Störst avstånd till det riktiga valet har de två minsta regeringspartierna. Kristdemokraterna fick 3,01 procent bland eleverna och Liberalerna 1,17 procent. Båda hamnar alltså långt under fyraprocentsspärren i skolvalet, samtidigt som Liberalerna enligt SVT:s vallokalsundersökning klarade spärren med marginal i riksdagsvalet.
Bland övriga partier, som tillsammans fick 4,34 procent, blev Örebropartiet störst med 2,55 procent. Alternativ för Sverige fick 1,18 procent, alltså fler röster än Liberalerna.
Valdeltagandet blev 81,9 procent. 413 433 elever på högstadiet och gymnasiet röstade, vilket enligt MUCF är det högsta antalet röstande och det högsta valdeltagandet som registrerats sedan 2002. Av rösterna var 4,46 procent blanka.
1 461 skolor deltog, och 265 av landets 290 kommuner hade minst en deltagande skola. Något färre kommunala skolor deltog än 2022, 53 procent mot 55, medan friskolornas deltagande låg kvar på ungefär samma nivå.
Skolvalet är ingen opinionsmätning. Eleverna är inte ett representativt urval av väljarkåren, deltagandet varierar mellan kommuner och skolformer, och de flesta som röstar är under 18 år. Resultatet säger däremot något om vilka partier som når ut bland dem som röstar första gången inom några år.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.