Det är klart mer beklämmande att se var de borgerliga partierna står i frågan. I vanliga fall brukar de stå på företagandets sida, men de har uppenbarligen väldigt svårt att finna argument för vinster i allmänhet och vinster i välfärden i synnerhet. Istället för ett försvar för vinst kommer de med kryptiska uttalanden som att man nog ska kunna få tjäna pengar på skola “om” den bibehåller hög kvalitet eller om vinsten återinvesteras i skolan.
De borgerliga partierna tror sig nog argumentera för företagsamhet, men det gör de inte. De gör faktiskt precis tvärtom, för genom att prestera sådana argument så godtar och bekräftar de bara vänsterns syn på vinst. Antagligen för att de delar den. De är bara för lite mer företagande i allmänhet, men förstår inte egentligen vad vinst är. Och de kan därför inte argumentera för vinst på ett förståbart sätt.
Missa inte: Vinster i välfärden - här synas lögnerna
Nej, vinst tas inte “ut ur” företag
Ett grundläggande missförstånd är att vinst tas ifrån företaget. Anledningen till att privata aktörer kan driva verksamheter billigare än offentlig sektor är inte att de skär ner på verksamheten. Det finns nämligen inte någon konstant relation mellan hur mycket något kostar och hur bra resultatet blir. Om så var fallet så skulle entreprenörer hela tiden försöka öka kostnaderna för att skapa bättre produkter och därigenom konkurrera ut andra företag.
Det är tvärtom så att ett företag startas för att entreprenören har en idé om hur han eller hon kan skapa mer värde till lägre kostnad. Om det fungerar så som entreprenören tänkt sig det, så blir det vinst. Om inte så blir det förlust – som entreprenören själv tvingas stå för. Att ett företag ger sig in i skolbranschen handlar alltså inte om att de kan skära ner mer på kostnaderna än offentlig verksamhet, utan att de kan skapa samma eller mer värde och ändå få pengar över.
Det är också detta vi ser inom bland annat skolan: det är inte ovanligt att lärare både trivs bättre och tjänar mer pengar i friskolor än i offentliga sådana. Helt enkelt för att företag som driver skola låter lärare undervisa mer och satsa på det de är bra på – och testar andra rutiner och anställer administrativ personal till att hantera nödvändig byråkrati.
Se även: Statens pensionssystem kostar svenskarna hundratals miljarder varje år
Skäms på er, borgerligheten
De borgerliga partierna i SVTs “snabba svar” är ett pinsamt hopkok av vänsterargument som de retoriskt försöker få att låta mer företagsvänliga. Istället blir det krumbukter som helt och hållet handlar om politisk styrning. Friskolor “får” göra vinst om kvaliteten är god – men kvaliteten ska bestämmas av politiker, inte av föräldrar eller elever. Friskolor “får” göra vinst, men bara om den återinvesteras i verksamheten. Det är tydligt att man inte förstår vad vinst är. Och att man helt och hållet köpt vänsterns verklighetssyn.
Borgerligheten inte har en susning om vad de talar om. För om de hade vetat vad vinst faktiskt är så hade de stolt försvarat både vinst och vinstuttag. Ju mer vinst desto bättre skola!
Men det gör de inte. För de förstår nog inte vad vinst eller företagande handlar om. Utan vinst blir det inget företagande och utan företagande blir det inga förbättringar. Så också i välfärden.
Text av Per Bylund först publicerad på Cospaia.se
Företagande Opinion
Detta är en opinionstext och skribentens egna åsikter. Vill du skicka in en artikel? Läs mer om Företagande Opinion här.
Kommentera gärna nedan men håll god ton. Personliga påhopp i kommentarerna tas genast bort.
Funderar direkt på vem som betraktas som kunden. Skolkoncerner har satts i konkurs trots stora vinstuttag åren innan. Som följd av det får eleverna en lätt kaotisk situation med ny skola. Inga krav på långsiktighet finns eller verkar kunna ställas idag på de som driver privatskolor. Se mer...
Idag är det ibland lite för enkelt och ger lite för stora vinster. För att det skulle vara ok måste väl förutsättningarna för en privat och en kommunal skola vara ungefär de samma. Men så är det ju inte. Båda typerna av skolformer får lika hög ersättning per elev. Men är baskostnaderna de samma?
Kanppast. Har du en koncern kan du starta skolenheter på många ställen. Visar det sig att någon av dem inte är lönsam så är det bara att lägga ner den. Då måste kommunen ta över! Vill du starta en friskola väljer du som företagare en fördelaktig placering av skolan där underlaget inte består av för många familjer som kommer från andra länder och har sämre kunskaper i svenska. Krävs då mindre resurser, alltså färre anställda och mer lönsamhet.
Ja det finns alla möjligheter att hitta sätt där kostnaderna blir lägre än för den kommunala skolan. Främst är det urvalet av elever som styr. En privatskola har alla möjligheter att styra det på ett bra sätt. Det som styr är placering av skolan, inriktningen, urvalet i det kösystem som används det finns många möjligheter. I slutändan blir det de kommunala skolorna som får ta hand om alla elever som kostar lite mer och ta hand om skolor i områden som är lite stökigare. Ändå så får alla skolor en ersättning som i huvudsak baseras på antalet elever inte de resurser som en elev kräver.
Skam alltså den företagare som inte kan välja ut det lönsammaste sättet att starta sin skola. En skola som utan problem borde ge en vinst. Gör den inte det så är det bara att lägga ner den och skyffla över problemet med att ta hand om eleverna till kommunen. Det behövs inte heller någon långsiktighet, men kan ju vara trevligt, där man varje år investerar i framtiden för att få en bättre skola. Istället kan man maximera den vinst som man plockar ut.
Men javisst måste man få tjäna pengar om man driver en skola. Men frågan är snarare hur mycket. Vilka spelvillkor som ska gälla. Det är trots allt lite svårt att jämföra att driva en privatskola med andra verksamheter. När det gäller privatskolor är intäkterna garanterade och utgifterna kan styras så att någon annan, dvs kommunen, får ta över överallt där det inte är lönsamt. Var finns motsvarande privat företagsamhet? Se mer...
https://skolvarlden.se/artiklar/farre-larare-och-lagre-loner-i-friskolor#:~:text=Friskolorna%20har%20f%C3%A4rre%20l%C3%A4rare%20per%20elev%20%C3%A4n%20de%20kommunala%20skolorna.%20Dessutom%20har%20l%C3%A4rare%20i%20den%20privata%20sektorn%20l%C3%A4gre%20utbildning%20och%20s%C3%A4mre%20l%C3%B6n%2C%C2%A0enligt%20en%20rapport%20fr%C3%A5n%20Riksdagens%20utredningstj%C3%A4nst. Se mer...