Miljardärsskatten kostade Norge miljarder: 50 av de rikaste flydde – nu varnas Sverige

Inför valåret har flera partier på vänsterkanten skärpt retoriken kring beskattning av rika svenskar. Vänsterpartiet driver frågan om förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och miljardärsskatt, medan Miljöpartiet vill se en mer progressiv kapitalbeskattning där den som har över en miljon på ISK ”ska skatta mer”. Även Socialdemokraterna har aviserat höjd ISK-skatt för de rikaste, höjd skatt på inkomster över 70 000 kronor i månaden samt en bank- och beredskapsskatt.

Den utvecklingen oroar Santhe Dahl, som menar att redan retoriken riskerar att skada företagsklimatet.

– Prat om förmögenhetsskatt eller andra nya skatter på ägande gör att företagare inte vågar satsa, investera eller i värsta fall ens stanna i Sverige, säger han till Tidningen Näringslivet.

Han pekar på 70- och 80-talets Sverige som ett avskräckande exempel, då arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten enligt honom drev framgångsrika entreprenörer utomlands.

– IKEA hade aldrig flyttat utomlands om de hade haft samma situation som vi har i dag. Men hade de stannat kvar i Sverige som det såg ut då, så hade de aldrig överlevt, säger Santhe Dahl.

Norge lyfts fram som varnande exempel

Som ett mer aktuellt exempel hänvisar Dahl till Norge, där den rödgröna regeringen 2022 höjde förmögenhetsskatten. Enligt en rapport från IM Global Wealth lämnade ett femtiotal av Norges rikaste medborgare landet i kölvattnet av höjningen, många med kurs mot Schweiz. Det skulle ha gett staten närmare 1,4 miljarder kronor extra per år – i stället blev nettot ett bortfall på drygt 5,6 miljarder kronor i skatteintäkter, fyra gånger så mycket som den beräknade vinsten.

Siffrorna är omstridda. Uppgifterna om femtio utflyttade och 5,6 miljarder i bortfall kommer från rådgivningsbolaget IM Global Wealth, medan Tax Justice Norge kommit fram till betydligt lägre tal och pekar på att intäkterna från förmögenhetsskatten samtidigt ökat. Hur stor effekten varit beror i hög grad på vilka som räknas in och över vilken period.

Santhe Dahl menar att liknande utfall sällan handlar om statsfinanserna i sig.

– Skatteskärpningar som dessa ger rätt lite till statskassan, det är ju inte för pengarnas skull man gör sådana åtgärder. Jag tror att man är ute efter ett signalvärde, säger han.

Så fungerar Norges förmögenhetsskatt

Det Norge har är ingen miljardärsskatt i den mening som diskuteras i Sverige, utan en förmögenhetsskatt som tas ut årligen på nettoförmögenhet över cirka 1,7 miljoner norska kronor. Den har funnits länge, men skruvades upp under Jonas Gahr Støres regering.

Efter valet 2021 höjdes satsen i två steg: från 0,85 procent till 1,0 procent för förmögenheter under 20 miljoner norska kronor, och till 1,1 procent för förmögenheter däröver. Samtidigt höjdes utdelningsskatten och tidigare möjligheter att skriva ned den beskattningsbara tillgångsmassan togs bort. För en del ägare innebar den samlade effekten att den effektiva skatten ungefär fördubblades.

Det är detta som gör skatten omstridd: den tas ut på tillgångar som inte är realiserade. En företagare vars förmögenhet sitter i det egna bolaget måste hitta likvida medel någon annanstans, ofta genom utdelning eller aktieförsäljning, enbart för att betala skatten.

När utflyttningen blev en politisk fråga svarade regeringen med en exitskatt på orealiserade värden för den som lämnar landet, ett förslag som mötte omfattande kritik och delvis drogs tillbaka.

Varnar även för ett förmögenhetsregister

Han varnar också för förslag om ett så kallat förmögenhetsregister, som han menar kan ”trigga kriminalitet” i ett land där mycket information om privatpersoners ägande redan är offentlig.

– Jag hoppas att politikerna tar sitt förnuft till fånga och inte beskattar bort vårt framgångsrika företagsklimat, säger Santhe Dahl.