Hedemora: betalade blufföretag – försökte snacka bort det
När TV4 avslöjade att Hedemora kommun betalat över 200 000 kronor till företag på Svensk Handels varningslista gick kommunen i försvar. ”Vi känner inte igen siffran”, sa tf kommundirektör Anna Frisk i lokaltidningen. Men kort därefter fick de backa – TV4 kunde visa att uppgifterna kom från kommunens egna mejl.
Slöseriombudsmannen Philip Syrén var skoningslös i sin kritik:
– De är mer oroliga för dålig PR än att skattepengar har bränts på bokstavligt talat ingenting, sa han till TV4.
Han konstaterar också att problemet är mycket större än Hedemora:
– Kommuner måste veta vad de betalar för. Annars blir man ett lätt byte för oseriösa aktörer som mjölkar välfärden på pengar.
Älmhult: femma i landet – och inga amorteringar
Älmhult har klättrat upp på en femteplats i Sverige när det gäller skulder per invånare. Totalt rör det sig om 2,4 miljarder kronor. Stora skolbyggen, vattenverk och fastighetsinvesteringar har finansierats med lån.
Kommunalrådet Eva Ballovarre (S) försvarar upplåningen:
– Investeringarna har varit nödvändiga för kommunen och våra invånare, säger hon till Smålänningen.
Men ekonomichefen Christina Utterström är mer bekymrad. Hon pekar på att räntekostnaderna redan i dag ligger på över 60 miljoner kronor om året – och kan stiga till 91 miljoner år 2027.
– Det amorteras i stort sett inga lån idag, säger hon.
Oppositionsledaren Jakob Willborg (M) är ännu mer kritisk:
– Ser man i backspegeln så byggde vi vid fel tidpunkt. Kommunens ekonomi bygger på en övertro på befolkningsökning som aldrig kom.
Nyligen renoverades taket på den äldre Gemöskolan för miljonbelopp enligt en källa, nu några månader senare vill politikerna i Älmhult stänga samma skola på grund av för få elever.
– Istället för att lägga pengar på att renovera den invändigt så väljer vi att använda de nybyggda skolorna, säger Anna Rix-Grönvall, grundskolechef i Älmhult, till Smålandsposten.
Kiruna: badhuset som blev en miljardkallsup
En granskning i Timbros Smedjan visar hur planerna på ett nytt badhus i Kiruna havererade. Det som från början skulle kosta runt 360 miljoner kronor har i dag svällt till över 1,4 miljarder – och ändå finns inget invigningsdatum.
Kommunen tackade nej till ett fast pris från byggjätten Peab och valde i stället löpande räkning. Ett beslut som den tidigare kommundirektören Lennart Andersson senare kallade ”ännu dyrare med facit i hand”.
Revisionsbyrån KPMG har pekat på oklara ansvarsförhållanden och bristfällig rapportering, samtidigt som kommunens egen granskning visade att 100–250 miljoner kronor i fakturerade timmar inte stämde med den registrerade arbetstiden. Trots det valde kommunen att fortsätta samarbeta med entreprenören i stället för att kräva tillbaka pengar.
Professorn Bent Flyvbjergs slutsats om stora projekt känns skrämmande träffsäker för Kiruna: ”Over budget, over time, under benefits, over and over again.”
Kräver mer kontroll
Philip Syrén på Skattebetalarnas förening menar att det behövs hårdare kontroll av kommunernas ekonomi.
– Det behövs ett Lyxfällan för kommuner, säger han.
Kommunerna med högst skuld per invånare
- Askersund 189 757
- Hammarö 146 267
- Skellefteå 143 941
- Tanum 142 490
- Älmhult 140 517
- Strömstad 140 358
Gäller 2024, Källa: Smålänningen
På Kolada.se kan du kolla din kommuns skulder.
