– Vi är ju en webbbyrå. Typisk kontorsverksamhet om man tittar på arbetsmiljöperspektivet. Vi hade runt 20 anställda då, berättar han för Företagande.

På checklistan inför besöket står allt som brukar förknippas med en ”skötsam” arbetsplats:

– Vi har brandskydd, hjärtstartare, friskvård, pensionsavtal, medarbetarsamtal, medarbetarundersökningar, flextid, extra sjukförsäkringar, ingen övertid och så vidare. Så vi tänkte: vad kan gå fel?

Inspektören – en kvinna i medelåldern – dyker upp på utsatt datum. Första timmen är stämningen god.

– Hon var väldigt trevlig och nyfiken. Hon gav komplimanger till företaget. Då kände man att ”det här går ju bra”, säger Robert.

Och helt plötsligt vänder hon – den här trevliga personen bara försvinner. Hon säger ”stopp – släpp tangentbordet och backa en meter från datorn”.

Det blir några mindre anmärkningar. En sladd bakom ett skrivbord, inne vid ett fönster i ett rum där ingen egentligen går.

– Hon menade att ”de här sladdarna kan man ju ramla och slå sig på”. Men det var en plats där ingen går, ändå skulle det dokumenteras. Så vi fick skjuta in skrivborden mot väggen.

Småsaker, tycker Robert. Men det är när inspektören kommer in på tidrapportering som besöket får en helt annan ton.

När inspektionen vände tvärt

Frågan låter oskyldig:

– Hon frågade: ”Har ni tidrapportering?” Jag tvekade lite innan jag svarade, men sa: ”Jo, det har vi”. Vi är ju mer eller mindre ett konsultbolag, vi måste veta vad som är gjort för att kunna fakturera.

Inspektören vill se systemet. Robert loggar in.

Då säger hon: 

– Okej, kan du bocka i alla namnen?” så får jag bläddra igenom månad för månad. Och helt plötsligt vänder hon – den här trevliga personen bara försvinner. Hon säger ”stopp – släpp tangentbordet och backa en meter från datorn.

Inspektören tar upp mobilen och börjar fotografera tidrapporteringen direkt på konferensskärmen.

Anledningen: några månader tidigare har en anställd jobbat ett par timmar på en söndag. Därmed bryts kravet på sammanhängande veckovila.

– Här har personen inte fått sin lagstadgade 36-timmars veckovila, säger hon.

Jag köper att det är fel. Men det här var en person, en söndag, en gång på sju–åtta år, säger Robert.

Bakgrunden är dessutom allt annat än dramatisk. Medarbetaren skulle på ett allvarligare läkarbesök en måndag.

– Hon ville inte ta sjukdag eller semester, utan ringde sin teamledare och frågade om hon kunde jobba på söndagen istället och vara ledig på måndagen. Teamledaren sa ”om du vill det så går det bra”.

Formellt är det ett brott mot reglerna om veckovila. Men för Robert blir det här ögonblicket då kontrollen slår över i något helt annat.

– Vi försökte bara vara snälla. Istället drar man igång hela myndighetshjulet i ett år med jurister och korrespondens. Det känns som slöseri med skattepengar.

Ett år av oro – och timmar av administrativt arbete

Efter besöket kommer nästa steg: krav på åtgärdsplan.

– Vi fick ett brev där vi skulle komplettera med hur vi åtgärdat problemet och vilka processer och rutiner vi skulle införa för att undvika att det hände igen. Vi behövde också beskriva utbildning för ledningsgruppen.

Resultatet blir ett omfattande dokument.

– Det var några timmars jobb, och vi var flera i ledningsgruppen inblandade. Det är ju en kostnad för ett litet företag. Och mentalt kostar det ju ännu mer – det gnager i bakhuvudet hela tiden.

Sedan blir det tyst.

– Det där fick ligga och gnaga i ett år. Jag kollade maxböterna, de låg runt 40 000, så vi skulle inte gå i konkurs. Men det är ändå något som maler: ”Vad händer, vad kommer de fram till?”

Till slut, efter ett år, kommer beskedet med brev: ärendet skrivs av.

– De konstaterade bara att vi hade gjort fel. Ingen ursäkt, ingen reflektion. Men för vår del var det åtminstone över, säger Robert.

”Som en parkeringsvakt på provision”

Robert upplever att inspektören var kunnig i lagtext – ”hon kunde sitt område, precis som en facklig ombudsman kan LAS” – men att förståelsen för branschen var begränsad när det gällde att sätta saker i proportion.

– Vi har inga orimliga arbetstider, ingen kultur där folk jobbar sju dagar i veckan. Snarare bevisade det här undantaget att vi inte utnyttjar folk.

Ändå fick han känslan att hon måste hitta något fel till varje pris.

– Det kändes som att hon kände att hon var tvungen att hitta någonting att ta med sig hem för att ha ”gjort ett bra jobb”. Lite som en parkeringsvakt som har provision.

Alltid när de hittar på nya regelverk dyker det upp affärsmöjligheter. Det är positivt för oss kortsiktigt. Men det är ju inte produktivt. Att göra en cookie-pop-up på en sajt – det är ju inte produktivt. Jag kan fakturera för det, men ingen blir gladare av att den kommer upp.

Det är samma logik som återkommer i flera av Företagande.se:s tidigare granskningar: ett system där besluten tycks tas för att de kan tas – inte för att det är rationellt, proportionerligt eller ens till statens fördel.

Se även: Skatteverket krävde affärsplan utan lagstöd – backade efter JO-hot

Truckkortet som saknades – i pärmen

Robert berättar också om en vän som driver ett livsmedelsföretag med eget lager. Flera anställda hade truckkort. Men när en inspektör dök upp blev även det ett ärende.

– Inspektören frågade: ”Vem kör trucken?”

De svarade att det är Eva, Kalle och Lisa – alla med truckkort. ”Okej, var står det någonstans?” frågar hon. Det stod ingenstans. Precis som med bilar: har man inte körkort så kör man inte. Men här räckte det inte – det måste stå i en pärm i en bokhylla.

Resultatet: böter på 40 000 kronor. Dessutom tvingas företaget anlita en konsult för att upprätta den efterfrågade ”pärmen” med alla dokument – för runt 50 000 kronor.

– Ett myndighetsbesök kostade honom närmare 100 000 kronor. Och nu kommer konsulten en gång per år, tar ned pärmen, uppdaterar papperet, ställer tillbaka den och skickar faktura. Det är ett ekosystem som lever på reglerna – inte på att skapa värde.

EU-regler, cookies och tillgänglighet – affärer utan kundnytta

Robert är inte bara vd för webbyrån utan sitter även i andra bolagsstyrelser. Han ser samma mönster på fler områden: nya regelverk som skapar affärsmöjligheter för konsulter, men liten eller ingen nytta för kund eller samhälle.

– Alltid när de hittar på nya regelverk dyker det upp affärsmöjligheter. Det är positivt för oss kortsiktigt. Men det är ju inte produktivt. Att göra en cookie-pop-up på en sajt – det är ju inte produktivt. Jag kan fakturera för det, men ingen blir gladare av att den kommer upp.

Tillgänglighetsdirektivet ser han mer blandat på.

– Tillgänglighet på vård- och myndighetssajter är jätteviktigt, också för funktionsvariationer vi inte ser. Men mycket är väldigt överreglerat, säger han.

I tidigare artiklar har Företagande.se visat hur just EU-regler och nationell tolkning av dem förvandlat pandemistöd till skuldfällor – där Skatteverket och Kronofogden jagar tillbaka pengar från företag som gjort som de blivit tillsagda.

Mönstret är snarlikt: regler för att ”skydda” får i praktiken motsatt effekt för de företag som bär upp ekonomin.

”Gammal palmehistorik” – och ett vi-och-dom

När samtalet glider över på det större perspektivet, blir Robert tydlig med att han inte är emot arbetsmiljölagar i sig.

– Jag är ju inte emot att det finns regelverk – jag har absolut inget emot att de kollar. Men det måste finnas en rimlighetsbedömning i slutändan.

Vi jämför med tunga transporter och bussbranschen, där utebliven vila på riktigt kan handla om liv och död. En webbyrå i Vasastan är något annat.

– Jag tycker inte att det är bra med dygnet runt-jobb i någon bransch. Men när det handlar om några timmar på tio år, då ser man att det är ett undantag – inte ett systemfel. En så mikroskopisk avvikelse sett till helheten borde snarare utgöra bevis för att företaget följer de lagar och regler som finns, säger Robert Marmfors till Företagande.se.

När Skatteverket eller en annan myndighet går på en, med hundra jurister i ryggen, då är det inte säkert att man orkar. Bolag går i konkurs, anställda förlorar jobbet, även i fall där företagen inte gjort något medvetet fel.

På frågan om hur han upplever myndighetskulturen i stort tvekar han inte:

– Ja, det är väl någon gammal palmehistorik som ligger där och aldrig försvinner. Jobben i Sverige ska skapas, säger politikerna. Men i stället för att skapa bra förutsättningar för företagare så pratar man om statliga jobb i myndigheter. Ingen pratar om företagares villkor, eller nyföretagande.

Det är samma grundton som återkommit i flera tidigare fall: en stat som säger sig värna jobben – men samtidigt driver en hård linje mot just de småföretagare som skapar dem, med vad företagare beskrivit som ”konkurskultur” på Skatteverket och godtycklig handläggning på Kronofogden.

Innovationsklimatet: ”De som vågar nytt riskerar att skjutas ned”

Robert är särskilt bekymrad över effekten på de företag som försöker göra något nytt.

– De entreprenörer som vågar hitta på nya grejer måste ju göra lagtolkning själva. Ibland finns det ingen tydlig vägledning. Man bryter ny mark – och då kan man åka på en smäll om någon på en myndighet tycker annorlunda i efterhand.

För den som inte är ”hårdhudad”, menar han, är det lätt att ge upp.

– Det är många företagare som härdas, vi kan ta ganska mycket stryk. Men när Skatteverket eller en annan myndighet går på en, med hundra jurister i ryggen, då är det inte säkert att man orkar. Bolag går i konkurs, anställda förlorar jobbet, även i fall där företagen inte gjort något medvetet fel.

Trots allt är Robert försiktigt hoppfull om att politiken kan ändra kurs – om fler berättelser kommer fram.

– Många myndigheter har säkert gott uppsåt. Men när det finns tid och resurser att jaga några timmar på en liten webbyrå i Vasastan, då kanske man har lite för mycket resurser. Då borde man strypa åt lite och fokusera på det viktiga – lite som att jaga mördare i stället för fortkörare, om man ska hårdra det.

Hans önskemål är egentligen enkelt:

– När en inspektör möter en arbetsplats där medarbetarna mår bra, inga övertider finns och avvikelserna är promille – då skulle de kunna säga: ”Bra jobbat. Tack för att ni ser till att folk har jobb i Sverige. Lycka till framåt.” I stället för att dra igång ett årslångt maskineri för småsaker.

Företagande.se kommer fortsätta följa hur Arbetsmiljöverket, Skatteverket och andra myndigheter påverkar företagsklimatet – och ge röst åt de företagare som hamnar i kläm när regler och tolkningar går före rimlighet.

Har du varit med om myndigheters övertramp? Vi vill höra din berättelse. Tipsa oss här.