Vad är inkråm och en inkråmsaffär?
En företagsförsäljning kan ske antingen genom en aktieöverlåtelse eller en inkråmsöverlåtelse. Vid ett aktieförvärv blir köparen indirekt ägare till bolagets tillgångar. Den viktigaste skillnaden mot inkråmsaffären är att köparen vid en aktieöverlåtelse förvärvar en juridisk person. Man förvärvar inte en juridisk person vid en inkråmsöverlåtelse. Vid en aktieöverlåtelse behåller den juridiska personen alla förpliktelser, nuvarande och framtida, kända och okända, som bolaget åtagit sig eller drabbats av.
Vid en inkråmsaffär står det säljande bolaget kvar som gäldenär till eventuella skulder och avtal, vilka kan övertas av förvärvaren först efter samtycke av respektive motpart. Det är därför av yttersta vikt att parterna noggrant specificerar vilka tillgångar som avses.
Förhandsgranska inkråmsöverlåtelseavtal genom att klicka på bilden.
Beställ och ladda ner mall direkt
Spara tid och köp vår mall framtagen av specialiserad jurist med lång erfarenhet.
Högsta kvalitet. Enkel att fylla i. Säkert köp med kort, faktura eller swish. Leverans direkt. Nöjd-kund-garanti = pengarna tillbaka om du inte är nöjd.
"Ni håller helt klart vad ni lovar, mallarna är bra!" Advokat Kristofer Hansson på Advokatbyrån Adekvat.
Har du en fråga? Kontakta Patrik Nilsson på 0738-21 10 50 eller skicka ett mejl till [email protected]
Tillämpliga lagar vid inkråmsöverlåtelse
Även om ni nu upprättar ett inkråmsöverlåtelseavtal mellan er där ni använder vår mall och utformar den i vissa delar efter era specifika omständigheter, så styrs detta kontrakt av andra principer i juridiken. Förutom allmänt avtalsrättsliga principer, så är köplagen tillämplig i sammanhanget avseende det som kan betecknas som ”lös egendom” och är överlåtelse av fast egendom involverat gäller jordabalkens (JB) bestämmelser med där inskrivna formkrav om skriftliga avtal för fastighetsöverlåtelse och kvittens som upprättas – köpebrev. Vilken lag som är tillämplig vid ett inkråmsaffär är alltså beroende på vilken egendomstyp som är föremål för inkråmsöverlåtelsen.
Undersökningsplikt och upplysningsplikt – vad gäller?
Vi vill också poängtera undersökningsplikten och upplysningsplikten vid en inkråmsaffär. I 20§ Köplagen fastslås att köparen har en viss undersökningsplikt. Uppgifter som köparen vid en inkråmsaffär måste antas ha känt till anses inte utgöra ett köprättsligt fel. Viktigt är att klargöra att köparen inte heller får som fel åberopa sådant som han borde ha märkt vid en undersökning av köpobjektet, om köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka varan. Detta torde gälla även i de flesta fall då säljaren lämnat en garanti avseende de aktuella förhållandena. Ett avsteg från denna princip görs dock i de fall säljaren handlat i strid mot tro och heder.
Vad gäller inkråmsöverlåtelse av fast egendom finns reglerna om vad som utgör fel i 4 kap. 11–19 § JB. Undersökningsplikten är vid fastighetsköp mera omfattande än vid köp av lös egendom. Köparen har en klart uttalad plikt att undersöka objektet. Huruvida undersökningsplikten uppfyllts, d.v.s. om felet borde ha upptäckts eller inte, bedöms objektivt. Köparen får ansvara för upptäckbara fel, medan säljaren bär ansvaret för eventuella dolda fel.
Tips för ett korrekt kontrakt vid en inkråmsaffär
Är det något avseende tillgångar, rättigheter, skulder eller andra förpliktelser som inte ska överlåtas ska det anges specifikt i en bilaga, se klausul 2.2. Gällande betalning av köpeskilling så skulle ni kunna införa en bestämmelse i klausul 3 som anger en handpenning och att om inkråmsöverlåtelseavtalet frånträdes, förfaller handpenningen och återbetalas ej. I klausul 4 anges emellertid att olika typer av säkerheter kan lämnas för köpeskillingsfordran. En sådan säkerhet är givetvis handpenning. Ni kan alltså även ange i klausul 4 att säkerheten inte återlämnas ifall köparen inte fullföljer inkråmsavtalet.
En värdering sker både vid aktiebolagsförvärv och inkråmsförvärv. Det mest effektiva och rättvisande sättet för köparen är att få ett bra underlag för sin värdering torde vara att genomföra en omfattande undersökning av företaget, en så kallad due diligence, läs exempelvis denna artikel om due diligence. Några vanliga metoder för aktiebolagsvärdering är substansvärdemetoden - där värderar man de enskilda tillgångarna i företaget, avkastningsvärdemetoden - där ger man det aktuella företaget ett värde mot bakgrund av den förväntade avkastningen, marknadsvärdemetoden - där utgår köparen från att det pris marknaden satt på företaget, d.v.s. dess aktier, är skäligt. Andra metoder är likvidationsmetoden - förutsätter oftast en likvidering av företaget och tar sikte främst på enskilda tillgångs- och skuldposter. Du kan också undersöka värdet på andra liknande bolag på marknaden för att få fram ett någorlunda korrekt värde på förvärvsobjektet.
Hur gör man med personal vid inkråmsaffär?
Gällande personal finns en viktig bestämmelse i inkråmsöverlåtelseavtalet i klausul 9. Av lagen om anställningsskydd framgår följande av 6 b §:
Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången.
Bestämmelserna i 6 b § har sin bakgrund i EU-direktivet om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. EU domstolen har ställt krav på att rörelsen skall bevara sin ekonomiska identitet vid övergången, och det måste alltså i princip vara fråga om samma verksamhet (i ett ekonomiskt perspektiv) både före och efter förvärvet för att direktivet skall kunna tillämpas. Detta får så förstås att direktivet inte är tillämpligt, om en ekonomisk enhet som berörs av övergången inte behåller sin identitet.
Vid bedömningen av om det föreligger en sådan identitet skall samtliga omständigheter vid inkråmsöverlåtelsen beaktas. I det sammanhanget har man att ta hänsyn till såväl verksamhetens art som det enskilda företagets organisation. Som ett mer övergripande riktmärke torde gälla att det skall bli möjligt för förvärvaren att varaktigt driva verksamheten vidare (eller en del av den). Identiteten hos en enhet bestäms således utifrån organisatoriska aspekter men beror också av möjligheterna att fortsätta den ekonomiska verksamheten. Det får betydelse om det bevaras ett sådant funktionellt samband mellan de övertagna produktionsfaktorerna att förvärvaren kan fortsätta en identisk eller motsvarande ekonomisk verksamhet, och detta även om produktionsfaktorerna integreras i en ny och annorlunda strukturerad organisation (domen i Klarenberg-målet).
EU-domstolen har särskilt lyft fram sju kriterier som skall inverka på bedömningen. Kriterierna är ursprungligen hämtade från domen i Spijkers-målet, men har vid flera tillfällen upprepats av EU-domstolen. Vad som brukar särskilt beaktas är:
- arten av företag eller verksamhet,
- frågan om företagets materiella tillgångar, t.ex. byggnader och lösöre, har överlåtits eller inte,
- värdet vid överlåtelsetidpunkten av överlåtna immateriella tillgångar (good-will, varumärken etc.),
- frågan om förvärvaren har tagit över största delen av arbetsstyrkan,
- frågan om förvärvaren har tagit över kundkretsen,
- graden av likhet mellan verksamheten före och efter inkråmsöverlåtelsen, samt
- i förekommande fall, den tid då verksamheten har legat nere.
Ska ni genom ett inkråmsöverlåtelseavtal överlåta en verksamhet eller en del av en verksamhet och inte vill bli träffade av 6b § lagen om anställningsskydd och känner er osäkra på om ni är skyldiga att beakta paragrafen eller ej, ha ovan till vägledning men kontrollera gärna med en jurist som kan jämföra just er situation med rättstillämpningen i en liknande situation.
Vill du fördjupa dig i olika delar av inkråmsavtalet och ämnet inkråmsaffär finns ett bra examensarbete skrivet av Lucas Jonsson och Nicklas Liljegren och heter ”Parternas förpliktelser vid företagsförvärv”, Juridiska fakulteten, Lunds Universitet.
Beställ och ladda ner mall direkt
Spara tid och köp vår mall framtagen av specialiserad jurist med lång erfarenhet.
Högsta kvalitet. Enkel att fylla i. Säkert köp med kort, faktura eller swish. Leverans direkt. Nöjd-kund-garanti = pengarna tillbaka om du inte är nöjd.
"Ni håller helt klart vad ni lovar, mallarna är bra!" Advokat Kristofer Hansson på Advokatbyrån Adekvat.
Har du en fråga? Kontakta Patrik Nilsson på 0738-21 10 50 eller skicka ett mejl till [email protected]