Riksdagen har fattat beslut om en ny kontantlag. Från och med 1 juli 2026 är livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att acceptera kontanter som betalmedel. Bakgrunden är att kontanter i dag tas emot på allt färre ställen, vilket skapar problem för människor utan digitala betalverktyg. Det försämrade omvärldsläget har dessutom satt fokus på kontanternas roll i samhällets beredskap.

– Det har varit många utredningar genom åren och nu äntligen har Riksdagen klubbat en lag. Den är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.

Under riksdagsbehandlingen beslutade finansutskottet i partipolitisk enighet att lagen behöver kompletteras. Ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag som även inkluderar offentligrättsliga tjänster – exempelvis vårdavgifter, bilbesiktning och passansökningar. Kontantupproret vill gå längre och kräver att lagen också ska täcka kläder, drivmedel och kollektivtrafik.

– Avgränsningen är alldeles för snäv. Människor måste kunna vara delaktiga i samhället utan att tvingas använda digitala betalverktyg, säger Eriksson.

Han riktar också kritik mot storbankerna och lyfter särskilt Bankomats uttalanden om att de inte ser något behov av att förbättra servicen – trots att lagen nu slår fast att bankerna ska medverka i arbetet för att stödja kontantsystemet.

Parallellt pågår en lagstiftningsprocess på EU-nivå med ett förslag om att eurokontanter alltid ska kunna användas – något som på sikt även kan påverka Sverige.

– De svenska storbankerna har arbetat hårt för att avveckla kontanterna, men de rår inte på folkviljan i hela Europa, säger Björn Eriksson.