Det som för några år sedan lät som science fiction är på väg att bli vardag.

Sverige tar plats

Mitt i den här utvecklingen börjar svenska bolag hitta sin roll. Airolit i Mölndal är det tydligaste exemplet. Under 2024 ökade bolaget försäljningen med 642 procent, fördubblade produktionsytan och växte i personal. I sin senaste pressrelease beskrev Airolit året som sitt starkaste hittills och betonade att man nu “rampade upp för fortsatt expansion” – med fler rekryteringar och en planerad etablering i Finland. Samtidigt förstärkte man styrelsen med Joakim Andersson, tidigare toppchef på GKN Aerospace, för att knyta ännu mer branscherfarenhet till bolaget.

Drönarmodellen Airolit S1 är byggd för nordiskt klimat, med över en timmes flygtid och kapacitet att bära tunga sensorer som värmekameror och LiDAR. Tekniken används redan i räddningsinsatser, infrastrukturobservationer och i avancerade systemlösningar.

Airolit är inte ensamma. Svenska Drönare AB utvecklar FPV- och fixed-wing-plattformar för specialiserade uppdrag, medan Sweden Dynamics satsar på autonoma svärmar och modulära system med komponenter från Norden och EU. Försvarsmakten stärker samtidigt området med ett nytt UAS-centrum i Karlsborg, som ska samla utbildning och utveckling inom obemannade system.

Bra exportmöjligheter med rätt nisch

Sverige kan inte konkurrera med Kina på massproduktion. Men vi har en chans att bli leverantörer av högkvalitativa system för kritiska uppdrag – på samma sätt som vi tidigare byggt styrkepositioner inom fordon, telekom och cleantech. Robusthet, säkerhet och innovation är faktorer som väger tungt för internationella kunder, särskilt inom infrastruktur, energi och räddning.

Drönarindustrin är alltså mer än militär high-tech. Den är en nyckel till att spara resurser, öka säkerheten och öppna helt nya affärsmodeller. Att svenska bolag nu börjar ta plats i den globala boomen är ett tecken på att vi står inför en möjlig exportnisch – en bransch som både gör nytta och kan skapa framtida affärer långt utanför våra gränser.