Krisen fördjupades ytterligare när Vita husets talesperson Karoline Leavitt bekräftade att Donald Trump nu lämnat in en stämningsansökan mot BBC. Ansökan, som lämnats in av hans externa jurister, ska handla om att redigeringen enligt Trump varit “bedräglig mot tittarna” och fått allmänheten att tro något som inte stämde.
SVT korrigerar klipp – efter jämförelse med BBC
I kölvattnet av BBC-skandalen har SVT själva hamnat under granskning. Sajten Kvartal visade att ett kortinslag i en inköpt dokumentär som SVT publicerade inför det amerikanska valet 2024 innehöll en klippning av samma tal från 6 januari. Även där hade två citat placerats nära varandra på ett sätt som liknade den kritiserade BBC-redigeringen.
Efter granskningen har SVT lagt in svarta rutor med “(…)” för att markera avbrott i talet. SVT Nyheters chef Karin Ekman säger att redaktionen ser över rutinerna för hur korta klipp ska sättas i ett tydligt sammanhang, och internationell rapportering har kopplat SVT:s hantering direkt till den pågående BBC-affären.
NRK följer efter – ändrar äldre inslag
Utvecklingen i Storbritannien och Sverige har också gjort att norska NRK gått igenom sina sändningar från perioden kring stormningen av Kapitolium. I barnnyhetsprogrammet Supernytt från 2023 fann NRK ett inslag där två citat ur samma 6 januari-tal klippts ihop. Kanalen har nu ändrat inslaget och markerar tydligare att tid skiljer citaten åt.
Förtroende under press
Frågor kring public service-bolagens rapportering om Trump är dock inte nya. Under covid-pandemin 2020 granskade Näringslivets medieinstitut, med hänvisning till det amerikanska Poynter Institute, hur flera medier – även svensk public service – återgav Trumps resonemang om desinfektionsmedel. I rapporteringen framställdes det ofta som att Trump föreslagit injektioner av desinfektionsmedel, något som inte framgick av den fullständiga transkriptionen av presskonferensen.
Samtidigt var SVT och SR två av initiativtagarna till det svenska faktagranskningssamarbetet inför valet 2018, tillsammans med DN och Svenska Dagbladet. Syftet var då att motverka just förvanskningar, lösryckta citat och desinformation – något som nu lyfts fram i debatten om trovärdighet.
Frågor om mönster
Att BBC, SVT och NRK alla redigerat samma tal på sätt som i efterhand behövt korrigeras har väckt bredare frågor inom medievärlden. Bedömare och forskare diskuterar nu om dessa fall är isolerade redigeringsmisstag eller om de pekar på ett återkommande problem i bevakningen av Trump.
Flera menar att public service, som redan brottas med sjunkande förtroendesiffror i flera länder, riskerar ytterligare tapp när felaktiga eller otydliga klippningar uppmärksammas – och att frågan om transparens i politiskt känsliga inslag kommer att granskas betydligt hårdare framöver.
Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
