När han därefter ändrade SNI-kod i ett dotterbolag för att kunna starta den nya tjänsten slog Skatteverket till – och ifrågasatte hela verksamheten. Myndigheten menade att bolaget inte längre skulle få vara momsregistrerat, vilket i praktiken hade stoppat satsningen.
Efter ett skarpt skrivet brev till en chef och med stöd av advokat tvingades Skatteverket ändra sitt beslut. Händelsen visar hur enskilda beslut från handläggare kan få långtgående konsekvenser för företagare när lagstöd saknas och kunskapen brister.
Krav utan lagstöd: “Skadar företagarna”
Företagande.se kontaktar Lars Lundbäck och han är starkt kritisk:
Varför tror du att Skatteverket begärde in handlingar från dig, när det inte finns något lagstöd för det?
– Inkompetens.
Affärsplaner kan bli offentliga handlingar. Kan det skada företagare?
– Absolut. Det tar dessutom tid och energi i onödan. Skatteverket saknade lagstöd, och ingen företagare är skyldig att lämna ut en affärsplan som riskerar att bli offentlig.
Momsåtervinning och okunskap på myndigheten
Handläggaren verkade inte ens känna till begreppet momsåtervinning, enligt dig. Vad säger det dig?
– Att hon inte visste vad hon pratade om. Det är rätt häpnadsväckande när hon arbetar med skattefrågor för företagare.
Flera vi pratat med upplever att myndigheten agerar ideologiskt, vad tänker du om det?
– Så är det absolut, jag får det intrycket. Och i mitt fall är det en helt orimlig misstanke. Det finns ingen historik av misskötsamhet eller några oegentligheter.
Hur kändes det?
– Det kändes som att bli utpekad som en bedragare.
Skatteverket tog kontakt via telefonsamtal, vilka spelades in. Lundbäck svarade på frågorna och informerades om att svaren skulle bedömas. Kort därefter kom ett tätskrivet brev med i stort sett identiska frågor igen.
Här är ett utdrag ur Skatteverkets brev:
Brevet fortsatte sedan med ytterligare frågor och krav:
Myndigheten gick därefter längre än att bara ifrågasätta nya koder och hävdade dessutom att tidigare verksamhet inte var aktiv – och därför inte heller skulle vara aktiv under utvecklingsfasen.
Hot om JO-anmälan fick Skatteverket att ändra sig
Varför känner många företagare att de bemöts med misstro snarare än med hjälpande hand vid kontakt med Skatteverket?
– Dels tror jag att det finns en viss bedräglighet i samhället, men det är inte fallet här. Här handlar det om ren inkompetens. Den här kvinnan är direkt olämplig för sitt jobb. Jag har under mina år som företagare aldrig missat en betalning eller fått en anmärkning.
När du tog hjälp av advokat och hotade med JO-anmälan backade Skatteverket inom två dagar. Vad säger det dig?
– Att de vet att de saknar lagstöd. Jag var redo att stämma och skickade inspelade samtal till hennes chef. Men alla företagare har inte samma resurser – många får sina drömmar krossade.
Ur Lundbäcks brev till myndigheten:
Vilka signaler skickar Skatteverkets beteende till andra småföretagare som inte har resurser eller kunskap att ta strid?
– Har du inte styrkan blir du överkörd.
Är det här ett isolerat fall av en enskild handläggare, eller ett symptom på något annat?
– Det är en myndighetskultur präglad av misstro – och ibland avund.
Har du fått reaktioner från andra företagare?
– Ja, folk skakar på huvudet och berättar liknande historier. Det här gäller inte bara Skatteverket, utan även andra myndigheter. Ta bara Arbetsmiljöverket – de har förstört för många företagare.
Vad måste förändras anser du?
– Om jag gör fel som företagare, även utan ekonomisk vinning, får jag ett skattetillägg. Det blir en kostnad för mig. Det enda sättet att förändra kulturen är att det också får kosta handläggarna och myndigheterna när de begår fel.
Fallet pekar på hur ett rutinärende kan eskalera till ett existentiellt hot när myndigheten kräver handlingar utan lagstöd. Signalen till småföretagare är allvarlig: även välskötta bolag kan hamna i kläm när misstro och brist på kunskap styr handläggningen.
Händelsen visar behovet av högre rättssäkerhet och tydligare styrning – så att enskilda handläggare inte kan stoppa företagsdrömmar med felaktiga beslut.
Har du varit med om myndigheters övertramp? Vi vill höra din berättelse. Tipsa oss här.
Fakta: Momsåtervinning utomlands & SNI-koder
Momsåtervinning
Svenska företag kan få tillbaka moms som betalats i andra länder, exempelvis på hotell, mässor eller transporter kopplade till verksamheten.
- Inom EU: Ansökan sker via Skatteverkets e-tjänst, som vidarebefordrar uppgifterna till rätt land.
- Utanför EU: Ansökan görs direkt till det aktuella landet och reglerna varierar.
SNI-koder
Används av myndigheter för att klassificera företags verksamheter. Påverkar bland annat moms, statistik och regelverk. Ett företag kan ha flera koder samtidigt.
Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.