mer selektiva. Detta eftersom du vanligtvis inte kan skriva så snabbt med en penna som du kan skriva på ett tangentbord. Den extra bearbetning av materialet gynnade deras inlärning. Det förklarar Princeton-psykologen Pam Mueller som har jämfört de två metoderna.

Ja den mesta forskning pekar på att papper och penna jämfört med skärm och tangentbord är det bästa sättet för inlärning.  Se även Axess, Ifau och Kvartal.

Att svensk skola går i andra riktningen där mer skärmar ska in i lärandet är bara att beklaga.

Så där har du det. Fem smarta inlärningstekniker.

Läs vidare: Lär dig ett nytt språk varje dag - om klassisk musik vid inlärning