Forskning från bland andra Nobelpristagaren Claudia Goldin, psykologerna Gijsbert Stoet och David Geary samt flera metastudier inom personlighets- och arbetsmarknadsforskning pekar på en rad faktorer som påverkar utfallet – från yrkesval och arbetstid till riskbenägenhet och karriärprioriteringar.

Här är tio forskningsbaserade förklaringar som nyanserar bilden av lönegapet.

Notera: Artikeln beskriver vad forskningen visar – inte hur det borde vara. Den handlar om statistiska mönster på gruppnivå. Det betyder inte att alla individer följer samma mönster. I slutändan är vi människor som gör våra egna val.

1. Olika yrkesval – intresse för människor eller saker?

Ett av de mest robusta fynden i psykologisk forskning kallas People–Things Dimension (människor–saker-dimensionen).

Det beskriver en genomsnittlig skillnad i intressen:

• män tenderar att vara mer intresserade av system, teknik och saker.
• kvinnor tenderar att vara mer intresserade av människor, relationer och omsorg.

Det påverkar yrkesvalen. Fler män väljer exempelvis ingenjörsyrken och IT, medan fler kvinnor väljer vård och utbildning. Eftersom tekniska och finansiella yrken ofta betalar mer påverkar det statistiken över inkomsterna.

Intressant nog visar forskning också något som kallas Gender Equality Paradox: i mer jämställda länder, som Sverige, Norge och Finland, tenderar dessa skillnader i utbildnings- och yrkesval ibland att bli större snarare än mindre. En tolkning är att när människor får större frihet att välja, följer de i högre grad sina intresseområden.

2. Riskbenägenhet

Forskning inom beteendeekonomi visar att män i genomsnitt är mer benägna att ta ekonomiska risker. En metastudie av Byrnes, Miller och Schafer samt senare översikter av ekonomerna Rachel Croson och Uri Gneezy pekar på konsekventa könsskillnader i risktagande i många typer av beslut.

Skillnaden syns bland annat i:

• investeringar
• entreprenörskap
• karriärval i mer osäkra men potentiellt högavlönade branscher.

Företagande innebär ofta hög risk och osäker inkomst. Att fler män är beredda att ta sådana risker påverkar vilka som startar företag och bygger kapital över tid.

3. Konkurrensvilja

Experiment av ekonomerna Muriel Niederle och Lise Vesterlund visar att män oftare väljer konkurrensbaserade ersättningssystem.

I studier där män och kvinnor presterar lika bra väljer män oftare:

• bonusbaserad ersättning
• tävlingsbaserade upplägg.

Kvinnor väljer i genomsnitt oftare stabil ersättning.

Eftersom många höginkomstyrken bygger på konkurrens och ranking påverkar detta utfallet.

4. Arbetstid och flexibilitet

Nobelpristagaren i ekonomi Claudia Goldin har visat att lönegapet i stor utsträckning uppstår i yrken där lönen ökar oproportionerligt mycket med arbetstid och tillgänglighet.

I vissa branscher gäller en princip som kallas nonlinear pay: arbetar du 20 procent mer kan lönen öka betydligt mer än 20 procent.

Det gäller särskilt i yrken som:

• finans
• juridik
• management.

När löner är starkt kopplade till långa och oflexibla arbetstider kan även små skillnader i arbetstid eller tillgänglighet leda till stora skillnader i inkomst över tid.

5. Familjebildning – lönestraff kopplat till moderskap

Ett väldokumenterat fenomen inom arbetsmarknadsforskning kallas Motherhood Penalty (lönestraff kopplat till moderskap).

När kvinnor får barn sker ofta:

• längre karriäravbrott
• minskad arbetstid
• färre befordringar.

Män påverkas i regel betydligt mindre av samma livshändelse. Notera också att det kallas Motherhood Penalty. Val av ord har betydelse. Att bli förälder är förstås inget straff – men i vissa karriärer kan det få ekonomiska konsekvenser.

Kvinnor som prioriterar karriär och arbetar i samma omfattning som män tenderar också att ha liknande inkomster.

6. Variabilitet – större spridning bland män

Ett fenomen som länge observerats inom statistik och psykologi kallas Greater Male Variability Hypothesis.

Det innebär att män i genomsnitt inte bara skiljer sig i medelvärden, utan också i spridning. Män tenderar statistiskt att vara mer representerade i båda ytterkanterna av olika fördelningskurvor.

Med andra ord:

• fler män finns bland extremt höga prestationer
• men också bland extremt låga utfall.

Det syns i många olika typer av data, till exempel:

• matematikolympiader
• toppresterande forskare
• Nobelpristagare
• kriminalitet
• hemlöshet
• fängelsepopulationer.

Ett relaterat exempel är autism, där diagnoser historiskt varit ungefär fyra gånger vanligare hos pojkar än hos flickor (cirka 4:1). Även om ny forskning tyder på att flickor ibland underdiagnostiseras, kvarstår en tydlig överrepresentation bland pojkar.

En hypotes är att biologiska faktorer – till exempel genetiska mekanismer kopplade till X-kromosomen eller påverkan från prenatalt testosteron – kan bidra till större variation i vissa kognitiva egenskaper hos män.

Konsekvensen blir att om vissa toppositioner kräver extrema nivåer av förmåga, driv eller specialisering, kommer fler män statistiskt att hamna där – samtidigt som fler män också hamnar i botten av samma fördelningar.

Det betyder inte att män generellt är bättre eller sämre än kvinnor. Men det innebär att ytterkanterna i statistiken ser annorlunda ut.

7. Självförtroende – skillnader i självskattning

Studier visar att män i genomsnitt tenderar att överskatta sin egen kompetens något, medan kvinnor oftare underskattar den.

Det kallas ibland Confidence Gap.

Skillnaden påverkar till exempel:

• vilka jobb man söker
• hur höga löneanspråk man har
• hur aggressivt man förhandlar.

Se även: Finns skillnad i IQ mellan könen? Få svar här 

8. Förhandling

Forskning visar att män i genomsnitt förhandlar oftare om lön och villkor än kvinnor. Även små skillnader i ingångslön kan över ett helt arbetsliv leda till betydande inkomstskillnader.

En möjlig förklaring kommer från personlighetspsykologin och den så kallade Big Five-modellen, där ett av personlighetsdragen kallas Agreeableness.

Agreeableness handlar bland annat om:

• samarbetsvilja
• konfliktundvikande
• vilja att kompromissa.

I stora internationella studier tenderar kvinnor i genomsnitt att skatta något högre på detta personlighetsdrag. Personer med hög Agreeableness är generellt mindre benägna att driva hårda förhandlingar eller pressa maximalt i lönediskussioner.

Det betyder inte att alla kvinnor undviker förhandlingar eller att alla män är aggressiva förhandlare. Men små genomsnittliga skillnader i beteende kan över tid påverka hur löner utvecklas.

9. Arbetslivsprioriteringar

Flera studier visar att män och kvinnor i genomsnitt prioriterar olika saker i arbetslivet.

Kvinnor tenderar oftare att värdera:

• flexibilitet
• balans mellan arbete och familj
• trygghet och stabilitet.

Män tenderar oftare att prioritera:

• hög lön
• status
• karriärutveckling.

Skillnaderna är inte absoluta, men de är statistiskt återkommande i många arbetsmarknadsstudier. När människor gör olika prioriteringar i sina karriärer leder det också till olika ekonomiska utfall.

10. Statusdriv, konkurrens och hypergami

Forskning inom evolutionspsykologi visar att män i genomsnitt är mer benägna att konkurrera om status och resurser.

Ett begrepp som ibland diskuteras i detta sammanhang är hypergami – tendensen att vissa väljer partner med lika eller högre social och ekonomisk status. 

Studier har visat att kvinnor i genomsnitt oftare prioriterar resurser och status hos en partner.

Det skapar starka incitament för män att konkurrera om:

• karriärframgång
• ekonomiska resurser
• social status.

Sådana drivkrafter kan påverka vilka karriärvägar människor väljer.

Men nu då?

När man tittar på forskningen framträder en ganska tydlig bild: lönegapet är resultatet av många faktorer som samverkar.

Yrkesval.
Arbetstid.
Riskbenägenhet.
Familjebildning.
Biologi.

Det betyder inte att diskriminering aldrig förekommer. Men det betyder att verkligheten är betydligt mer komplex än den ofta framställs i debatten.

För om människor gör olika val kommer resultaten också att bli olika.

Och det är inte nödvändigtvis ett problem.