Pristoppar när vinden avtog

Enligt TT steg elpriset till 5,70 kr/kWh i elområde 3 och 4 under tisdagskvällen. Snittet för dygnet låg runt 1,90 kr, medan norra Sverige låg kvar kring 20–30 öre.

Analytikern Johan Sigvardsson på Bixia noterade att det varit ”närmast vindstilla i Sverige – men framför allt i Tyskland”, vilket gjorde att de höga tyska priserna slog igenom rakt in i Sydsverige.

Elmarknadsanalytikern Christian Holtz vid Merlin & Metis beskriver i TN utvecklingen som anmärkningsvärd:

”Det brukar alltid vara under december, januari eller februari som man ser årshögstanoteringarna. Att vi får dem redan i oktober sticker ut och är en fingervisning om vad som kan hända framöver.”

Han konstaterar att både vind- och kärnkraftsproduktionen ligger på ovanligt låga nivåer:

”De två brukar tillsammans stå för merparten av elproduktionen i oktober, men står för under 30 procent i dag.”

Holtz bedömer att prisvariationerna fortsätter under vintern och att skillnaderna mellan norra och södra Sverige förblir stora – men att Sverige klarar sig utan större störningar så länge vädret inte blir extremt.

Fortum: ”Vintern ser ut att bli normal”

Fortum ger en lugnare bild. Elprisexperten Patrik Södersten menar att terminsmarknaden pekar mot hyfsat normala vinterpriser, även om de regionala skillnaderna består:

”Även om vi hade ett par timmar med riktigt höga priser säger det inte mycket om helheten. Marknaden förväntar sig normala vinterpriser.”

Han betonar dock att vädret förblir den stora osäkerheten:

”Får vi en riktigt kall och vindstilla vinter samtidigt som kärnkraftsunderhåll drar ut på tiden, då kan priserna dra iväg.”

Hushåll och företag påverkas olika

Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg uppskattar att en genomsnittlig barnfamilj i småhus får 1 000–2 000 kronor högre elkostnader än i fjol.

”Det är en måttlig ökning, men elmarknaden är mer väderberoende än tidigare, så det kan svänga snabbt,” säger han till Dagens Nyheter.

För hushåll med kvartsprisavtal, där elpriset sätts var femtonde minut, märks dessutom prisvariationerna tydligare. Enstaka timmar med höga pristoppar kan ge större genomslag i fakturan än för dem med månadsrörligt pris.

Samtidigt visar en Sifo-undersökning från Fjordkraft Företag att hälften av svenska företagare tror på stigande elpriser det kommande året, men bara en fjärdedel har en strategi för att hantera dem.

Systemutmaningar och elprisområden

Svenska kraftnät har tvingats avbryta upphandlingen av den planerade strategiska reserven, vilket innebär att Sverige går in i vintern utan formell effektreserv.

 Christian Holtz bedömer i en intervju med TN att beslutet ökar sårbarheten på sikt, även om risken för elbrist i vinter är liten:

”Vi tappar vår sista livlina. Det mest sannolika är att vi klarar oss, men vid långvarig kyla och svag vind kan risken för brist öka.”

Även Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré har beskrivit situationen som utmanande, då upphandlingen stoppades sedan anbuden från kraftbolagen överskridit EU:s tillåtna prisnivåer.

Hos Uniper, som driver Karlshamnsverket, ser man beslutet som ett tapp för hela elsystemets beredskap – men anläggningen finns fortsatt i beredskap som toppkraftverk.

Samtidigt väntas de stora prisskillnaderna mellan norr och söder bestå. Sydsvenska handelskammaren varnar för att upp till 200 000 jobb i södra Sverige kan hotas om inget görs, och regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda nya lösningar till våren 2026.

Grannländerna påverkar Sverige

Danmark planerar att nästan helt avskaffa elskatten och Norge inför ett statligt högkostnadsskydd där staten täcker alla kostnader över 40 öre/kWh.

I Sverige sänks elskatten med 10 öre vid årsskiftet – en åtgärd som enligt ekonomer får begränsad effekt.

Docent Mats Nilsson menar att när grannländerna subventionerar sin el, ökar de sin förbrukning – vilket i slutänden driver upp priserna även här.

De dolda kostnaderna

Höga elpriser påverkar inte bara fakturorna utan också hela ekonomin.

I Företagande.se-artikeln Elprisernas alternativkostnad – det vi inte ser förklaras hur dyr energi leder till lägre konsumtion, svagare konkurrenskraft och uteblivna investeringar.

När allt avgörs av vädret

Om vinden blåser, reaktorerna snurrar och importen består kan vintern passera utan dramatik. Men om kylan biter sig fast och vinden mojnar – då kan även små marginaler få stora konsekvenser.