Antalet konkurser i Sverige ligger för närvarande på en förhållandevis låg nivå och är tillbaka på samma nivå som före Coronapandemin, eller till och med något lägre.

– Hittills i år har 2 280 företag gått i konkurs jämfört med 2019 då 2 601 företag tvingades lämna in sin konkursansökan, konstaterar Karl Stjerna, VD för kreditupplysningsföretaget Syna. Mest kritiskt var det dock 2020 då 3 147 företag försattes i konkurs inom loppet av årets första fem månader.

Nu i maj minskade konkurserna på riksnivå med 3 procent jämfört med maj 2021. De branscher som har det tuffast är byggsektorn och restaurangbranschen. Inte helt oväntat eftersom det är två branscher som ofta ligger högt i konkursstatistiken.

– Att konkurserna minskar på bred front är naturligtvis glädjande nyheter. Det visar att svensk ekonomi står förhållandevis stark. Samtidigt finns det orosmoln vid horisonten som kan resultera i en nya våg av konkurser längre fram, fortsätter Karl Stjerna.

Ränteutvecklingen är en kritisk faktor, även om räntorna fortsatt är förhållandevis låga. Riksbanken har emellertid aviserat att fler höjningar kommer under året. Högre transportkostnader och kraftigt ökade priser på många varor, inte minst på dagligvaror, är andra omständigheter som kan ge negativa effekter.

– Höjda räntor kommer att tynga redan högt belånade företag, men också hushåll. Därmed minskar människors vilja att konsumera, när man får mindre pengar kvar i plånboken. Hushållens minskade utrymme för konsumtion påverkar därför i sin tur både traditionella butiker och e-handel negativt, när efterfrågan på varor och tjänster avtar.

– Ökade räntor påverkar också bostadsmarknaden negativt, både befintliga bostadsrätter och småhus men också nyproduktion. Bostadsutvecklare och nybildade föreningar är ofta högt belånade med följd att nyproduktionen av bostäder kommer att bromsa in.

– Även äldre bostadsrättsföreningar med hög belåning kan få bekymmer när det är dags att omförhandla lånen. Därför är det inte heller uteslutet att vi framöver kommer att få se bostadsrättsföreningar som går i konkurs, menar Karl Stjerna.

Hur energikostnaderna utvecklas är ett annat orosmoment. Mycket tyder på att vi får vänja oss vid högre energipriser än vad vi varit vana vid i Sverige, nu när Europa, som en direkt följd av kriget i Ukraina, ska göra sig av med sitt beroende av rysk olja och naturgas.

– Sammantaget är min bedömning att det finns flera skäl att vara observant på den fortsatta utvecklingen. Och för företagen att ha kontroll på vem man gör affärer med, avslutar Karl Stjerna.


3 kommentarer
2022-06-01 10:15
Den uppgift Svenska etablissemanget har fått av centralbanks eliten är att driva alla till undergångens kant så de i ångest och frusteration godkänner att ett nytt samhälls system införs .... Som tur Se mer.. Den uppgift Svenska etablissemanget har fått av centralbanks eliten är att driva alla till undergångens kant så de i ångest och frusteration godkänner att ett nytt samhälls system införs .... Som tur är för Svenska befolkningen så har 177 andra länder enats i ett MoU avtal om att slå ut både riksbankselit, aristokratisk elit och deras väpnare djupa staten...
[/url]
0
2022-06-03 10:56
Vi har gemensamt bestämt, att ett av Riksbankens viktigaste uppdrag är att hålla vår inflationstakt, den genomsnittliga prisökningsnivån, runt 2 % per år. Det är ett tryggt och bra mål. Det handlar bl Se mer.. Vi har gemensamt bestämt, att ett av Riksbankens viktigaste uppdrag är att hålla vår inflationstakt, den genomsnittliga prisökningsnivån, runt 2 % per år. Det är ett tryggt och bra mål. Det handlar bland annat om att "lugna ner" marknaden, motverka överhettning i ekonomin och därmed försöka undvika alltför kraftiga konjunktursvängningar. Det huvudsakliga medlet som står till bankens förfogande här är att reglera styrräntan. I Sverige har vi nu under en lång sammanhängande period av närmare 15 år kunnat vänja oss vid en för de flesta medborgare och aktörer lugn och behaglig lågränteperiod, med tidvis till och med minusränta. Märkligt nog har detta kunnat fortgå utan att denna stimulans, främst i form av låga bolåneräntor, fått ekonomi och priser att skena.
Nu börjar dock orosmolnen hopa sig. Inte på grund av "naturlig" överhettning av ekonomin, utan främst till följd av klimatrelaterade skatter och miljöavgifter i kombination med de prishöjande sanktioner världen infört mot Ryssland efter landets rättsvidriga invasion av Ukraina. Inflationen har därmed snabbt börjat öka, varpå nervösa världsbanker reagerat mned ryggmärgen och nu börjat höja sina styrräntor. Är det rätt eller fel?
Min uppfattning är, att man nu bör stilla sig. Lika viktigt, som det är att lugna marknaden genom kontinuerlig bevakning och reglering av styrräntan, är det att världsbankerna besitter förmågan att se orsak och verkan, att kunna skilja verklig, marknadsrelaterad inflation från sådan orsakad av olika "konstlade" pålagor, och krigsrelaterade konsekvenser i form av t ex varubrist. Ingen kan väl med berått mod hävda, att vi i dessa dagar lever i en extrem högkonjunktur...?
Jag vill bara påminna om det"nesliga" misstag världsbankerna, inklusive vår egen Riksbank, begick runt 2008 då man efter att ha missbedömt marknaden rejält och snabbt höjt styrräntan redan efter ett par månader tvingades till en sällan skådad blixtsänkning av densamma ner till de nivåer vi haft sedan dess -- fram till nu! Nej, snälla, ha nu lite is i magen, tack!
1
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.