Bo Hansson är civilekonom, företagare och ekonomisk debattör med lång erfarenhet av både näringsliv och politik. Sedan 2009 driver han egen verksamhet inom utbildning och konsulttjänster och har under många år engagerat sig i frågor som rör småföretagande, skatter och konkurrenskraft.

Efter drygt sex år i Kristdemokraterna lämnade han partiet och är i dag vice partiledare för Elsa Widdings Ambition Sverige. Hansson har också en lång bakgrund inom Brottsofferjouren.

– Sverige är ett bra land att starta företag i. Det finns stöd, det finns riskkapital. Det gäller bara att hitta lite kontaktnät för det, säger han.

Men sedan kommer nästa fas.

– När verksamheten är ”up and running”, då är nästa steg att fundera på: Var kommer företaget i sitt steg två att må bäst?

Och där, menar Hansson, har Sverige ett problem.

”Den borgerliga regeringen kunde ha gjort mer”

Bo Hansson driver en tjänstebaserad verksamhet inom utbildning och konsultuppdrag. Han säljer utbildningspaket, undervisar och tar olika konsultuppdrag. Hans egen verksamhet kräver förhållandevis lite utrustning – i princip dator, telefon, programvara och relevant litteratur.

Därför slipper han också en stor del av den regelbörda som drabbar exempelvis tillverkande företag.

”Det är ju där den mesta nyanställningen sker. Ska du bygga framtiden på samhället så måste du underlätta så mycket det går för små och mindre företag att kunna växa, expandera och anställa fler. Jag saknar de lite större greppen.” – Bo Hansson, företagare och civilekonom

På frågan om det blivit lättare eller svårare att vara företagare sedan han startade svarar Hansson att utvecklingen gått åt båda håll. Vissa skatteregler har förenklats, samtidigt som kraven på information och redovisning har ökat.

Han är betydligt mer entydig när samtalet kommer in på den nuvarande regeringens företagspolitik.

– Jag är relativt besviken. Jag tycker att den borgerliga regeringen kunde ha gjort mer när det gäller företagande.

Framför allt saknar han större reformer för små och medelstora företag.

– Det är ju där den mesta nyanställningen sker. Ska du bygga framtidens samhälle så måste du underlätta så mycket det går för små och mindre företag att kunna växa, expandera och anställa fler.

Han tycker visserligen att vissa regler har förbättrats och nämner bland annat 3:12-reglerna. Men det räcker inte.

– Jag saknar de lite större greppen.

3:12-reglerna är de svenska skatteregler som styr hur ägare till fåmansföretag beskattas när de tar ut vinst som utdelning eller säljer aktier i bolaget.

Reglerna avgör hur stor del som kan beskattas som kapitalinkomst, med lägre skatt, och hur stor del som i stället beskattas som tjänsteinkomst. Syftet är bland annat att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster.

Läs också: Stellan Egeland: Politiker ska inte skapa entreprenörskap – de ska sluta kväva det

Tog fram företagarprogram för KD – ratades

Besvikelsen över företagspolitiken är också en viktig del av förklaringen till att Hansson lämnade Kristdemokraterna.

Under slutet av 2024 och våren 2025 arbetade han tillsammans med andra KD-medlemmar i Stockholm med att ta fram ett näringslivs- och företagspolitiskt program.

Tanken var att förslagen skulle kunna användas både i partiets företagspolitik och inför valet.

Hansson såg dessutom en politisk lucka.

– Kristdemokraterna har inte tidigare varit kända för företagspolitik, men det finns ett utrymme som Centerpartiet har lämnat sedan Annie Lööf kom in i bilden och man valde att inte fokusera på lantbruk, jordbruk och småföretagande i sin helhet.

Gruppen arbetade fram ett program med ett antal konkreta förslag och presenterade det för partistyrelsen.

Responsen blev inte den Hansson hoppats på.

– Partistyrelsen sa: Tack, bra jobbat, men vi kommer inte använda oss av det här. Vår företagspolitik kommer att fokusera på regelminskningar.

Hansson tycker att det resonemanget missar ett grundläggande problem.

– Regelminskningar låter bra, men i praktiken betyder det väldigt lite, eftersom merparten av reglerna för svenskt företagande och svenskt näringsliv sätts i Bryssel genom EU.

”Det här är ett strukturellt feltänk. Klimatpolitiken kan inte gå före det som är grundläggande för att samhället ska fungera.” – Bo Hansson, företagare och civilekonom

Han hade även tidigare motionerat om förändringar som han ansåg nödvändiga för företagandet, bland annat kring arbetsgivaravgifterna.

Till slut drog han en personlig slutsats:

– Partiet är inte intresserat av min kompetens. Varför ska jag då fortsätta att jobba för att försöka lyfta partiet i de här frågorna som jag brinner för?

Han beskriver känslan som att gång på gång ”banka huvudet i väggen”.

När Ambition Sverige dök upp blev steget därför mindre än det annars kanske hade varit.

– Eftersom jag är företagare så tycker jag om att påverka förändringar, skapa förändringar. Det är lite entreprenör och intraprenör som är drivkraften för mig. Får man inte utlopp för det så är man på fel ställe.

EU straffar de egna företagen – ”såga av grenen man sitter på”

Den kanske hårdaste kritiken i intervjun riktar Hansson mot EU.

Du har varnat för att Europa halkar efter gentemot USA och Kina. Vad är det EU gör som är skadligt för europeiska företag?

– Vad EU gör, övergripande, är att bygga en kontroll- och styrapparat, mer än att underlätta för företagen att kunna konkurrera och växa.

– Den stora boven i sammanhanget är den klimatkrispolitik som införts framför allt de senaste tio åren. Man har lagt fler och fler pålagor och regler för företagen, att redovisa koldioxidutsläpp och annat.

– Företag i Europa i dag måste lägga mycket mer tid på att fylla i uppgifter och formulär och redovisa olika saker som har med miljö- och klimatpolitiken att göra.

”När Volkswagen nu ska lägga ner fyra fabriker och 100 000 personer förlorar sina jobb, vad gör vi med de människorna som blir arbetslösa?” – Bo Hansson, företagare och civilekonom

Hansson pekar särskilt på CBAM, EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, som ett exempel på hur klimatpolitiken enligt honom ökar företagens administrativa börda.

Företag som importerar CBAM-varor från länder utanför EU måste redovisa de inbäddade utsläppen i varorna – alltså utsläpp som uppstått under produktionen – och motsvarande CBAM-certifikat ska lämnas in.

För faktiska utsläppsvärden krävs uppgifter från producenten utanför EU och verifiering. Systemet omfattar bland annat järn och stål, aluminium, cement, gödselmedel, vätgas och elektricitet.

Hansson beskriver det som att företag kan behöva spåra klimatavtrycket bakom importerade komponenter genom produktionskedjan, exempelvis från metallframställningen fram till den färdiga komponenten, och menar att detta både skapar kostnader och försämrar europeiska företags konkurrenskraft.

– Det här är ett helgalet exempel på hur EU straffar de egna företagen.

– Det är en viktig anledning till att framför allt den tyska bilindustrin, men även den kemiska industrin, mer eller mindre håller på att kollapsa. När Volkswagen nu ska lägga ner fyra fabriker och 100 000 personer förlorar sina jobb, vad gör vi med de människorna som blir arbetslösa?

”Hur ska jag som företagare räkna med ett genomsnittligt pris på den energin jag behöver under det närmaste året i min produktionsverksamhet när priserna går upp och ner som en jojo?” – Bo Hansson, företagare och civilekonom

– Det här är ett strukturellt feltänk. Klimatpolitiken kan inte gå före det som är grundläggande för att samhället ska fungera.

Han beskriver politiken som att ”såga av grenen man sitter på”.

Läs också: Turister välkomnas – bussarna stoppas: vd varnar för politiska hinder

Energin avgör om företagen kan konkurrera

Energipolitiken är tätt sammanlänkad med samma problem, enligt Hansson.

Nedläggningen av kärnkraft i såväl Tyskland som Sverige har, menar han, gjort det svårare att garantera stabil tillgång till energi till förutsägbara priser.

För företagaren blir osäkerheten i sig ett problem.

– Hur ska jag som företagare räkna med ett genomsnittligt pris på den energin jag behöver under det närmaste året i min produktionsverksamhet när priserna går upp och ner som en jojo?

”De har fastnat i ett skräckscenario som kanske var realistiskt för 40 år sedan. Men utvecklingen har gått framåt. Det handlar också om en skrämseltaktik. Rösta på oss, annars kommer vi alla att råka hemskt illa ut.” – Bo Hansson, företagare och civilekonom

Det handlar alltså inte bara om huruvida elen är dyr eller billig en viss dag. Företag måste kunna kalkylera framtida kostnader innan de fattar investeringsbeslut.

Hansson menar att Europa samtidigt konkurrerar med länder som prioriterar tillgången till energi betydligt högre.

– Då får jag högre energikostnader och ett sämre konkurrensläge mot Kina, som gör tvärtom och säkerställer att man har all energi, oavsett om det är kärnkraft eller kolkraft eller vad som helst.

Flera partier är motståndare till kärnkraft. Samtidigt menar många att utvecklingen har förändrat både förutsättningar och risker?

– Ja, och den teknologiska utvecklingen fortsätter ju, så att det kommer att vara möjligt att återvinna ännu mer.

Han går vidare och menar att mindre reaktorer och bättre möjligheter att återanvända kärnbränsle kan innebära att framtidens energisystem ser helt annorlunda ut.

Han går så långt som att skissa på en framtid där betydligt mindre kärnkraftverk skulle kunna finnas lokalt.

– På lite sikt skulle varje kommun kunna se till att ha sitt eget kärnkraftverk. Precis som ett slags elverk som vi hade förr i tiden.

Det stora problemet, menar han, är att politiken alltför ofta utgår från gårdagens teknik.

– Debatten inom politiken när det gäller företagande har fokuserat för mycket på hur det har varit och för lite på vilka trender som är på väg, vilka möjligheter vi ser framåt och hur vi kan ta tillvara på det här för samhällets bästa.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet var tidigare drivande i nedläggningen av fullt fungerande kärnkraft. Är det så att dessa partier har bestämt sig för att kärnkraft är dåligt och då vill man inte lyssna på nya argument?

– Ja, så är det. Fokuset har varit på att det är dåligt med kärnkraft, det kommer att explodera och leda till strålning. De har fastnat i ett skräckscenario som kanske var realistiskt för 40 år sedan. Men utvecklingen har gått framåt.

– Det handlar också om en skrämseltaktik. Rösta på oss, annars kommer vi alla att råka hemskt illa ut. Det är bakåtsträvande och baserat på känslor.

Kriminaliteten blir en kostnad för företagaren

Bo Hansson har också lång erfarenhet av arbete inom Brottsofferjouren. Vi frågar honom:

Har kriminaliteten idag blivit en företagarfråga som politikerna underskattar?

– Ja, det kan vi säga att det har, tyvärr. När en företagare råkar ut för ett bedrägeri eller brott av olika slag, då gör man ju sedvanligt en anmälan till polisen. Men eftersom det räknas som ”vardagsbrottslighet” så har polisen varken tid eller resurser att undersöka det. Hansson fortsätter:

– Och efter en tid läggs det hela ner och man reder inte ut det brott som har ägt rum. Det har lett till att företagare inte räknar med polisen. Man gör en anmälan enbart för att hantera kommunikationen med försäkringsbolaget. Och det här är fel väg att gå.

Problemet är inte bara själva värdet av det som stjäls. När företag drabbas av stölder, inbrott eller bedrägerier tillkommer kostnader för säkerhetsåtgärder och försäkringar.

Därefter kommer nästa problem. Företaget får kanske ersättning för skadan, men försäkringspremien riskerar att stiga. Samtidigt investeras mer pengar i larm, kameror och andra säkerhetslösningar.

– Då ökar ju omkostnaderna för företagen. Det vill företagen egentligen inte, men det finns liksom ingenting att välja på.

Hansson anser att samhället betraktar alltför mycket av denna kriminalitet som vardagsbrottslighet.

– Man rycker på axlarna åt det. Ja, det var ju tråkigt, men nu går vi vidare.

Digitala bedrägerier är ett annat växande problem. Här finns dessutom, enligt Hansson, en skamfaktor. En företagare som lurats att lämna ut bankuppgifter och blivit av med hundratusentals kronor kanske inte vill berätta vad som hänt.

– Då biter man ihop och tar smällen, sover dåligt några nätter, förbannar det ett tag. Men sedan försöker man komma förbi det och jobba vidare och ta igen den här förlusten.

Hans slutsats är att brottsligheten mot företag inte tas på tillräckligt stort allvar.

”Starta gärna i Sverige”

Trots all kritik av skatter, regleringar, energi och kriminalitet är Hanssons budskap till den som funderar på att bli företagare förvånansvärt optimistiskt.

Starta!

– Sverige är ett bra land att starta företag i.

Den blivande företagaren bör enligt Hansson framför allt se till att ha människor att diskutera affärsidén med och en realistisk plan för kapitalbehovet.

Problemet kommer senare. När affärsidén är bevisad, intäkterna kommer och företaget börjar visa vinst förändras kalkylen.

– Då finns det andra länder där det är bättre att fortsätta.

Han pekar på svenska framgångssagor som Spotify och Klarna som exempel på företag som vuxit fram ur det svenska innovationssystemet men sedan fått en allt starkare internationell hemvist.

Det behöver inte vara så, menar Hansson. Politiken skulle kunna skapa förutsättningar som gjorde det mer attraktivt att låta nästa generations framgångsföretag fortsätta växa från Sverige.

Men då krävs större förändringar än ytterligare några förenklade blanketter.

– Man måste ändra på en del av den nuvarande skatte-, avgifts- och regelmässiga strukturen som vi har.

Det är där Hansson menar att den verkliga utmaningen ligger. Sverige har fortfarande entreprenörerna, idéerna, kapitalet och kompetensen för att skapa morgondagens framgångsföretag.

Frågan är om politiken också kan skapa förutsättningarna för dem att stanna kvar när de börjar växa. För Hansson börjar en sådan förändring med att göra det billigare att anställa.

– Vi har alldeles för höga arbetsgivaravgifter.

Budskapet till den som sitter med nästa stora affärsidé är därför inte att vänta. Tvärtom. Starta i Sverige. Men se till att Sverige blir ett land där det också är värt att stanna.