Biologi och individuell dygnsrytm påverkar prestationen
Den klassiska åtta till fem-dagen bygger inte på vetenskap om prestation, utan på gamla normer. I själva verket är våra arbetstoppar och dalar biologiska. Morgonpigga personer är som mest skärpta tidigt på dagen, medan kvällsmänniskor når sin topp senare under eftermiddagen eller kvällen.
En studie vid University of Birmingham illustrerar detta tydligt. Forskare lät en grupp morgonmänniskor och en grupp nattugglor genomgå hjärnscanningar och kognitiva tester olika tider på dygnet. Då syntes det tydligt att kvällsmänniskornas hormonnivåer nådde sin topp tre till fyra timmar senare än hos morgonmänniskorna, vilket innebär att deras biologiska “morgon” inträffade långt efter att kontorsdagen hade börjat.
Studien visade dessutom att nattugglorna hade sämre koncentrations- och reaktionsförmåga än de morgonpigga under de traditionella morgontimmarna. De presterade istället som bäst först vid en tidpunkt då den vanliga arbetsdagen nästan var slut. På samma sätt tappar morgonmänniskor skärpan om arbetsdagen sträcker sig för sent in på eftermiddagen.
Alla peakar vid olika tider
Det hela handlar om att anpassa schemat efter individen. Traditionella kontorstider passar inte alla. Konsekvensen av att ignorera dygnsrytmen blir att vissa medarbetare alltid arbetar under sina sämsta timmar. Nattugglan som tvingas till tidiga möten kommer inte till sin rätt och morgonlärkan som sitter kvar sent kanske gör fler misstag när energin dalar. Det handlar inte om lathet eller brist på disciplin hos den som inte glänser klockan åtta på morgonen utan om biologi.
Om du inte är helt säker på när du presterar som bäst kan det bero på att du aldrig testat andra arbetstider än den klassiska åtta till fem. Precis som med privatekonomi är det klokt att undersöka olika alternativ innan du bestämmer dig. När det gäller lån kan du till exempel jämföra villkor för privatlån för att hitta det som passar bäst för din situation – och på samma sätt kan du prova olika arbetstider för att hitta den rytm som gör dig mest produktiv och nöjd. Små förändringar kan ge stora effekter, både i plånboken och i arbetslivet.
Bättre resultat och välmående
En omfattande mängd av företag som testat att anpassa arbetstiderna efter individens preferenser rapporterar betydligt bättre resultat. Anställda gör färre misstag, känner sig piggare och är mindre stressade. Hälsovinsterna är också betydande. Birmingham-studien visar på att missanpassade arbetstider och sömnbrist ger upphov till negativa effekter för både hälsa och prestation. När människor ständigt går emot sin naturliga rytm ökar risken för stressrelaterade problem, olyckor och långsiktiga hälsoproblem. Det är alltså inte bara produktiviteten som står på spel, utan även personens välmående.
Utöver detta ökar jobbtillfredsställelsen markant. Anställda som får förtroendet att själva styra sina arbetstider rapporterar högre trivsel, motivation och lojalitet. De känner mindre stress och får lättare ihop livspusslet, vilket i sin tur gör dem både gladare och mer engagerade i jobbet. Vissa chefer oroar sig för att flexibilitet innebär kaos och svårigheter för samarbete. Men flera framgångsrika företag har infört så kallade ”kärntider”, vilket är ett par timmar mitt på dagen då alla förväntas vara tillgängliga, medan resten av dagen är flytande. Då är samarbete möjligt samtidigt som resten anpassas individuellt.
Ställ om klockan för din arbetsplats
En förskjutning av arbetsdagen med en eller två timmar tidigare gör stora förbättringar i människors liv. En morgonpigg person kanske blomstrar av att jobba 7–16 och en kvällsmänniska kanske får mer gjort av att jobba 10–19. Båda gör sina åtta timmar, men anpassade efter deras unika rytm.
Företag som ifrågasätter de traditionella arbetstiderna och testar nya lösningar kommer att hamna steget före de företag som inte vågar. Ge utrymme till de anställda att hitta just sina optimala arbetstider. Resultatet är friskare, gladare och mer produktiva medarbetare, vilket i sin tur gynnar företagets framgång.
