Bolaget riktar sig särskilt mot kommuner och arbetar även med utbildningar kopplade till säkerhetsfrågor i ett nytt Nato-politiskt läge.

Redan i början av 1990-talet började han arbeta med videobaserade kurser för dataprogram – en verksamhet som med tiden utvecklats till avancerade AI-baserade lärplattformar.

Under sin karriär har han haft upp till 250 anställda och beskriver sig själv som en entreprenör formad av både expansionsperioder och svåra bakslag.

– Vi började med videokurser 1992. Sedan gick vi via CD-rom och intranät till dagens AI-baserade lösningar. I dag har vi en state-of-the-art-plattform där organisationer kan hålla ordning på vilken kompetens som finns och vad som behöver utvecklas, berättar han för Företagande.se.

”Relativt enkelt att starta – svårt att växa”

Bolinder menar att det svenska systemet i grunden gör det enkelt att starta företag, inte minst tack vare digitala myndighetstjänster.

– Bolagsverket fungerar förhållandevis bra. Det går snabbt att registrera ett bolag och jämfört med många andra länder är det enkelt, säger han.

Har du någon gång avstått från att expandera eller anställa på grund av regler eller skatter?

– Ja, många gånger, 100 procent.

På vilket sätt, kan du beskriva något konkret?

– Ja, hade jag varit i USA så hade jag haft 400 anställda och en helt annan business. Han fortsätter:

– Jag har haft 250 anställda som mest. Men med LAS och de skyldigheter som landar på arbetsgivaren om man anställer ”fel”, har varit enormt jobbiga.

– När man går från en till fem anställda och råkar anställa fel kan konsekvenserna bli enorma. Det har varit fullständigt förskräckligt ibland. Det har tärt på min vilja att expandera.

”I Sverige hyllar vi partiledare som är 25 eller barn som skolstrejkar när de är 16. Det där är en del av politikerproblemet.” – Erik Bolinder, entreprenör och företagare

Han beskriver hur arbetsrättsliga regler och kulturella förväntningar på rättigheter snarare än ansvar kan göra personalfrågor energikrävande.

– Den svenska kulturen där många förväntar sig mycket rättigheter men levererar mindre skyldigheter har jag drabbats av och det har tärt mycket på min vilja att expandera. Han går vidare:

– Jag har med åren blivit skickligare i mitt management – och den hårda hud man har fått under resans gång. Men det är tufft att anställa folk i Sverige.

Hur påverkar skatte- och regelsystemet din vilja att ta risker som företagare?

– Den påverkas och har påverkats tydligt under resans gång.

Kritik mot politiker – och mot ungdomskulturen i politiken

Samtalet med entreprenören Erik Bolinder kommer in på politikens roll för företagarklimatet.

Företagande.se har tidigare intervjuat Centerns nya partiledare, Elisabeth Thand Ringqvist, hur ställer du dig till hennes uttalande att Centern är företagarnas parti?

– Mitt förtroende för Centerpartiet är i princip obefintligt. Jag menar att de har inte gjort någonting bra för Sverige under min livstid, inte minst då de bestämt sig för att bekämpa kärnkraften och annan idioti. Han fortsätter:

– Så att de på pappret är för någon slags småföretagsvänlighet, det är jag inte mycket för. En röst på Centerpartiet är skadligt för Sverige.

Tycker du att politiker i Sverige idag har tillräcklig förståelse för hur företag och företagande fungerar?

– Nej, det har de ju inte. Har man levt som entreprenör och egenföretagare så vet man och förstår företagsvillkoren bättre än de många politiker som går den långa vägen via ungdomsförbunden. Han fortsätter:

– De håller varandra om ryggen och går igenom kvoteringsprocesser, enligt den svenska modellen. De som är politiker idag är inte av den högsta kvaliteten, som kommer från näringslivet.

Han kommer in på det han kallar för ungdomskulten inom politiken.

– Framförallt att man har valt att i samhället hylla unga människors oerfarenhet, inte minst unga tjejer, som det bästa när alla vet att med tiden får man mer erfarenhet och blir klokare. Bolinder går vidare:

– De har fått för mycket makt, för tidigt. I Sverige hyllar vi partiledare som är 25 eller barn som skolstrejkar när de är 16. Det där är en del av politikerproblemet. Han utvecklar:

– Det leder till sådana här vansinniga beslut som nedläggningen av kärnkraften. Den vuxna i rummet hade sagt ifrån, men det fanns ingen vuxen i rummet. Och nu lever vi med konsekvenserna av de besluten.

Hur ser du på regeringens återinförande av tjänstemannaansvaret?

– Det kanske är det bästa som Tidöpartierna har gjort. Men jag är vaksamt skeptisk till om det verkligen får genomslag, med tanke på att vi har en yrkeskår av jurister och ett åklagar- och domarväsen som jag inte i närtid tror kommer att döma särskilt hårt.

EU:s regelbörda

Hur ser du på EU:s regelverk när det gäller möjligheterna att expandera?

– EU-regelverken är ju ytterligare en börda som kommer in, inte minst inom mitt område, till exempel det här GDPR-härket. Den överreglering som EU har lagt på företagandet är egentligen ett större hot än det vi har i Sverige. Bolinder går vidare:

– I Sverige har vi många lagar och regler från 70- och 80-talet som kanske borde tas bort, men det har ju inte blivit särskilt mycket värre. Däremot har det genom komplexiteten i EU:s bestämmelser blivit svårare för mindre företag att komma in på marknaden.

Om offentlig upphandling beskriver han systemet som ett betydande hinder för nya och mindre företag.

Han menar att kravet på minst tre referenskunder i upphandlingar gör det svårt för innovativa aktörer att ta sig in på marknaden, eftersom de förväntas ha etablerade uppdrag redan innan de fått möjlighet att visa vad de kan.

Detta, berättar han för Företagande.se, gör att även företag med starka lösningar riskerar att stängas ute och att systemet därmed utgör ”ett jättehot i många bitar” för konkurrens och förnyelse.

AI som historisk möjlighet

Trots sin kritik mot regelverk, politik och upphandlingssystem uttrycker Erik Bolinder en tydlig framtidsoptimism – inte minst kopplad till den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens. Han beskriver AI som ett teknikskifte med potential att förändra både näringsliv och offentlig sektor i grunden.

– AI är ett enormt värdeskapande verktyg. Jag ser hur det hjälper små företag att konkurrera med stora, säger han och pekar på hur automatisering, analys och digitala utbildningssystem kan sänka trösklarna för entreprenörer.

”Det finns nästan ingen AI-debatt inför valet 2026, trots att tekniken kommer påverka oss varje dag resten av våra liv – hur vi arbetar, utbildar oss och organiserar samhället.”

Bolinder menar att Sverige har historisk erfarenhet av att ta ledartröjan i teknikskiften. Han lyfter särskilt fram internetutbyggnaden under 1990-talet som ett exempel på hur bred politisk samsyn och strategiska investeringar kan ge långsiktiga samhällseffekter.

– Då var alla politiska partier överens: internet är bra och vi ska bli bäst. Vi hade högst internetpenetration i världen under lång tid. Den satsningen skapade enorm välfärd.

En liknande samling kring AI saknas i dag, anser han. I stället beskriver han en politisk debatt som präglas av andra frågor, samtidigt som den teknologiska utvecklingen accelererar.

– Det finns nästan ingen AI-debatt inför valet 2026, trots att tekniken kommer påverka oss varje dag resten av våra liv – hur vi arbetar, utbildar oss och organiserar samhället.

Han framhåller att AI inte bara är en fråga om effektivitet utan också om nationell konkurrenskraft och förmågan att skapa nya värdekedjor. För Bolinder handlar det om att Sverige behöver formulera en tydlig strategi där utbildning, innovation och företagsamhet kopplas samman.

Entreprenörskapets betydelse för välfärden

Som exempel på hur entreprenörer skildras i samhällsdebatten lyfter Bolinder Elon Musk. Han menar att den svenska rapporteringen ofta fokuserar på kontroverser snarare än på den ekonomiska och tekniska påverkan entreprenörer kan ha.

”Från skiftnyckeln till Spotify har vi haft en enorm innovationsförmåga. AI kan bli nästa språng. Men då måste vi våga satsa och tro på företagsamheten.”

Enligt Bolinder har Musk byggt upp verksamheter som skapat omfattande sysselsättning och innovation, något han anser borde få större utrymme i diskussionen.

I stället efterlyser han ett mer balanserat perspektiv där värdeskapandet och de långsiktiga effekterna för näringsliv och välfärd tydligare lyfts fram.

– Vi fokuserar ofta på misstänksamhet mot dem som blir rika, i stället för på vilket värde de skapar. Entreprenörskap är det som bygger välfärd, säger han och menar att samhällsdebatten ibland missar helhetsbilden av hur nya företag och tekniska genombrott bidrar till sysselsättning och skatteintäkter.

I sin framtidsvision tecknar han ett Sverige som återigen tar en ledande position inom innovation, i linje med historiska framgångar inom industridesign, teknik och digitalisering.

– Från skiftnyckeln till Spotify har vi haft en enorm innovationsförmåga. AI kan bli nästa språng. Men då måste vi våga satsa och tro på företagsamheten.

Han ser särskilt de yngre generationerna som en positiv kraft i denna utveckling, med större teknikvana och en mer naturlig relation till digitala verktyg.

Samtidigt betonar han att framgången ytterst avgörs av politiska prioriteringar och av samhällets vilja att skapa goda villkor för entreprenörer.

För Bolinder är slutsatsen tydlig – om Sverige lyckas kombinera tekniskt ledarskap med ett mer företagsvänligt klimat kan AI bli en katalysator för både tillväxt och framtida välfärd.