Under de senaste åren har demografi blivit en allt viktigare fråga i den ekonomiska debatten. Politiker, myndigheter och näringslivsorganisationer varnar för arbetskraftsbrist, växande försörjningsbördor och en åldrande befolkning. Ofta framställs utvecklingen som ett existentiellt hot mot välfärdsstaten och den ekonomiska tillväxten.

Men Kyösti Tarvainen, som under många år studerat Europas befolkningsutveckling, menar att debatten bygger på en tveksam utgångspunkt.

Tarvainen är finländsk matematiker och demografiforskare med ett långvarigt intresse för befolkningsutveckling, migration och samhällsförändring. Under flera decennier har han analyserat hur födelsetal, invandring och demografiska trender påverkar Europas framtid. 

Tarvainen har publicerat ett stort antal rapporter och analyser om befolkningsfrågor och har blivit en välkänd röst i den finländska debatten om migration, integration och långsiktig samhällsutveckling.

– Jag tycker inte att det är något stort problem, utan tvärtom många fördelar. Ekonomisk tillväxt är inte huvudmålet. Befolkningen kan också minska, säger han till Företagande.se.

”Det finns något gemensamt som binder människor samman. Man kan ha olika politiska uppfattningar, men det finns ändå någonting som förenar oss.” – Professorn och demografiforskaren Kyösti Tarvainen

Han pekar på flera östeuropeiska länder där befolkningen minskat samtidigt som levnadsstandarden fortsatt att stiga. Enligt honom finns det därför ingen naturlag som säger att ett land måste växa befolkningsmässigt för att förbli framgångsrikt.

Relaterad läsning: Självmordsempatin dödar västvärlden – Sverige på nivå 5

Japan visar en annan väg

Tarvainen menar att västerländska beslutsfattare alltför ofta ser omfattande invandring som den självklara lösningen på demografiska problem. Han berättar att han nyligen färdigställt ett eget memorandum om hur Finland bör begränsa invandringen och att han inspirerats av Japan, som under lång tid valt en betydligt mer restriktiv linje.

– Låg nativitet är i sig inget problem. Problemet är att vissa yrken får för få människor. Det används sedan som motiv för invandring, säger han.

Den japanska premiärministern Sanae Takaichi har nyligen sagt att det är bättre att ha en minskande population än massmigration av okvalificerade individer, håller du med om det?

– Ja, det håller jag absolut med om. Och i Europa har vi också problemet med den muslimska massmigrationen.

Hur vill du kommentera den kulturella skillnaden när det gäller europeisk migration?

– Det var som ett resultat av den islamiska migrationen som jag började forska i ämnet för ungefär femton år sedan. Födelsetalen i denna grupp är så stora och de importerar släktingar och anhöriga.

Hur skulle du kommentera att länderna dessa migranter kommer från, länder som Somalia, Eritrea, Iraq och Syrien, inte har särskilt mycket innovation, fabriker eller produktion av något slag?

– Ja, det borde vi vara oroade över, säger Tarvainen, som hänvisar till omtvistade teorier om skillnader i utbildningsnivå och kognitiv förmåga mellan befolkningsgrupper.

För Tarvainen handlar frågan inte bara om ekonomi utan också om vilka samhällen som växer fram. Han menar att politiker ofta reducerar migration till en arbetsmarknadsfråga och därmed bortser från de kulturella konsekvenserna.

Tarvainen hänvisar också till egna analyser och prognoser som han arbetar med och som, enligt honom, pekar på att den nuvarande utvecklingen kan få långtgående konsekvenser för Europas befolkningssammansättning under de kommande årtiondena.

Se även: 30 år av invandringspolitik – mot svenska folkets vilja

Sverige har byggt något unikt

Samtidigt är Tarvainen långt ifrån enbart kritisk när han talar om Sverige.

Tvärtom beskriver han landet som en av världens främsta innovationsnationer och framhåller den svenska ingenjörstraditionen som en avgörande förklaring till landets framgångar.

– I Sverige finns väldigt duktiga företagare och ingenjörer, säger han.

Han nämner svenska industriföretag och den tekniska utvecklingen inom allt från fordonsindustri till flygteknik som exempel på en innovationskraft som få länder kunnat matcha. Själv fascineras han av den långa svenska traditionen av uppfinningar, tekniskt kunnande och avancerad produktion.

”Det finns något gemensamt som binder människor samman. Man kan ha olika politiska uppfattningar, men det finns ändå någonting som förenar oss. Jag är mycket orolig för Storbritannien. Och jag är också orolig för Sverige.” – Professorn och demografiforskaren Kyösti Tarvainen

Men just därför ser han också utvecklingen som särskilt problematisk.

När Företagande.se frågar vilka risker han ser med Sveriges snabba demografiska förändring är svaret tydligt.

– Kulturellt är det väldigt dåligt. Segregationen har ökat mycket.

Samtidigt konstaterar han att levnadsstandarden fortfarande har fortsatt att stiga, vilket enligt honom gör att de kulturella konsekvenserna ofta hamnar i skymundan.

– Ekonomiskt är det negativt, men inte katastrofalt eftersom levnadsstandarden fortfarande har ökat, säger han.

Missa inte: Varje arbetande person försörjer tre: Immigrationen gör oss fattigare

Företagande kräver tillit

Under intervjun återkommer Tarvainen till det han beskriver som klan- och gruppbaserade lojaliteter inom framförallt vissa delar av invandringen. Enligt honom bygger de nordiska samhällena på en hög grad av tillit mellan människor som uppfattar sig som del av samma nationella gemenskap. 

När denna gemenskap ersätts av starkare lojalitet till familj, släkt eller religiösa grupper riskerar både sammanhållningen och respekten för gemensamma regler att försvagas, menar han. Det är också mot den bakgrunden han förklarar varför vissa invandrargrupper enligt honom har svårare att integreras i de nordiska samhällsmodellerna.

Under senare år har många svenska företagare fått hantera växande problem med stölder, inbrott och skadegörelse. Finns det enligt dig ett samband mellan denna utveckling och de demografiska förändringarna i samhället?

– Ja, därför att många, framför allt muslimer, ser sig inte som en del av det svenska samhället.

Tarvainen hävdar att en del av dessa grupper inte uppfattar det som kriminellt att stjäla eller fuska med bidrag.

Han beskriver nationer som gemenskaper där människor delar en känsla av samhörighet och ett gemensamt ansvar för samhället. Den känslan, menar han, är en viktig förutsättning för både tillit och företagande.

– Det finns något gemensamt som binder människor samman. Man kan ha olika politiska uppfattningar, men det finns ändå någonting som förenar oss, säger han.

När den gemensamma identiteten försvagas riskerar också den sociala tilliten att minska, menar han. Och utan tillit blir det svårare att bygga både företag och välstånd.

Tarvainen beskriver därför Europas framtid som osäker. Särskilt oroar han sig över utvecklingen i Storbritannien – men också i Sverige.

– Jag är mycket orolig för Storbritannien. Och jag är också orolig för Sverige, säger han.

För den finländske demografiforskaren handlar framtidens stora fråga ytterst inte om hur många människor som bor i ett land, utan om vilket samhälle som lämnas över till nästa generation. 

Ekonomin är viktig, menar han, men den kan aldrig helt skiljas från kultur, sammanhållning och den tillit som gör att människor vågar investera, starta företag och bygga för framtiden.