IKEAs affärsidé, liksom så många andra av dagens stora företag, bygger på en helt ohållbar idé: Att så många människor som möjligt ska köpa så många prylar som möjligt, så billigt som möjligt för att snabbt kasta dem och sedan köpa nya.

Känns inte helt fräscht eller hur?  Affärsidéer som bygger på att vi ska konsumera mera, i en tid där ”re-use, recycle och re-mix” annars är ledord. När hållbarhet är mantra och där diskussionen om hur man bygger ett hållbart samhälle är knäckfrågan.

Vi är på väg in i en helt ny tid där den här typen av affärsidéer, jag kallar dem för ”industrisamhällets affärsidéer” är mer än passé. Det är affärsidéer som bygger på att samhällets och naturens resurser är oändliga. Vi ser redan idag hur kunskapen om att resurserna faktiskt är ändliga skapat ett nytt affärsklimat där det, i form av nya politiska beslut och konsumentbojkotter, kostar företagen alltmer att inte räkna in miljö och människor i kalkylerna. Det spelar ingen roll hur mycket CSR du försöker svepa in verksamheten i, det räcker inte hela vägen. CSR står för Corporate Social Responsibility, eller på svenska företagens samhällsansvar.

CSR handlar i de flesta fall om att utöver den vanliga affärsidén (sälja bilar, datorer, skruvar och muttrar) göra gott genom att t ex skänka pengar till ideella organisationer eller plantera träd för att kompensera koldioxidutsläpp. Ett företags CSR-arbete är det ofta lätt att hitta hål i. Det är ingen kärnverksamhet utan något man gör för att kompensera bristen på socialt eller miljömässigt ansvar i det man annars sysslar med.

Vi måste tänka längre än så. Vi måste tänka om helt och hållet för att skapa framtidens starka affärer och varumärken. För om det nu är så att några av de största samhällsutmaningarna framöver handlar om att lösa samhällsproblem, både sociala utmaningar och miljöutmaningar, så borde det rimligen finnas en marknad för just detta. Kanske är det så att man till och med kan tjäna pengar på att lösa några av de här problemen? Och kanske är det inte ett problem, utan snarare en möjlighet i sann entreprenöriell anda. Kanske är det en win-win-situation för alla inblandade?

En samhällsentreprenör arbetar precis så. En samhällsentreprenör startar sitt företag utifrån en social eller ekologisk idé. De identifierar ett problem i samhället som de vill lösa och många av dem ser företagsformen som det bästa sättet att driva en samhällsförändring. Alltså, hela affärsidén bygger på att man tror att man kan förändra ett system, en struktur eller lösa ett problem. De ser en möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete med att lösa samhällsproblemet, men de använder pengarna som ett medel att nå målet, att förändra samhället. Vinst är inget mål i sig. För att kunna lösa problemet måste de arbeta fram en ny affärsmodell som fungerar på nya sociala och ekologiska marknader.

I och med detta gör samhällsentreprenörer inte bara en samhällsinsats med sin verksamhet. De utmanar också våra gängse sätt att se på ekonomi och att tjäna pengar, de utmanar vårt sätt att resonera kring vem som ska ta ansvar för vad i samhället och de visar hur man driver företag i en global tid där miljö- och sociala utmaningar är högsta prioritet. De är ett symptom på att världen är i kris och vårt behov av samhällsinnovationer och nya eko-etiska affärsmodeller.