Pensionsveteranen varnar: Systemet kan kollapsa

KG Scherman var generaldirektör för Riksförsäkringsverket när ATP-systemet reformerades på 1990-talet. I en intervju med Tidningen Näringslivet riktar han nu hård kritik mot hur systemet har utvecklats.

Enligt Scherman har de bärande principerna successivt satts ur spel. Den viktigaste är livsinkomstprincipen. Pensionen ska spegla vad man tjänat under hela arbetslivet. Det skapar en direkt koppling mellan arbete och pension.

Livslängden sprang ifrån systemet

Grundproblemet är att medellivslängden har ökat betydligt mer än någon räknade med. Scherman bedömer att svenskarna nu behöver arbeta till ungefär 68 år. Samtidigt blir det svårt för den enskilde att planera när pensionsåldern flyttas upp i hög takt.

I stället för att ta itu med livslängden har politikerna höjt pensionärernas inkomster via statsbudgeten och skattesystemet, enligt Scherman. Pensionerna finansieras därmed inte längre bara med en fast och förutsägbar avgift. Det blir otydligt vem som i slutänden betalar.

Vill ha oberoende granskning

Scherman tror inte på ännu en justering av enskilda parametrar. Han vill att partierna öppet redovisar vad de vill med pensionerna och hur det ska betalas. Han vill också att forskare vart tredje till vart femte år prövar om systemets mål nås. Inte politiker. Inte myndigheter.

Om människor slutar förstå sambandet mellan arbete och pension kan systemet haverera. ”Det riskerar att kollapsa när folk tröttnar på det”, säger han till TN.

Alla delar inte oron

Scherman framförde liknande kritik i Fokus i juni. Där höll Skandias pensionsekonom Mattias Munter bara delvis med, enligt Fokus. Han lyfte fram kopplingen mellan avgifter och pension, den automatiska balanseringen och anpassningen till livslängd som styrkor som andra länder vill efterlikna. Men även Munter varnade för att politikernas ständiga ingrepp kan undergräva konstruktionen.

Debatten om respektavståndet

En del av kritiken gäller grundskyddet. Garantipensionen går till den som haft låg eller ingen arbetsinkomst och betalas via statsbudgeten. När den höjs krymper skillnaden mellan den som arbetat och den som inte gjort det. Skillnaden kallas respektavstånd. I Fokus i juni pekade Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt ut ett för litet respektavstånd som systemets största problem.

Pensionsmyndighetens siffror ger en mer blandad bild. Mellan 2017 och 2026 har respektavståndet ökat med 1 060 kronor för en genomsnittlig kvinnlig pensionär och med 800 kronor för en genomsnittlig man. För en pensionär med relativt hög pension har det bara ökat med 70 kronor.

Företagare har mest att förlora

För företagare väger livsinkomstprincipen extra tungt. Låg lön eller lågt överskott ger lågt intjänande till den allmänna pensionen. Och de flesta företagare saknar tjänstepension. Maximalt intjänande nås 2026 vid en inkomst på 56 050 kronor i månaden.

Enligt Pensionsmyndigheten vet 89 procent av företagarna att de behöver spara utöver den allmänna pensionen. Betydligt färre gör det. ”Det finns ett tydligt glapp mellan kunskap och handling”, säger Ann-Christin Meyerhöffer, analytiker på Pensionsmyndigheten. SEB:s företagarindikator från februari visar att nästan fyra av tio företagare inte sparar regelbundet till pensionen. Banken hänvisar också till Pensionsmyndigheten och uppger att företagare helt utan tjänstepension i snitt får 25 procent lägre pension.

Schermans uppmaning att jobba längre har många företagare redan anammat. Av dem som både arbetar och tar ut allmän pension är 20 procent av männen och 11 procent av kvinnorna egenföretagare, visar Pensionsmyndighetens rapport från maj. Bland personer under 62 år är andelen drygt 2 respektive drygt 1 procent.

Text: Peter Karlsson, Redaktionen