Talet hölls den 27 augusti på centercourten i Roland-Garros, vid den franska arbetsgivarorganisationen Medefs årliga företagarmöte. Von der Leyen talade franska. Formuleringen löd "cette épargne est paresseuse" — detta sparande är lat. I kommissionens egen engelska översättning har uttrycket mjukats upp till att sparandet ligger stilla.

10 000 miljarder euro

Enligt von der Leyen står 10 000 miljarder euro i europeiska hushålls sparande på bankkonton. Hon konstaterade samtidigt att en betydande del av det europeiska sparandet investeras utanför kontinenten, och att europeiska bolag ofta söker finansiering på annat håll, flyttar sin tyngdpunkt eller blir uppköpta.

Sammanhanget var kommissionens spar- och investeringsunion. De förslag som ligger på bordet gäller värdepapperisering, lättade regler för bankers och försäkringsbolags investeringar samt integration och tillsyn av de europeiska kapitalmarknaderna. Tillsammans kan de enligt kommissionen frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar.

Von der Leyen sa att en uppgörelse behöver nås före årsskiftet. Helst med samtliga 27 medlemsstater. Om det inte går är hon beredd att gå vidare med de länder som är redo.

Inget förslag om att beslagta insättningar

Något EU-förslag om att tvångsflytta, beskatta eller beslagta pengar på privata bankkonton finns inte. Det gäller även de förslag von der Leyen räknade upp i talet, som riktar sig mot regelverken för banker, försäkringsbolag och kapitalmarknader — inte mot enskilda konton.

Reaktionerna lät ändå inte vänta. Den franske politikern Florian Philippot skrev på X att det är människor som äger sitt sparande, inte Europa.

På samma plattform spreds ett stort antal inlägg med brinnande EU-flaggor och raljerande bildmontage av von der Leyen.

Den ryska statligt finansierade kanalen RT:s franska redaktion beskrev det som att Bryssel vill få ut européernas sparande från bankkontona. Samtidigt konstaterade flera av de franska sajter som spred uppgiften vidare att ingen europeisk text i dag innebär att pengar tas från bankkonton med tvång.

Övriga besked i talet

Sparandet var ett av sex områden von der Leyen tog upp. Hon beskrev elpriserna i Europa som två till tre gånger högre än i USA och Kina, och uppgav att mer än hälften av unionens energianvändning fortfarande bygger på importerade fossila bränslen. Beroendet kallade hon kostsamt: sedan krisen i Mellanöstern inleddes har det enligt henne kostat unionen över 50 miljarder euro extra, utan att unionen fått mer energi för pengarna.

Nedlagd kärnkraftskapacitet i Tyskland och Sverige berördes inte. Däremot uppgav hon att förnybart och kärnkraft tillsammans gör att över 70 procent av EU:s elproduktion redan är fossilfri, och hon räknade kärnkraften till de områden där Frankrike påverkat EU:s inriktning.

Hon uppgav också att de interna hindren på den inre marknaden motsvarar tullar på upp till 45 procent för varor och 110 procent för tjänster. Regelbördan ska minska med 25 procent för alla företag och 35 procent för små och medelstora bolag till 2029. Ett kommande förslag, det så kallade 28:e regelverket, ska göra det möjligt att starta ett bolag i EU på 48 timmar för under 100 euro, helt digitalt och utan krav på minimikapital.

Svenska hushåll placerar redan

I Sverige nettoköpte hushållen fondandelar för 60 miljarder kronor under andra kvartalet 2026, enligt SCB. Nettoköpen av börsnoterade aktier uppgick till omkring 8 miljarder. Under samma period gjorde hushållen nettoinsättningar på bankkonton om 70 miljarder kronor.

Hushållens samlade fondinnehav låg vid halvårsskiftet på 2 740 miljarder kronor. Den totala fondförmögenheten i Sverige passerade nyligen 10 000 miljarder kronor.

Kommissionens förslag ska förhandlas av medlemsstaterna och Europaparlamentet under hösten.