Efter skattehöjningarna: miljardärer värda 120 miljarder pund lämnar Storbritannien

Beloppet motsvarar omkring 160 miljarder dollar, 1600 miljarder svenska kronor. Det handlar inte om att 120 miljarder pund i kontanter har förts ut ur Storbritannien, utan om den samlade förmögenheten hos personerna som har flyttat eller minskat sina kopplingar till landet.

Flera miljardärer har lämnat

Bland namnen finns stålmagnaten Lakshmi Mittal, Nassef Sawiris och hedgefondförvaltaren Chris Rokos, som har flyttat till Aten.

I helgen blev det också känt att fastighetsmiljardären David Reuben, 88, har lämnat London för Monaco. Flytten skedde redan i somras. Han och brodern Simon placerades på andra plats i årets Sunday Times Rich List med en gemensam förmögenhet på närmare 28 miljarder pund, enligt The Times.

Skattereglerna har ändrats

Utflyttningen sammanfaller med stora förändringar av det brittiska skattesystemet. Det gamla så kallade non-dom-systemet avskaffades i april 2025. För personer som nyligen flyttar till Storbritannien finns i stället ett fyraårigt undantag för vissa utländska inkomster och kapitalvinster, enligt HMRC.

Samtidigt gjordes arvsskatten bosättningsbaserad. Den som har bott i Storbritannien i minst tio av de senaste tjugo åren kan nu omfattas av brittisk arvsskatt på tillgångar i hela världen, även under en period efter utflyttning. Skatten på kapitalvinster höjdes också hösten 2024.

Norge såg samma utflyttning

Liknande mönster har synts i Norge, även om skatten där är en annan. När Norge höjde sin förmögenhetsskatt 2022 flyttade ett femtiotal av de rikaste ut, många till Schweiz.

Som Företagande.se tidigare har skrivit uppskattades utflyttningen i vissa beräkningar ha kostat staten mer i förlorade skatteintäkter än skattehöjningen väntades ge. Beräkningarna har samtidigt ifrågasatts av norska forskare och myndigheter.

En liten grupp betalar mycket skatt

Frågan är vad utflyttningen kan betyda för den brittiska statskassan.

Den översta procenten av Storbritanniens inkomstskattebetalare stod för 27,2 procent av all inkomstskatt under skatteåret 2023–2024. För 2026–2027 väntas andelen sjunka till 26,6 procent, enligt HMRC.

Bedömare kopplar främst den sjunkande andelen till att frysta skattegränser gör att fler personer börjar betala inkomstskatt eller hamnar i högre skatteskikt – inte till miljardärernas utflyttning.

Att en miljardär flyttar betyder dessutom inte att alla skatteintäkter från personen försvinner. Företag, fastigheter och andra investeringar kan fortfarande beskattas i Storbritannien.

När kostar en skattehöjning mer än den ger?

Utvecklingen lyfter ett klassiskt skattepolitiskt dilemma: hur mycket går det att höja beskattningen av en liten och mycket förmögen grupp innan fler väljer att flytta?

Det är en av mekanismerna bakom den så kallade Lafferkurvan: tanken att högre skattesatser efter en viss punkt kan ge lägre, snarare än högre, skatteintäkter när människor ändrar beteende.

Begreppet har länge varit politiskt omstritt. Dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) benämnde 2016 Lafferkurvan som en idé ”de allra mest högerextrema republikanerna ibland hänvisar till”.

Utflyttningen från Norge och Storbritannien säger inte i sig var den gränsen går. Men den visar att skattebetalarnas beteende snabbt kan förändras när beskattningen förändras.

Läs vidare: Länderna som betalar dig för inflyttning – konkurrensen om människor hårdnar

Se också: Här är världens bästa länder att bo i 2026 – enligt expatrapport