Kompanjonsavtal – gratis mall för samarbetsavtal mellan företag

Vad är ett kompanjonsavtal?

Begreppen kompanjonsavtal, kompanjonavtal och samarbetsavtal används på olika sätt och saknar en bestämd juridisk definition. På den här sidan menar vi ett avtal mellan självständiga parter som samarbetar utan att bilda ett gemensamt bolag. Det kan vara två företag som säljer ett gemensamt paket, två konsulter som tar ett uppdrag tillsammans eller två enskilda näringsidkare som delar på lokal och marknadsföring. Se även mallen för uppdragsavtal.

Det finns inga formkrav. Ett muntligt samarbetsavtal gäller också. Men om något går snett är det svårt att visa vad ni faktiskt kom överens om.

Samarbetsavtal mellan företag

Den vanligaste situationen är två företag som ska samarbeta i ett projekt eller kring en produkt, men fortsätta vara självständiga. Varje företag redovisar och beskattas för sin del av intäkterna och kostnaderna. Avtalet reglerar hur intäkterna fördelas, vem som betalar vad, vem som fakturerar kunden och vem som har kundkontakten.

Ett exempel: en webbyrå och en fotograf säljer ett gemensamt paket med ny webbplats och produktbilder. Webbyrån får 65 procent av intäkterna och fotografen 35 procent. Annonskostnaderna delas lika, och kostnader över 5 000 kronor ska godkännas av båda. Webbyrån fakturerar kunden och avräknar mot fotografen varje månad. Exemplet finns ifyllt i mallen.

Kompanjonsavtal i aktiebolag

Är ni delägare i samma aktiebolag är det ett aktieägaravtal ni behöver, ibland kallat delägaravtal. Det reglerar bland annat vad som händer om någon vill sälja sina aktier, hur styrelsen utses och vem som får ta ut lön och utdelning. Ett samarbetsavtal ersätter inte aktieägaravtalet, eftersom förhållandet mellan delägarna i ett aktiebolag styrs av aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Driver ni i stället ett handelsbolag behöver ni ett bolagsavtal för handelsbolaget. Kompanjonsavtalet passar när ni samarbetar utan gemensamt bolag.

Lagen om enkla bolag fyller ut avtalet

När två eller flera har avtalat om att driva verksamhet tillsammans, utan att registrera ett handelsbolag, kan samarbetet vara ett enkelt bolag enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag. Avtalet kan vara muntligt. Ett enkelt bolag är ingen juridisk person, kan inte registreras som ett eget företag och får inget eget organisationsnummer. Varje delägare beskattas för sin andel av resultatet i sin egen verksamhet. För bland annat moms och arbetsgivaravgifter kan delägarna under vissa förutsättningar utse en gemensam representant hos Skatteverket.

Lagen fyller ut det som avtalet inte reglerar. Har ni inte avtalat om något annat är lagens utgångspunkt att resultatet fördelas lika mellan delägarna, oavsett hur mycket var och en har bidragit.

Den största risken gäller ansvaret mot andra. Ett enkelt bolag kan inte själv ingå avtal. Den eller de delägare som deltar när ett avtal sluts blir i stället personligen bundna mot kunden eller leverantören. Har flera deltagit svarar de normalt solidariskt, vilket innebär att motparten kan kräva hela beloppet av en av dem. Vår mall anger att ingen part får ingå avtal för den andras räkning utan skriftligt medgivande.

Det här ska kompanjonsavtalet innehålla

Parter och syfte. Vilka som samarbetar, inom vilken bransch och vad samarbetet ska uppnå.

Intäkter och kostnader. Procentuell fördelning eller fasta belopp, vilka kostnader som kräver gemensamt godkännande, vem som fakturerar kunden och hur ni avräknar mot varandra.

Ansvarsfördelning. Vem som gör vad, sida vid sida.

Beslut och konflikter. Vilka beslut som fattas gemensamt, vilka var och en får fatta själv, och vem ni vänder er till om ni inte kommer överens. Det kan vara revisorn, en mentor eller någon annan ni båda litar på.

Resultat och rättigheter. Vem som äger det ni tar fram tillsammans, som material, varumärke eller kundlistor.

Avtalstid och upphörande. Om avtalet löper ett år i taget eller tills ett projekt är klart, vad som händer med gemensamma tillgångar och vem som får fortsätta arbeta med era gemensamma kunder när samarbetet tar slut.

Sekretess, avtalsbrott och skadestånd. Tystnadsplikt även efter samarbetet, när avtalet får sägas upp i förtid och vilken skada som ersätts.

Sex råd för ett samarbete som håller

1. Sätt upp tydliga mål tillsammans innan ni skriver avtalet, och gärna en gemensam affärsplan. Det minskar risken att ni drar åt olika håll.
2. Fördela rollerna konkret. Vem säljer, vem levererar, vem fakturerar? Prata också om det obekväma: vad händer vid sjukdom, om någon vill ta in en ny partner eller om samarbetet inte lönar sig?
3. Bestäm hur beslut fattas. Ska allt beslutas gemensamt, eller får var och en fatta vissa beslut själv?
4. Bestäm hur konflikter löses innan de uppstår. Det är mycket lättare att enas om en medlare när ni är sams.
5. Ha regelbundna avstämningar där ni går igenom siffror, mål och roller.
6. Uppdatera avtalet när samarbetet förändras. Ett avtal som beskriver hur det var för tre år sedan hjälper inte vid en tvist.

Vanliga frågor

Måste ett samarbetsavtal vara skriftligt?

Nej. Muntliga avtal gäller också. Men ett skriftligt avtal är det säkraste sättet att visa vad ni kommit överens om.

Vad är skillnaden mellan kompanjonsavtal och aktieägaravtal?

Kompanjonsavtalet i vår mall gäller samarbete utan gemensamt bolag. Ett aktieägaravtal gäller förhållandet mellan delägarna i ett aktiebolag.

Behöver ett samarbete registreras?

Nej. Ett enkelt bolag kan inte registreras som ett eget företag och får inget organisationsnummer. Varje delägare har kvar sin egen registrering. Vill ni ha ett gemensamt företag behöver ni i stället bilda ett handelsbolag eller aktiebolag.

Kan fler än två parter använda mallen?

Ja. Lägg till fler parter under punkt 1 och anpassa fördelningen i punkt 3 och 4.

Observera

Innehållet på den här sidan är allmän information och inte juridisk rådgivning. Rör samarbetet stora belopp eller gemensamma investeringar bör en jurist granska avtalet.