Elpriset slår rekord och passerar EU-snittet – därför drabbas svenskarna hårdare

Elpriserna är höga även i dag, den 11 november. I södra Sverige ligger dygnets genomsnittliga spotpris på 3,55 kronor per kilowattimme, mer än dubbelt så mycket som i de nordligaste elområdena, enligt jämförelsesajten Elbruk. Skatt, moms och elnätsavgifter tillkommer.

Enligt Eurostats statistik betalade svenska hushåll i snitt 2,97 kronor per kilowattimme 2025, inklusive elnät, skatter och moms. Siffran gäller hushåll som använder 2 500–5 000 kilowattimmar om året. Det motsvarar ungefär en större lägenhet eller en villa som inte värms med el. En genomsnittlig villa använder runt 20 000 kilowattimmar, enligt Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Första halvåret 2026 låg priset 14 procent över genomsnittet för helåret 2025. Därmed passerade Sverige EU-snittet.

Dyrare än före krisen – även efter inflation

I kronor räknat var 2025 dyrare än krisåret 2022. Rensat för inflation var de två åren ungefär lika dyra. Jämfört med åren 2015–2020 har elen ändå blivit omkring 18 procent dyrare, även efter inflation. Det visar Företagande.se:s beräkning utifrån SCB:s konsumentprisindex.

Sverige var billigare än EU – men inte längre

2025 betalade svenska hushåll omkring 7 procent mindre än genomsnittet i EU. Ett halvår senare betalade de 8 procent mer.

Globalt ligger Europa i topp. Enligt en sammanställning av Bjørn Lomborg, ordförande för tankesmedjan Copenhagen Consensus, betalade tyska hushåll mest av 92 jämförda länder 2025, drygt 4 kronor per kilowattimme. Det är 2,5 gånger mer än i USA. Sammanställningen bygger på IEA:s data, men rangordningen är Lomborgs egen.

Bland grannländerna har Sverige nu dyrast hushållsel. Första halvåret 2026 betalade finska hushåll 12 procent mindre och danska 22 procent mindre, enligt Eurostats siffror. Danmark var dyrare än Sverige 2025, men sänkte elskatten till nästan noll vid årsskiftet. I Norge kan hushållen sedan hösten 2025 välja ett statligt fast elpris på 50 norska öre per kilowattimme inklusive moms, men exklusive nätavgifter.

Därför slår elpriset hårdare i Sverige

Ett pris per kilowattimme betyder inte samma elräkning. Svenska hushåll använder mer el än de flesta i Europa. Enligt EU-projektet Odyssee-Mure använder en svensk bostad i snitt 8 500 kilowattimmar el om året, inräknat uppvärmning och kyla. EU-snittet är 3 600. Svenska hushåll använder alltså nästan 2,5 gånger så mycket el, trots att sydeuropeiska hushåll drar el till luftkonditionering.

Dessutom värms många svenska bostäder med el. I stora delar av Europa används gas. Ett svenskt hushåll med elvärme påverkas därför mycket mer av elpriset än ett tyskt hushåll med gaspanna. Användningen är också störst på vintern, när priserna brukar vara som högst. Statistiken visar dessutom ett nationellt snitt. Hushåll i södra Sverige betalar ofta betydligt mer än hushåll i norr.

Svenska elkunder får betala för EU:s utjämning

Sverige har länge haft en konkurrensfördel i billig el. EU:s elmarknad är inte byggd för att bevara den. Fler kablar och sammankopplade marknader ska enligt EU:s revisionsrätt få priserna i medlemsländerna att närma sig varandra. När billig svensk el kan säljas till länder som betalar mer, stiger priset även här. Svenska elkunder betalar med andra ord delvis för EU:s plan för energimarknaden.

Myndigheten Tillväxtanalys pekar på samma samband och menar att ökad integration med Europas elmarknad sannolikt leder till högre elpriser i Sverige. Elproducenterna gynnas, medan hushåll och företag får ökade kostnader. Högre elpriser kan slå mot investeringar, sysselsättning och produktion.

Kärnfysikern Jan Blomgren har i en intervju med Företagande.se beskrivit hur södra Sverige saknar stabil elproduktion men ändå är "hårt kopplat till ett volatilt europeiskt elpris".

Större företag har fortfarande billig el

För företag med hög elförbrukning är bilden en annan. Svenska företagskunder som använder 500–2 000 megawattimmar om året betalade 9,7 eurocent per kilowattimme andra halvåret 2025. Det var näst lägst i EU, efter Finland. EU-snittet låg på 18,4 eurocent och tyska företag betalade 22,6. Priserna för företag redovisas utan moms och andra avdragsgilla skatter.

Men även företagens el blir dyrare. Första halvåret 2026 steg det svenska priset till 12 eurocent, en ökning med 18,8 procent på ett år, samtidigt som EU-snittet sjönk.

Mindre företag kan däremot ha betydligt högre elkostnader. Tillverkningsindustrin har rätt till kraftigt reducerad energiskatt på el som används i tillverkningsprocessen, medan exempelvis butiker och restauranger i regel betalar full skatt. Mindre inköpsvolymer kan också ge sämre avtalsvillkor.

Sverige har fortfarande en konkurrensfördel för stora elförbrukare. För hushållen har däremot elpriset redan passerat EU-snittet, och många småföretag får betala betydligt mer än industrin.