Gad Saad, professor i evolutionspsykologi vid Concordia University i Kanada och författare till den tidigare bästsäljaren The Parasitic Mind, myntar begreppet ”suicidal empathy”. Han beskriver det som en maladaptiv och destruktiv form av empati – en ”mind parasite” – som har tagit över västerländska eliters tänkande. Istället för att skydda egna medborgare, lag och ordning prioriteras kriminella, illegala migranter, squattare och olika offergrupper. Resultatet blir enligt Saad en ”invers moral” där samhällets överlevnadsinstinkter sätts ur spel.

Sverige framhålls som ett av de mest extrema exemplen. Saad har upprepade gånger på X placerat Sverige i det han kallar ”Stage 5 Suicidal Empathy” – det högsta och mest destruktiva stadiet.

Den 6 maj 2026 skrev han:

Den 9 maj 2026 med anledning av ett brutalt gruppvåldtäktsfall i Uppsala:

Saad kopplar detta till Sveriges utveckling från ett av världens säkraste och mest välmående länder till ökande gängvåld, no-go-zoner, integrationsproblem och en politik där empati mot utanförstående ofta väger tyngre än skyddet av offer och skattebetalare. Han pekar bland annat på milda straff för grova brott, fokus på rehabilitering framför straff och en migrationspolitik från tredje världen som inte fullt ut lyckats integrera många på arbetsmarknaden – trots att befolkningstillväxten annars skulle vara ännu svagare på grund av låga födelsetal.

Debatt: 30 år av invandring – mot svenska folkets vilja

Boken har fått stor uppmärksamhet i medier som New York Post och hyllats av bland andra Elon Musk, som kallar den ett viktigt erkännande av civilisationens svaghet. Samtidigt kritiseras Saad i bland annat UnHerd för att resonera som ”fake science” och förenkla komplexa samhällsproblem.

Kritiker påpekar också att Saad själv är professor i marknadsföring — inte i evolutionspsykologi eller sociologi — och att hans civilisationsteorier rör sig långt utanför hans formella forskningsområde.

Saad argumenterar för en balanserad empati som inte offrar samhällets egen överlevnad och långsiktiga stabilitet. För Sverige och flera andra västeuropeiska länder, som han placerar i den absoluta elitklassen av ”suicidal empathy”, kan det enligt honom redan vara bråttom att vända utvecklingen innan den blir irreversibel.

Boken fortsätter att dominera topplistorna och debatteras flitigt både i traditionella medier och på sociala plattformar.