Det är hedervärt att som ledare efterfråga feedback på sitt ledarskap.

Nästa steg är att man är beredd på att ta emot den feedback som kommer.

Har någon av er varit med om en ledare eller kollega som bett om feedback, men uttryckt ilska och besvikelse när hen fått den? Eller har kanske du själv reagerat så? Det är ingen ovanlig reaktion. Vår hjärna är ibland något primitiv och kan uppfatta andras ifrågasättanden som hot och som att någon vill kritisera hela oss som personer, kanske t o m ifrågasätta vårt värde. Då reagerar vi känslomässigt, innan vår logik har riktigt hunnit i kapp. Vi kan förstå att vi reagerar som vi gör!

Likväl är det inte särskilt konstruktivt. För om någon tar mod till sig och yppar det där som oftast är svårt att säga, och mottagaren blir arg, vad blir konsekvenserna? Ja, för det första så missar du som mottagare en chans till utveckling. För det andra kommer medarbetaren eller din kollega troligtvis inte välja att ge liknande feedback igen och det, för det tredje, skapar risken att psykologisk otrygghet kommer att underhållas eller utvecklas. Det innebär ett klimat där man inte vågar uttrycka sina åsikter, ställa frågor eller erkänna misstag, vilket flera studier (se t ex Project Aristotle, 2016) visar minskar möjligheten till prestation och välmående på jobbet. Vi behöver alltså bli bättre på att vara mottagare av feedback!

Det är oftast inte så roligt att få kritik. Samtidigt, är det egentligen så farligt? Tänk om vi skulle kunna se det som ett tecken på att någon är angelägen om relationen med dig och arbetet ni ska göra? Och framförallt fråga oss vad alternativet är. Vill vi verkligen omge oss med ja-sägare, som inte vågar ifrågasätta eller ge sina ärliga synpunkter? Hur ska vi i så fall själva eller vårt samarbete kunna utvecklas?

På grund av dessa frågor vill jag ge dig några tips på hur vi kan bli bättre på att ta emot kritik:

• Bestäm dig för att du vill skapa och behålla ett psykologiskt tryggt klimat och därför kommer att ta emot all typ av feedback.
• Om du inte alls håller med om personens beskrivning och kanske blir upprörd eller t o m arg, försök ta ett djupt andetag, gå inte i försvar utan lyssna. Påminn dig om att känslorna du har är just något du har – du är inte dina känslor. Respektera dina känslor och ta emot dem med intresse och kanske t o m värme, men inte som något du genast måste agera på.
• Om du blir upprörd, inte alls håller med personen eller får andra jobbiga känslor, be att få tänka på det du hört till nästa dag och bestäm en ny tid för samtal då.
• Framför den egna synvinkeln på ett konstruktivt sätt med en inställning av dialog, och utgå i samtalet ifrån ert gemensamma uppdrag och vad som är mest gynnsamt för att det ska utföras på bästa sätt.
• Om du märker att det kritiseras icke-konstruktivt, efterfråga ett öppet samtal om och kanske träning på hela arbetsplatsen i hur man ska ge varandra feedback på ett så bra sätt som möjligt.
• Om du nästan alltid har svårt att ta emot konstruktiv kritik, kanske upplever människor som allmänt kritiska och själv ofta blir upprörd, ta hand om och respektera dig själv genom att prata med någon professionell om det. Det kan handla om behov du har som inte blivit mötta och mönster du bär med dig sedan tidigare. Du har här en stor möjlighet till personlig utveckling!

Varmt lycka till!