Alphabet riktar samtidigt skarp kritik mot Bidenadministrationen och hävdar att Vita huset pressat bolaget att ta bort innehåll som egentligen inte bröt mot reglerna.

Mark Zuckerberg, vd för Meta, gjorde liknande uttalanden i augusti förra året och menade att samma administration upprepade gånger utövat påtryckningar på företaget för att censurera innehåll på plattformar som Facebook och Instagram.

Kritiken mot Meta och frågan om censur har fortsatt även under 2025.

I januari meddelade bolaget att man skulle sluta med tredjepartsfaktagranskning i USA, något som väckt oro för ökad spridning av desinformation. EU-kommissionen har samtidigt avvisat Mark Zuckerbergs påståenden om att unionens regler motsvarar censur och förklarat att lagarna endast kräver borttagning av olagligt innehåll – inte lagligt. Även i Europaparlamentet har ärenden väckts där Meta nämns bland plattformar som på eget initiativ tagit bort eller blockerat sidor, vilket kritiker menar sker utan insyn.

Samtidigt frågar sig många om det som upplevs som censur, särskilt på Facebook, i själva verket drivs av externa påtryckningar från politiskt håll eller myndigheter.

Beskedet om att Youtube nu erkänner politisk påtryckning har fått spridning även i sociala medier. Journalisten Michael Shellenberger skrev på X:

Republikanen Jim Jordan kallar beslutet ”en seger mot censuren”.