Sjukdom kan bli en katastrof

När man som egen företagare blir sjuk betalar man idag sin egen sjuklön. 37 % av företagarna tar ej ut sjukdagar då ej har råd att vara sjuka.

När man har en anställd betalar man den anställdes sjuklön efter en karensdag. Dennes arbetsprestation måste ersättas antingen med en ersättare som företagaren får betala lön för eller att företagaren själv ersätter den anställdes arbetsuppgifter utan ersättning. Själv har egenföretagaren just nu sju karensdagar innan ersättning fås från Försäkringskassan.

Är företagaren anställd i sitt eget AB betalar han själv sin sjuklön under de första 14 dagarna. Många företagare har inte heller råd att anställa en vikarie som kan utföra den frånvarande anställdes arbetsuppgifter.

Detta gör att man som företagare måste ha en buffert att ta av vid eventuell sjukdom.

Andra tunga områden

Företagaren har inte betald semester och inte heller tjänstepension.

Utöver lön betalar man egenavgifter och arbetsgivaravgifter på mer än 30 %.

Bedrägerier och bluffakturor har ökat mot småföretagen. Dessa skapar förutom ett stort obehag inkomstbortfall då mycket tid måste ödslas för att bestrida fakturor, polisanmäla osv. Denna tid skulle istället kunna användas för att skapa intäkter till företaget.

Går ett företag dåligt lägger oftast inte företagaren ner företaget på en gång. Istället fortsätter man verksamheten och hoppas och tror att det ska gå bättre/gå med vinst igen. Vad gäller A-kassans regelverk så tittar man på de senaste tre årens deklarationer och A-kassebeloppet fastställs sedan av ett genomsnitt på dessa senaste tre år. Detta leder till att när den före detta företagaren blir arbetslös får han ett mycket lågt belopp i A-kassa.

När anställda begår brott hos företagaren, exempelvis dataintrång, att någon tar med sig företagets kunder och andra egendomsbrott, har dessa en mycket låg prioritet och utreds nästan aldrig hos polisen.

Finansieringen är ett stort problem. Bankerna lånar gärna ut till bostadsköp men när man skall starta företag är det mycket svårare att få lån. Många företag startas inte då finansieringen ej kan lösas.

LAS är i stort sett inte något stort problem för större företag. För småföretagaren kan LAS vara ett stort problem. Enligt en undersökning gjord 2008 tvekar var fjärde företag att anställa och expandera pga. LAS.

Vad gäller utbildningar behövs en mer näringslivs- och företagsanpassad utbildning i skolorna.

Vilka åtgärder efterlyser då småföretagarna?

Ett betydande önskemål är ett riskkapitalavdrag som ger en verklig skattelättnad. Idag planerar man att införa ett riskkapitalavdrag som bara ger en skattekredit och inte är ett verkligt avdrag.

Man önskar sig också en statlig bank typ SBAB som lånar ut till företag i uppstartningsskede.

En omfördelning av de offentliga forskningsresurserna för att de i större grad kan gå till innovation i form av produkter och tjänster. Många nya idéer kommer just från små företag.

En viktig åtgärd, som vore positiv är mindre administration, kanske lämna deklaration vartannat år istället för varje år.

Positivt vore också ett LAS speciellt anpassat för småföretag med friare uppsägningsregler för företag med under 20 anställda.

Kanske borde det vara en schablonskatt som i Italien, i vissa fall ca 35 000 kr i skatt per år för företag med en omsättning under 250 000 kr.

Skattesystemet måste uppmuntra till nyföretagande, expansion och nyanställningar.

Så ser danskarna på egenföretagaren

Det danska systemet ”Flexicurity – systemet”, en flexiblare arbetsrätt kombinerad med en högre  A-kassa den första arbetslösa tiden. Det är lättare att säga upp anställda och också lättare att anställa. Detta ger en flexiblare arbetsmarknad. I Danmark ligger ungdomsarbetslösheten på ca 14 %, i Sverige närmar den sig nu 25 %.

Det ska löna sig att driva företag!

Ett allmänt önskemål är utbildning redan i grundskolan och gymnasiet i entreprenörskap, företagande och marknadsföring.

Andra viktiga önskemål är ett modernt trygghetssystem för företagare som inte räknar A-kassenivå på de senaste tre årens intäkter, utan baseras på andra grunder så att det blir mer likställt med en vanlig anställnings A-kassenivå.

Egenföretagaren anser att anställdas sjuklön skall betalas av Försäkringskassan och inte av småföretagaren. Idag är företagaren ansvarig för de första 14 dagarna vilket kan sätta ett litet företag i likviditetskris.

De vill ha en fond/bank där företagare kan låna pengar när det uppkommer en krissituation, när exempelvis företaget måste ställa in sina egna betalningar för att det inte fått betalt av en kund i tid. Många stora företag har idag satt i system att betala sina fakturor med lång eftersläpning.

De vill också att man minskar, kanske halverar kostnaderna för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Dessa är alldeles för höga. Det skall löna sig att driva företag och man ska få göra vinst.

Småföretagare är också en grupp som gärna fortsätter att arbeta efter pensionsåldern. Kanske man kan koppla ihop frågan om ”karriärtid” med att göra en försäkringslösning där man kan byta exempelvis timmar under småbarnsåren mot timmar längre fram i livet. Detta gäller inte minst för kvinnor som idag i lägre utsträckning startar egna företag jämfört med män. Endast en tredjedel av alla nya företag drivs av kvinnor. Då har den andelen ändå ökat till viss del genom att RUT-avdraget har införts.

I skolan behövs större fokus på verklighetsbaserat företagande i läroplanen.

Ung Företagsamhet i Sverige är en organisation som tagit sig an detta och som också anordnar SM i ung företagsamhet en gång om året.

Eftersom man från regeringshåll vill att folk ska arbeta längre än den nuvarande pensionsåldern kanske en variant av ”starta eget bidrag” eller någon liknande skattelättnad kunde införas för personer som startar företag efter 65 års ålder.

Politiker ska göra reklam för företagare. Företagarna vill känna att politikerna bryr sig om dem och ser dem som en tillgång i samhället!