Momsen på livsmedel sänktes den 1 april från 12 till 6 procent. Regeringen gav Konsumentverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att följa priserna före, under och efter sänkningen. Den första delredovisningen visar att alla större livsmedelsgrupper påverkades. Oljor och fetter föll mest, med nästan 8 procent, medan sötsaker och glass minskade med drygt 4 procent. Granskningen omfattar 360 butiker hos Axfood, Coop, Ica och Lidl, kampanjpriser inräknade. I juli låg priserna lägre än i april hos samtliga kedjor.

Konjunkturinstitutet har använt tre metoder för att isolera momseffekten: prisförändringar vecka för vecka, en jämförelse med Danmark som inte sänkte momsen, samt prispåslagen på varor i butiken som stod utanför sänkningen. Ett fullt genomslag motsvarar en prisnedgång på knappt 5,4 procent. De tre analyserna landar på mellan 4,7 och 5,4 procent.

– Vi känner oss trygga i slutsatsen att vi har ett fullt genomslag, säger generaldirektör Albin Kainelainen till Epoch Times.

Diskussionen inför reformen handlade om huruvida sänkningen skulle nå konsumenterna eller stanna i leden före kassan. Den frågan är nu besvarad. Enligt regeringens proposition beräknas statens momsintäkter från livsmedel minska med 21,25 miljarder kronor under 2027 och med 37,19 miljarder under hela perioden april 2026 till december 2027.

Sänkningen är tillfällig och gäller till och med den 31 december 2027. Momsen återgår därmed till 12 procent den 1 januari 2028 om inget nytt beslut fattas.

– Alla reformer som genomförs ska också finansieras, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) om vad som händer efter att sänkningen löper ut.

Kritiken handlar framför allt om reformens träffsäkerhet som fördelnings- och konjunkturåtgärd. Riksrevisionen har visat att den nedsatta matmomsen ger höginkomsttagare mest i kronor räknat, eftersom de handlar dyrare mat. Daniel Waldenström pekade i SVT:s granskning på barnbidraget som mer träffsäkert, och Lars Calmfors har gjort samma invändning om riktade stöd. Regeringen har samtidigt framhållit att syftet med momssänkningen är bredare: att stärka ekonomin för samtliga hushåll.

Genomslaget är inte lika tydligt överallt. Den lägre momsen gäller även hämtmat, eftersom sådan mat skattemässigt räknas som livsmedel. För fristående restauranger räcker underlaget ännu inte för slutsatser. För kedjerestauranger är materialet tillräckligt – och där har sänkningen bara delvis nått konsumenterna. Myndigheterna ska nu utreda varför.