176 mot 173 – så påverkas företagare av valrysaren

Vad händer nu?

Länsstyrelsernas slutliga rösträkning börjar i dag. På onsdag räknas dessutom sent inkomna förtidsröster och utlandsröster, som fortfarande kan påverka mandatfördelningen. Det slutliga riksdagsresultatet väntas fastställas omkring en vecka efter valet.

Den nyvalda riksdagen samlas måndagen den 28 september, då talman väljs. Riksmötet öppnas dagen därpå och statsministeromröstning kan hållas tidigast då. Fram till dess fortsätter den sittande regeringen att regera.

Ulf Kristersson (M) öppnar för att fortsätta i en ny konstellation och talar om ett antal rätt komplicerade samtal. Magdalena Andersson (S) säger att förhandlingarna nu börjar – samtidigt som Socialdemokraterna går mot ett historiskt svagt resultat.

Risken för extraval

Svensk regeringsbildning bygger på negativ parlamentarism. Talmannens förslag till statsminister godkänns om färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. En regering behöver alltså inte egen majoritet, bara frånvaro av majoritet emot sig.

Men förkastas talmannens förslag fyra gånger blir det extraval. Något sådant har aldrig hållits under nuvarande regeringsform, och partiernas besked från valrörelsen kan ändras i förhandlingar. Med tre mandats marginal och stängda dörrar åt flera håll är det ändå ett scenario som diskuterats öppet under valnatten.

Centerpartiet mot Vänsterpartiet

Här ligger knuten. Vänsterpartiet kräver att få ingå i regeringen om dess röster behövs. Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist har sagt att hon hellre går till extraval än släpper fram en regering där Vänsterpartiet ingår.

Centerpartiets eget alternativ – en mittenregering med S, C, KD och MP – är samtidigt blockerat från andra håll. Ebba Busch har sagt att Kristdemokraterna röstar nej till Andersson hela vägen fram till ett extraval, och Miljöpartiets Amanda Lind säger nej till en regering tillsammans med KD.

Centerpartiet har samtidigt sagt nej till samarbete med Sverigedemokraterna. Det gör det svårt för C att stödja en regering som är beroende av SD, samtidigt som partiet säger nej till en regering där Vänsterpartiet ingår. Oppositionens övertag på tre mandat är alltså inte samma sak som ett regeringsalternativ.

Vad det betyder för företagare

Flera frågor avgörs av vilken konstellation som till slut bildas. Karensavdraget, som Socialdemokraterna vill slopa och Centerpartiet bara accepterar om företagens kostnader inte ökar. Vinstförbudet i skolan, som S, MP och V driver men C säger nej till. Och Socialdemokraternas bankskatt, där företag kan beröras indirekt om bankerna ändrar priset på lån eller villkoren för kreditgivning.

Riktningen beror på vem som får inflytande. Vänsterpartiet vill höja skatterna på kapital, arv och gåvor, vilket träffar generationsskiften och företagsförsäljningar. Centerpartiet drar åt motsatt håll och vill ta bort arbetsgivaravgiften för de tio första anställda i växande småföretag. Kristdemokraternas förslag om höjd gräns för revisionsplikt och förenklad bokföring förutsätter i sin tur att Tidöpartierna behåller underlaget.

Ingen av frågorna avgörs den här veckan. Inget färdigt lagförslag om karensavdraget finns framtaget, och budgetpropositionen ska lämnas senast den 12 november. Större skatteförändringar i höstbudgeten börjar normalt gälla tidigast den 1 januari 2027.

Skattehöjningen som kommer oavsett

Drivmedelsskatten höjs i två steg oberoende av regeringsfrågan: den 1 oktober upphör sänkningen av energiskatten till EU:s minimiskattenivå, och den 1 december upphör sänkningen av koldioxidskatten på 2 kronor och 40 öre per liter, vilket vid full prisövervältring motsvarar ungefär 3 kronor per liter inklusive moms.

En förlängning kräver ett nytt riksdagsbeslut. Frågan kan alltså behöva hanteras innan det står klart vilket regeringsunderlag Sverige får.