Budskapet var tydligt: arbetsmarknaden står inför ett systemskifte – och det börjar på kontoren.

– Om ett jobb huvudsakligen handlar om att flytta information, skriva, analysera, klicka eller fatta beslut baserat på data, då kan AI redan idag göra stora delar av det, säger Musk.

Hans bedömning är att upp till hälften av alla tjänstemannajobb redan nu är tekniskt ersättningsbara. Det som håller tillbaka utvecklingen är inte tekniken i sig – utan organisationer, regelverk och invanda arbetssätt.

Kontorsjobben först – de praktiska yrkena senare

Musk gör en tydlig åtskillnad mellan jobb som hanterar information och jobb som hanterar den fysiska världen.

Tjänstemannajobb – som ekonomi, juridik, administration, utbildning och analys – är först ut.

De praktiska yrkena, där arbete handlar om att bygga, reparera, vårda eller flytta saker, kräver fysiska robotar och påverkas senare.

Men enligt Musk är även detta bara en tidsfråga.

– När humanoida robotar finns i stor skala kommer även arbetarjobben att automatiseras. Vi kommer ha fler robotar än människor.

Företag utan AI riskerar att slås ut

En av Musks mest konkreta poänger handlar om konkurrens.

Företag som använder AI fullt ut kommer inte bara bli något effektivare – de kommer bli så mycket billigare och snabbare att konkurrenter utan AI inte kan överleva.

Han jämför med ett kalkylark:

 – Om en enda cell räknas manuellt är det oacceptabelt. På samma sätt kommer företag med manuella informationsmoment att slås ut av helt AI-drivna verksamheter.

Resultatet blir att arbete som produktionsfaktor tappar sitt värde, åtminstone i den form vi känner idag.

När arbete inte längre behövs – vad händer med inkomsten?

Musk menar att samhället då tvingas tänka om i grunden. Hans svar är det han kallar Universal High Income – men inte i betydelsen klassiska bidrag.

I stället bygger idén på att:

• AI och robotar gör produktion extremt billig
• priser på varor och tjänster faller kraftigt
• människor får tillgång till det mesta de behöver till mycket låg kostnad

– Det är inte inkomsterna som höjs. Det är kostnaderna som kollapsar, säger Musk.

Samtidigt varnar han för att övergången blir stökig. De närmaste tre till sju åren väntar omställning, osäkerhet och social oro – parallellt med snabbt växande välstånd.

Forskningen: Människan mår bättre när arbetet tar mindre plats

Här möter Musks framtidsbild aktuell svensk forskning.

Enligt Lena Lid Falkman, lektor i arbetsvetenskap, och Siri Jakobsson Störe, lektor i psykologi vid Karlstads universitet, har arbetstid gått från att vara strikt klockstyrd till att bli en flexibel struktur som genomsyrar identitet, relationer och livskvalitet.

– I dagens kunskaps- och tjänstesamhälle är arbetet ofta mindre bundet till plats, men mer integrerat med vem vi är, säger Siri Jakobsson Störe.

Samtidigt visar forskningen att kortare arbetstid ofta ger positiva effekter, framförallt för de som redan har ett fullspäckat schema.

Försök med sex timmars arbetsdag och fyradagarsvecka pekar på:

• bättre hälsa
• minskad stress och sjukfrånvaro
• ofta bibehållen eller till och med förbättrad produktivitet

Mer fri tid – men också nya normer

Trots flexibilitet styr arbetstiden fortfarande samhällets rytm – från skolsystem till kollektivtrafik. Och socialt är arbete fortfarande starkt kopplat till status.

– Att vara stressad kan nästan fungera som ett bevis på att man är efterfrågad och viktig, säger Siri Jakobsson Störe.

Men när arbetstiden kortas förändras detta gradvis. Studier visar att människor med mer fri tid främst använder den till:

 relationer, återhämtning, engagemang och hälsa – inte passivitet.

– Känslan av kontroll över sin tid är en viktig faktor för välmående, säger hon.

Ett samhälle där arbete inte längre är centrum

Både Musk och forskarna pekar mot samma stora skifte: ett samhälle där lönearbetet inte längre är den främsta källan till identitet och försörjning.

– Om status och identitet i högre grad knyts till relationer, bildning och engagemang, kan arbetstiden få en mindre central roll, säger Siri Jakobsson Störe.

Tekniken spelar här en dubbel roll. Den kan frigöra tid genom automatisering – men också binda oss genom ständig tillgänglighet. Hur den används blir avgörande.

Tiden – den verkligt begränsade resursen

Elon Musk talar om ett framtida överflöd av varor och tjänster. Forskningen påminner om något annat: tiden förblir begränsad, oavsett hur effektiv tekniken blir.

– Arbetstid är mer än timmar på ett schema. Den speglar våra värderingar och livsval, säger Lena Lid Falkman.

När AI förändrar arbetsmarknaden i grunden ställs därför en större fråga på sin spets:

Om vi inte längre behöver arbeta som förr – hur vill vi då använda vår tid?