“Men trots nedskrivningen på 5,8 miljarder kronor är det ingen fara för pensionerna, enligt Jenny Askefelt Ruud” (Arbetet, 2025).

I efterklokhetens kranka blekhet ställde sig nog många frågan: 

– Hur blev ett misslyckande av den här magnituden möjlig?

Människan är en art –  Homo Sapiens Sapiens. Vårt psyke är utrustat med 15 – 18 så kallade exekutiva funktioner. 2017 skrev jag om en av dessa exekutiva funktion – kombinatoriskt tänkande eller kreativitet – här på Företagande (Österberg, 2017). Några andra är impulskontroll, att upprätthålla uppmärksamhet på en instans liksom att med epistemiskt¹ och instrumentellt² rationellt tänkande kunna uppleva och navigera oss framåt i tiden (Ardila, 2008; Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Stanovich, 2011). Jag kallar detta för Rationellt Entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021).

Som motvikt till dessa exekutiva funktioner finns mentala fallgropar (n~200), t ex. bekräftelse-bias, Continued Influence Effect, dysrationalia, grupptänk/konformism och “Naturlig dumhet”.

Bekräftelse-bias myntades av kognitionspsykologen Peter Cathcart Wason (1924 – 2003) och innebär att använda samma teori på allt (Wason, 1960, 1966; 1968), eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998)

Continued influence effect, kanske typisk för oss akademiker, innebär att man vet att man har fel, men eftersom de teorier man utgår från förklarar ens karriär, så fortsätter man torgföra dem (Cacciatore, 2021).

Dysrationalia – oförmågan att tänka epistemiskt och instrumentellt rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Grupptänk/konformism, man anpassar sina åsikter till det som är socialt gångbart, för att känna att man gör rätt och för att bli gillad (Capuano och Chekroun, 2024; Janis, 1972).

“Naturlig dumhet” innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977). 

Som lök på laxen interagerar dessa mentala fallgropar i en förstärkande loop.

Det väcker den gamla frågan: vad kan möjligen gå fel?

Rätt mycket och oftare än man tror skulle man kunna säga. Northvolt är väl ett graverande exempel.

Samma mentala mekanismer som leder till kollaps i näringslivet kan också påverka vår syn på kopplingen mellan näring och hälsa.

7 januari 2026 uppgraderade amerikanska hälsoministeriet sina kostråd. Några blev glada därför att de nya kostråden bygger på koststudier som genomförts med vetenskaplig metod. 

Kritiker från Finland och Sverige menade det motsatta (Mai-Lis Hellénius och Colette van Luik, 2026; Salonen, 2026).

Sverige, Finland och resten av västvärlden har liknande kostråd. En av de tidiga källorna går till Lunds universitet och professorn i medicin, Haqvin Malmros (1895 – 1995). Under 1940-talet samlade Dr. Malmros data från de nordiska länderna samt en stat i norra USA. Syftet var att utröna orsakerna till åderförkalkning. Datainsamlingen skedde under och strax efter ett brinnande andra världskrig. Man skulle därför kunna gissa att stress i kombination med näringsbrist skulle förklara en betydande del av variansen i Malmros modell. Malmros inkluderade också krigstrauma i titeln. Men slutsatserna följde en redan etablerad trend – att attribuera hjärtproblem på konsumtion av mättat fett och kolesterol (Malmros, 1950). En del säger att det var här som diet-heart hypotesen – idén att mättat fett ökar kolesterolet i blodet och därmed risken för hjärtproblem – föddes.

Malmros slutsatser ledde till ett större liknande projekt där Finland men inte Sverige blev ett av de sju länderna. Och i USA grundades 1961 American Heart Association (AHA) som omedelbart började varna för mättat fett, t ex. smör (Teicholz, 2023). Det spreds till de nordiska länderna.

Så sent som 2022 skröt Finska institutet för välfärd och hälsa (THL) att man sedan 1972 lyckats övertyga finländarna att äta mindre smör. Och salt.

Här är kruxen. 1. Diet-heart-hypotesen har avvisats otal gånger (t.ex Howard et al. 2006; Ramsden et al. 2016). 2. Hjärnan behöver mättat fett för att producera myelin (Poitelon et al. 2020). Det inkluderar övergången från grå till vit vävnad i främre Cingulära Kortex som är med och påverkar vår impulskontroll (Sowell et al. 2004).

På vanlig svenska: hjärnan behöver rätt byggstenar för att fungera. Och när våra exekutiva funktioner, som impulskontroll, omdöme och förmågan att tänka framåt, sviktar blir det också svårare att tillämpa rationellt entreprenöriellt tänkande.

Det är kanske där de största mentala fallgroparna uppstår: inte när vi saknar information, utan när vi tror att vi redan tänkt klart.

¹ Epistemisk rationalitet handlar om hur väl föreställningar stämmer överens med världens faktiska struktur.
² “att bete sig i världen så att du får exakt det du mest vill ha, givet de resurser (fysiska och mentala) som är tillgängliga för dig”.