Under mandatperioden har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna genomfört en rad skattesänkningar. Bland de tydligaste finns slopandet av plastpåseskatten, flygskatten och avfallsförbränningsskatten.

Enligt en genomgång från Tidningen Näringslivet, TN, har även skatten på arbete sänkts genom förstärkta jobbskatteavdrag, skatten för pensionärer har minskat och drivmedelsskatterna har sänkts. Samtidigt har ISK-sparande gynnats genom införandet av ett skattefritt grundbelopp.

Skattebetalarnas förening beräknar att skattebördan för en normalinkomsttagare med en lön på 41 700 kronor i månaden nu motsvarar 51,6 procent av den totala lönekostnaden när bland annat arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in. År 2022 låg motsvarande nivå enligt föreningen på 54,1 procent.

Philip Syrén, Slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening, beskriver i TN den gångna mandatperioden som den mest skattesänkande sedan den första Alliansregeringen.

De stora skatterna finns kvar

Samtidigt är det långt ifrån alla skatter som försvunnit.

Drivmedelsskatterna har sänkts, men utgör fortfarande en betydande del av priset på bensin och diesel. Den statliga inkomstskatten finns kvar och någon generell sänkning av bolagsskatten eller arbetsgivaravgifterna har inte genomförts.

Den kommunala fastighetsavgiften består också.

På kapitalsidan har ISK-sparandet blivit skattemässigt mer fördelaktigt, men skatten är inte avskaffad och den generella kapitalvinstskatten är fortfarande 30 procent.

Samtidigt har regeringen genomfört andra förändringar. Matmomsen sänktes tillfälligt från 12 till 6 procent från den 1 april 2026 och momsen på tillträde till danstillställningar sänktes från 25 till 6 procent den 1 juli.

Bara 13 procent tycker att skattepengarna används effektivt

Men nivån på skatterna är bara ena sidan av frågan. Hur pengarna sedan används tycks vara minst lika viktigt för väljarna.

En Demoskopundersökning som genomfördes på uppdrag av Skattebetalarnas förening i april 2026 visar att endast 13 procent ger betyget fyra eller fem på en femgradig skala när de får frågan om skattepengarna används effektivt. 49 procent placerar sig i stället på de två lägsta nivåerna. Samtidigt uppger nio av tio att frågan om hur effektivt offentlig sektor använder skattepengarna är viktig för dem. Undersökningen omfattade 2 096 personer.

När deltagarna får välja hur offentlig sektor i första hand bör frigöra resurser svarar 54 procent att skattepengarna bör användas mer effektivt. 22 procent vill prioritera om bland befintliga kostnader, medan 19 procent i första hand föredrar höjda skatter.

Det pekar på att diskussionen inför valet inte enbart lär handla om höga eller låga skatter, utan också om vad skattebetalarna faktiskt får för pengarna.

Svenskarna underskattar hur mycket skatt de betalar

Undersökningen visar också på ett stort kunskapsgap kring skattetrycket.

Enligt Skattebetalarna underskattar tre av fyra väljare hur mycket av en löntagares totala lönekostnad som går till skatter när bland annat arbetsgivaravgifter och moms räknas med. Den genomsnittliga uppskattningen i undersökningen var omkring 38 procent, medan Skattebetalarna beräknar nivån till omkring 52 procent.

Samtidigt är opinionen tydligare när deltagarna får frågan om det övergripande skattetrycket. 43 procent vill se ett lägre skattetryck, medan 18 procent tycker att det bör vara högre.

Elskatten sticker ut

Det finns också stora skillnader mellan olika skatter.

Hela 77 procent av de tillfrågade tycker att elskatten är för hög. Inkomstskatten hamnar på andra plats, där 50 procent anser att nivån är för hög. För bensin- och dieselskatten är motsvarande andel 47 procent och för momsen 41 procent.

Bolagsskatten delar opinionen betydligt mindre tydligt: 22 procent tycker att den är för hög, lika många att den är för låg och 35 procent anser att nivån är lagom.

Det innebär att regeringen visserligen går mot valet med ett antal genomförda skattesänkningar i bagaget – men också med flera stora skatter som fortfarande är kvar.

Och om Demoskops undersökning är en fingervisning kan nästa stora skattedebatt lika mycket komma att handla om hur skattekronorna används som hur många av dem som tas in.

Källor: Tidningen Näringslivet (TN) samt Skattebetalarnas förening/Demoskop.