Men efter pandemin började ekonomin skaka.

– Under pandemin fanns det ändå ett skyddsnät. Permitteringsstöd och vissa stöd via Filminstitutet och Kulturdepartementet för att rädda biograflivet i Sverige. Men så fort pandemin var över släpptes allt. Var och en fick klara sig själv, säger han.

Samtidigt slog inflation, stigande kostnader och lågkonjunktur hårt mot verksamheten.

Det verkliga raset började dock när företagets redovisningsbyrå enligt Lars började missköta sitt arbete.

– Helt plötsligt upptäckte vi att det var saker som inte var gjorda. Momsdeklarationer hade inte lämnats in och kostnader började byggas upp, säger han.

Till slut upptäckte företaget att fyra månaders arbetsgivaravgifter för ägarna inte hade redovisats korrekt.

– För att rädda situationen slutade jag ta ut lön. Vår privata ekonomi blev väldigt ansträngd, säger Lars till Företagande.se. Han fortsätter:

– Vi levde från hand till mun under hela denna period.

När Skatteverket därefter sade upp företagets avbetalningsplan kom nästa smäll.

– De krävde 1,1 miljon kronor på fyra veckor. Det finns inte på kartan att man bara kan trolla fram sådana pengar, säger han.

”Visst, det är ju aldrig roligt att misslyckas, men man får försöka se vad misslyckandet beror på. Och många gånger är det ju yttre omständigheter som man själv inte kan påverka. Man ska definitivt inte ge upp.” – Lars, företagare

I slutet av juni 2025 gick bolaget till slut i konkurs.

– Vi stod några dagar innan lönerna skulle betalas ut och det fanns inte en krona kvar, säger Lars.

Hur påverkade det här dig privat?

– Man kan säga så här, att den här vägbulan har varit den största jag varit med om i hela mitt liv. 

Kände ni er svikna av systemet, alltså hur företagare bemöts av myndigheter?

– Lite grann, tycker jag faktiskt. Skatteverket valde ju en av två vägar: vill vi få in pengarna eller vill vi inte få in pengarna. Och de valde det senare.

Hellre konkurs än att få in pengar till staten?

– Ja, det känns ju lite så. Vi har ju aldrig haft någon avsikt att inte göra rätt för oss. Men när de ställer krav som är orimliga, så kan vi ju liksom inte tillgodose dem. Vi kan inte få upp en miljon på ett bräde, rakt upp och ner, det finns inte på kartan. Lars går vidare:

– Det var även det som Bengt, Konkursombudsmannen, kommunicerade till myndigheterna – vad är det för poäng med att krossa ett företag som har rullat i 25 år? Allmännyttan har väl ingen förtjänst av det överhuvudtaget.

Han beskriver myndighetskontakterna som präglade av “paragrafryttande ut i fingerspetsarna”.

Vad skulle du säga till andra företagare som har råkat ut för samma sak och som ligger vakna om nätterna?

– Det är bara att bita i och ta om – och kämpa på. För det är ju bara materiella ting. Han går vidare:

– Visst, det är ju aldrig roligt att misslyckas, men man får försöka se vad misslyckandet beror på. Och många gånger är det ju yttre omständigheter som man själv inte kan påverka. Lars fortsätter:

– Man ska definitivt inte ge upp.

“Skatteverket vill hellre se konkurs”

Bengt Hedberg har under många år hjälpt företag i ekonomisk kris genom verksamheten Konkursombudsmannen. Enligt honom är många konkurser möjliga att undvika om företagare får hjälp i tid.

Han menar att svenska företagare ofta hamnar i ett underläge mot myndigheter och banker när ekonomin börjar svaja.

– Skatteverket har speciellt utbildade personer som talar tingsrättens språk. Då kommer det en vägg upp mot företagen som inte pratar det språket, säger han.

”Själva namnet Konkursombudsmannen betyder att vem som helst ska kunna ringa och få neutrala råd. Det spelar ingen roll om det är ett litet företag eller ett stort bolag. Alla kan hamna där.” – Bengt Hedberg, Konkursombudsmannen

Han är starkt kritisk till hur svenska myndigheter hanterar företag med skatteskulder.

– Det verkar nästan som att de inte vill ha företag. Reglerna ska följas till varje pris, även om det går ut över ägare, anställda och familjer, säger Bengt.

Enligt honom skiljer sig Sverige markant från exempelvis Danmark.

– I Danmark säger man ungefär: “Betala in pengarna så fort du kan.” I Sverige blir det ofta: “Betala annars konkurs.”

Vill Skatteverket hellre sätta företag i konkurs än att få in pengarna?

– Det stämmer. De bryr sig inte om pengarna, oavsett om det går ut över samhället i stort.

Bengt menar också att Skatteverkets avbetalningsplaner ofta är utformade på ett sätt som gör det svårt för pressade företag att lyckas.

Företag som får en betalningslösning har enligt honom ofta bara några månader på sig att komma ikapp sina skatteskulder, samtidigt som de löpande skatterna fortsätter att förfalla som vanligt.

– Tre månader är väldigt kort tid. Samtidigt ska företaget betala alla vanliga skatter. Missar du en amortering ska plötsligt hela skulden betalas direkt. Om företaget inte klarar en amortering, hur tror man då att det ska kunna få fram hela skulden på en gång? säger han.

Vad skiljer ett företag som går att rädda från ett som är förlorat?

– Jag vill säga att nästan inga är förlorade. Det är ett feltänk. Alla företag är unika.

Bengt Hedberg menar att även bankerna ofta förvärrar situationen för företag som hamnar i tillfälliga likviditetsproblem. Enligt honom är bankernas fokus i första hand att minimera risker, snarare än att hjälpa företag att ta sig igenom svåra perioder och fortsätta växa.

– Bankerna skryter gärna om hur små kundförluster de har. Men deras uppgift borde vara att hjälpa företag att växa. Du kan inte ha ett företag som växer om du inte tar en viss risk, säger han.

”Bengts hjälp har varit ovärderlig. Han hjälpte oss med överklaganden, formuleringar och att förstå processen. Han spenderar enormt mycket tid på människor som är mitt i sådana här kriser.” – Lars, företagare

Som exempel berättar Hedberg om en byggföretagare som hade en checkkredit på fem miljoner kronor och sparade pengar för att kunna betala en större skatteskuld. 

När betalningen skulle göras upptäckte företagaren att banken ensidigt hade sänkt krediten. Pengarna var borta och kort därefter gick bolaget i konkurs.

– Han frågade varför de hade sänkt krediten. Banken svarade bara att de gjort en ny bedömning. När han påpekade att företaget riskerade konkurs fick han höra att det inte var deras problem. Bankmän är bankmän – de är inte affärsmän, säger Hedberg.

“88 obesvarade samtal”

Samtidigt försökte Lars och hans fru desperat få kontakt med redovisningsbyrån som skött företagets ekonomi.

– Vi hade 88 obesvarade samtal under fyra månader. Plus mejl och sms-konversationer, säger han.

Enligt Lars ghostade byrån företaget helt när problemen började hopa sig.

Till slut skickades ett mejl ut till kunderna där redovisningsfirman meddelade att verksamheten skulle läggas ned.

Under tiden försökte Lars samtidigt rädda verksamheten genom att flytta tillgångar och verksamhet till ett annat bolag inom koncernen.

Då kom Bengt Hedberg in i bilden.

– Bengts hjälp har varit ovärderlig. Han hjälpte oss med överklaganden, formuleringar och att förstå processen. Han spenderar enormt mycket tid på människor som är mitt i sådana här kriser, berättar Lars.

Bengt beskriver själv företagare i ekonomisk kris som människor som ofta står helt ensamma.

– Nästan alla ligger vakna vid tre på natten och tänker samma tankar om och om igen. “Hur ska jag göra?” Den psykiska pressen är stenhård, säger han.

“Pengar är bara pengar”

Trots konkursen försöker Lars idag hålla fast vid framtidstron.

En förlikning har nyligen nåtts med konkursförvaltaren och verksamheten lever vidare i annan form. Samtidigt är mycket fortfarande osäkert. Men erfarenheten har också förändrat hans syn på motgångar.

– Pengar är bara pengar. Det är inte personskador. Det är inte det värsta som kan hända i livet, säger han.

För Bengt är det just där kärnan ligger.

– Själva namnet Konkursombudsmannen betyder att vem som helst ska kunna ringa och få neutrala råd. Det spelar ingen roll om det är ett litet företag eller ett stort bolag. Alla kan hamna där, säger han.