Revisioner, återkrav och en känsla av kidnappning

När pandemin slog till fick många företag anstånd för att klara likviditeten. Salah Chohan, som byggt upp ett bolag inom både robotprodukter och materialteknologi, såg omsättningen växa från 650 000 kronor till 37 miljoner på tre år. Men i stället för stöd möttes han av upprepade revisioner, hundratals frågor och till slut återkrav på pandemistöd.

– Det är knappt så vi kan hantera situationen. Det känns som en kidnappningssituation, där myndigheten sitter på makten och skickar nya kravbrev, säger Salah och utvecklar:

– Pandemistöden var aldrig tänkta som lån, utan som EU-finansierade bidrag för att rädda företag och skydda samhällsekonomin.

Han menar att Skatteverket och Kronofogden, genom att i efterhand omdefiniera stöden som ’skatter’ och driva in dem med ränta och konkurs som hot, har brutit mot både proportionalitetsprincipen och unionsrätten.

Han beskriver hur Skatteverket rutinmässigt använde svepande formuleringar som ’samlad bedömning’ och ’befogenhetsprincipen’ – utan att förklara besluten. Enligt Salah kräver både svensk och europeisk rätt att myndigheter väljer den minst betungande åtgärden. Ändå, menar han, valde de gång på gång den mest extrema vägen: hot om konkurs.

– EU-rätten är glasklar: man får inte driva företag i konkurs när det finns mindre ingripande alternativ. Ändå låtsas de som att EU-reglerna inte existerar, säger han.

Hur upplever du situationen nu?

– Jag känner ibland en slags uppgivenhet, som att det är lika bra att lägga ner. Tusentals företag har gått i konkurs på grund av detta. När man förstår att de inte kommer att lyssna och att det hela bara sker systematiskt, då sätter man ju till slut företaget i konkurs.

I en bakgrundsskrivelse som Salah Chohan författat beskriver han både sin egen situation och det större systemfel han menar präglar Skatteverkets och Kronofogdens hantering av pandemistöden.

Han framhåller att hans bolag i tre generationer bedrivit företagande. I dag utvecklar de grafen – ett av världens mest strategiska framtidsmaterial, med tillämpningar inom medicinteknik, försvar och energilagring. Ändå hotas bolaget nu av konkurs, trots miljardpotential och pågående förhandlingar med internationella investerare.

Chohan avvisar som orimlig den officiella bilden av att bolaget inte skulle vara samhällsnyttigt: familjen har i generationer skapat arbetstillfällen, betalat miljoner i skatt och bidragit till välfärden. I stället beskriver han hur småföretagare, som är avgörande för Sveriges ekonomi, behandlas som en börda.

Enligt honom är det inte förenligt med rättsstatens principer att driva livskraftiga företag i konkurs genom oegentliga lagtolkningar. Konsekvenserna blir inte bara ekonomiskt förödande, utan undergräver också tilliten till samhällets institutioner.

Ideologi och misstro mot småföretag

I en tidigare artikel berättade vi om småföretagaren Jens Johansson i Arboga, som drev BraBilligt Arboga AB. För honom blev kontakten med Skatteverket en flerårig kamp där en rimlig begäran om en ny avbetalningsplan misstolkades gång på gång.

Johansson ville betala tillbaka sin skatteskuld i mindre, regelbundna belopp i stället för större halvårsvisa summor – en lösning som skulle gynna både företaget och staten. Men i stället för att mötas av förståelse blev han nekad med hänvisning till teknikaliteter och svepande formuleringar om att det inte skulle vara ”till fördel för det allmänna”.

Detta trots att han hade positivt saldo på skattekontot, stabil omsättning och pågående rättsprocesser om skadestånd efter betydande förluster. När han bad om en ny handläggare möttes han åter av avslag, och i slutänden konstaterade Skatteverket att beslutet fattades med stöd av ”befogenhetsbestämmelsen” – inte med hänvisning till sakliga argument.

Följden blev att BraBilligt Arboga AB försattes i konkurs i juli 2025, något Johansson menar hade kunnat undvikas om myndigheten valt en mer konstruktiv väg.

För Salah Chohan handlar det inte bara om paragrafer. Han ser en myndighetskultur präglad av misstro mot småföretagare.

– Jag vill inte kalla dem fiender, men de ser inte företagandet som något positivt. Det finns tjänstemän som snarare ser företagare som ett problem än som en tillgång för samhället, säger han.

Han går längre och pekar på ideologiska drivkrafter.

– Det finns politiskt färgade tjänstemän som ser privatföretagande som en motpol till det allmännas bästa. Det är ett ledningsproblem att regeringen inte säkerställer att myndigheterna följer EU-direktiv och lagstiftning, säger Salah, som också polisanmält enskilda tjänstemän för att markera att agerandet är olagligt.

”Konkurs är enda ordet i vokabulären”

Bengt Hedberg, som under decennier hjälpt småföretagare som rådgivare och företagsförmedlare, ser samma mönster, vilket vi också lyft i en tidigare artikel.

– Konkurs verkar vara det enda ordet i Skatteverkets vokabulär. Jag har sett företagare gråta när de fått beskedet, trots att skulden redan var betald, säger han.

Enligt Hedberg är problemet inte enskilda misstag, utan ett systemfel. ”Småföretagaren är helt rättslös när Skatteverket inte fullgör sin kontrollplikt”, menar han.

Missa inte: Skatteverket får svidande kritik: ”Vill inte hjälpa företag - bara konkurs som gäller”

Vi frågar företagaren Salah Chohan hur han ser på detta:

Vad är din bild av Skatteverkets och Kronofogdens agerande – är det enskilda misstag, eller tycker du att det finns ett systemfel? Tror du att politikerna är medvetna om konsekvenserna av det här, eller blundar de?

– Det är ett systemfel. Men det är klart att politikerna är medvetna om det.

En central punkt i Salahs kritik är att både Skatteverket, Kronofogden och domstolarna brister i sin kontrollplikt. Varje instans utgår från att den föregående redan har gjort en korrekt prövning – men i praktiken blir resultatet att ingen tar ansvar. ”Tingsrätten förutsätter att Kronofogden har gjort sin kontroll, Kronofogden förutsätter att Skatteverket har gjort sin, och Skatteverket struntar i proportionalitetsprincipen. Då faller hela rättssäkerheten”, säger han.

Småföretagens avgörande roll

Det svenska näringslivet domineras av småföretag. Enligt Tillväxtverket finns drygt en miljon registrerade företag i Sverige, varav mer än 99 procent är små eller medelstora. Dessa företag står för omkring hälften av landets BNP och sysselsätter två tredjedelar av de privatanställda.

Att så många vittnar om hur Skatteverket driver fram konkurser får därför konsekvenser långt utanför de enskilda fallen. När ett företag går under försvinner inte bara skatteintäkter – också jobb, innovationer och lokal service slås ut.

– De har förstört hundratals miljarder i framtida intäkter genom sitt agerande. Det är en ekonomisk missgärning, säger Salah.

För Salah Chohan handlar kampen inte om att undgå ansvar, utan om att säkerställa rättssäkerhet och att EU-rätten faktiskt tillämpas. Pandemistöden var EU-finansierade för att rädda företag, men i Sverige omdefinierades de till ”skatter” som kunde drivas in med ränta och konkurs som hot.

Resultatet, menar han, är att staten fått dubbla intäkter – både EU-medel och återbetalning från företagen – samtidigt som livskraftiga bolag slagits ut. ”Det är inte rimligt att staten kräver att företagare följer lagen, när staten själv bryter mot EU-rätt och grundlag. Jag vill se en förändring som gör att tiotusentals småföretag inte längre pressas in i konkurs, utan får möjlighet att överleva och fortsätta bidra till sysselsättning och välfärd”, säger han.

”Ett hot mot rättsstaten”

Salah Chohan driver nu sitt fall vidare, med sikte på att det ska prövas i högsta instans och om nödvändigt i EU-domstolen.

– Det här är ett systemfel som hotar rättsstaten. Om myndigheter kan bortse från EU-rätten och proportionalitetsprincipen står hela demokratin på spel, säger han.

I en skrivelse till Justitieombudsmannen (JO) framhåller Salah Chohan att pandemistöden ursprungligen var EU-finansierade bidrag för att rädda företag och skydda samhällsekonomin. När de i efterhand omdefinierades till ”skatter” som kunde drivas in med ränta och konkurs som hot, anser han att Skatteverket och Kronofogden bröt mot både proportionalitetsprincipen och unionsrätten.

Konsekvensen har blivit att tiotusentals livskraftiga företag slagits ut, trots att småföretagare i Sverige står för en tredjedel av skatteintäkterna och är avgörande för välfärden.

För både Jens Johansson och Bengt Hedberg är slutsatsen densamma: småföretagare lämnas utan skydd när Skatteverket driver ärenden fram till konkurs. Och eftersom småföretagen är själva ryggraden i svensk ekonomi, menar de intervjuade att frågan borde vara politiskt akut.

– Det finns tiotusentals företag som riskerar samma öde. Jag hoppas att processen leder till förändring, avslutar Salah Chohan.

/Arvid Wernerfeldt för Företagande.se

Har du som företagare upplevt liknande problem med Skatteverket eller Kronofogden? Vi på Företagande.se vill gärna höra din berättelse. Kontakta oss och dela dina erfarenheter – ju fler röster som hörs, desto svårare blir det att blunda för systemfelen.

Företagande.se står bakom Early Warning Sverige – ett initiativ för att hjälpa företag att undvika konkurs. Vi erbjuder kostnadsfri, opartisk och konfidentiell rådgivning till företag i kris. I 13 andra EU-länder finansieras Early Warning redan av det offentliga, men i Sverige har myndigheterna hittills valt att prioritera annat.