Småföretagen bär upp Sverige

Det finns i dag omkring 1,2 miljoner företag i Sverige, och 99,9 procent av dem är små och medelstora företag, enligt Tillväxtverket. Dessa företag står för nästan två tredjedelar av alla nya jobb och bidrar varje år med miljardbelopp i skatter som finansierar välfärden.

Företagarna, som företräder över 60 000 småföretagare, har länge varnat för att regelverket är alltför hårt, oflexibelt och byggt för storbolag med egna jurister. Småföretagen har sällan samma resurser att hantera komplicerade processer och riskerar därför att slås ut snabbare.

Mot den bakgrunden blir berättelserna från Jens Johansson och Bengt Hedberg exempel på en större systemfråga: är svenska myndigheter på väg att kväva den företagsamhet som hela samhällsekonomin vilar på?

Jens Johansson: från expansion till konkurs

Brabilligt Arboga AB var ett familjeföretag som specialiserat sig på outdoor-produkter och samlarföremål.

– ”Kunder brukade säga att det var som att gå in i en hobbyskatalog från 80-talet,” berättar Jens för Företagande.se.

Företaget hade en omsättning på 12 miljoner kronor, men när Tullverket 2021 stoppade en sändning fällknivar värd 150 000 kronor – trots att både NFC och polisen godkänt dem – började raset. Leverantörer drog sig ur, kunder försvann och Jens uppskattar att förlusterna summerade till över tio miljoner kronor.

För att klara sig fick han ett skatteanstånd på 1,5 miljoner kronor. När återbetalningen skulle börja bad han om en ny plan: 20 000 kronor i månaden i stället för 250 000 var sjätte månad.

Varför menar du att konkursen berodde på Skatteverket?

– ”Vi hade en tuff ekonomi, absolut. Men vi fick det nätt och jämnt att snurra. Om de hade godkänt vår plan hade vi kunnat betala allt. I stället drevs vi rakt in i konkurs.”

När Jens bad att få se myndighetens kalkyl fick han inget svar. Beslutet grundades enligt Skatteverket på ”befogenhetsprincipen”.

– ”De tog beslutet för att de kunde. Punkt. Det fanns ingen motivering.”

Bild: Bengt Hedberg. Foto: Privat

Bengt Hedberg: ”Det finns bara ett ord i deras vokabulär – konkurs”

Bengt Hedberg har lång erfarenhet som företagare och rådgivare. Hans föräldrar grundade Hedbergs Guld i Borås 1947, ett företag som växte snabbt och gjorde honom bekant med småföretagandets villkor. I dag hjälper han företagare som hamnat i svårigheter.

Han beskriver ett återkommande mönster:

– ”Det är inte ofta man ser en man gråta, men det gjorde en av mina klienter. Han betalade in de sista 20 000 kronorna samma vecka som Skatteverket begärt pengarna. Ändå försattes han i konkurs. Det verkar inte spela någon roll vad man gör.”

Enligt Bengt följer tingsrätterna ofta Skatteverkets linje utan egen prövning:

– ”När Skatteverket säger något, följer tingsrätterna efter. Företagaren blir helt rättslös.”

Han menar att det är ett systemfel:

– ”Lagarna är faktiskt bra skrivna och ger Skatteverket möjlighet att vara flexibla. Men de vill inte. Deras enda fokus är konkurs.”

Bengt Hedberg har tidigare berättat för Företagande.se om en klient som både ville och kunde betala sin skatteskuld – men ändå försattes i konkurs av Skatteverket.

Misstro, psykisk press och ett system som sviker

Både Jens och Bengt återkommer till samma erfarenhet: myndighetsbeslut utan logik. Skatteverket hänvisar till fraser som ”samlad bedömning” eller ”befogenhetsprincipen” i stället för konkreta motiveringar. Vi frågar Jens Johansson:

Vad frågade du Skatteverket om deras beslut?

– ”Jag bad gång på gång: Har ni någon kalkyl? Är det verkligen till statens fördel att neka? Svaret var att de gjort en ‘samlad bedömning’. Jag frågade vad den består av, och då upprepade de bara ‘samlad bedömning’. Som en trollformel i Harry Potter.”

För småföretagare blir konsekvenserna särskilt hårda. Ett större företag kan sprida riskerna i dotterbolag, men i ett litet bolag slår konkursen direkt mot ägaren. Bengt menar också att det finns en grundattityd av misstro mot småföretagare:

– ”De misstänks alltid för fiffel. Har man ett litet företag har man inte mycket att säga till om.”

Den ekonomiska pressen leder snabbt till psykisk press.

– ”Jag känner en man som inte klarade trycket utan sitter på psyket idag. Konkurs är något skamligt, och många vågar inte ens berätta om det,” säger Bengt.

Fakta och slutsatser: ett system i behov av reform

Förvaltningslagen kräver att myndigheter motiverar beslut, ger service och visar proportionalitet. Trots detta får företagare som Jens och Bengt beslut utan begriplig förklaring.

Tjänstemannaansvaret framstår i praktiken som urholkat. Mellan 2009 och 2017 gjordes nära 62 000 anmälningar om tjänstefel, men bara 126 av dessa resulterade i lagföring – drygt 0,2 %. Kritiker menar att detta skapar en kultur där tjänstemän kan fatta beslut utan att ställas till svars.

Både Jens och Bengt menar att Sverige måste ta frågan på allvar:

– ”Myndigheterna ska hjälpa företagare, inte förstöra dem,” säger Bengt.

– ”Beslut tas utan utredning, utan motivering. Ingen behöver stå till svars. Det är vilda västern,” enligt Jens.

Frågan blir därmed politisk: ska Sverige fortsätta prata om hur viktiga småföretag är för jobben och välfärden – samtidigt som samma småföretagare drivs i konkurs av statens egna myndigheter?

Denna artikel är skriven under pseudonymen Arvid Wernerfeldt. Författarens riktiga identitet är känd av redaktionen.

Har du själv erfarenheter av myndighetsbeslut som gått snett? Hör gärna av dig och dela din berättelse med oss.