När är det dags att deklarera krypto?

För kryptotransaktioner som gjordes under inkomståret 2023 gäller följande:

• 19 mars 2024: Skatteverket börjar ta emot deklarationer.
• 2 maj 2024: Det är sista dagen för att skicka in din deklaration. Missa inte detta datum, eftersom det kan leda till att du får betala förseningsavgifter.

Har du svårt att hinna med kan du ansöka om förlängning via Skatteverkets webbportal. Tidigare år har det inte varit ovanligt att man fått två extra veckor på sig om man bara frågat i tid!

Hur mycket skatt betalar man på krypto?

Vad man betalar i skatt beror på vilka typer av kryptotransaktioner man har gjort. I Sverige beskattas inte köp av kryptovalutor men vid avyttring ska 30% kapitalvinstskatt betalas om du lyckats sälja valutan till en vinst. Man tillåts också dra av 70 % av sina förluster mot eventuella vinster. Förlusterna kan också kvittas mot andra inkomstslag.

Det vanligaste misstaget som görs är att man tror att byten mellan två olika kryptovalutor inte betraktas som en avyttring. Det stämmer inte! När man byter till exempel Bitcoin mot Ethereum, är man skyldig att betala skatt på vinsten man tjänade på Bitcoin.

Har man ägnat sig åt s.k staking eller åt att låna ut kryptovalutor mot räntebetalningar, ska man deklarera dessa som ränteinkomster där skattesatsen 30% gäller. Har man transaktioner som klassificeras som belöning, mining, eller lön så ska man deklarera det som inkomstskatt.

Det finns många transaktionstyper och därför är det oftast enklast att använda ett program som hanterar genomsnittsmetoden och är anpassad för Skatteverkets riktlinjer. Divly är en svensk gör-det-själv-tjänst som har hjälpt tusentals svenskar att deklarera sina kryptoskatter till Skatteverket under de senaste åren. Du kan enkelt importera och sammanställa alla dina kryptotransaktioner i Divly via deras integrationer. Divly är även partner med svenska kryptomäklare som Safello, BTCX, och Trijo och erbjuder support på Svenska.

Hur gör man för att deklarera krypto?

För att kunna sammanställa dokumenten som Skatteverket kräver, måste man gå igenom ett flertal steg.

Först behöver man samla all sin transaktionsdata från alla de olika börser och plånböcker som man använt under alla åren man handlat med kryptovalutor. Sedan behöver man hitta värdet i kronor på den dagen som respektive transaktion gjordes. Detta är oftast tidskrävande när man handlat med många valutor eftersom man manuellt behöver leta upp värden för en rad kryptovalutor och översätta dem till vad det motsvarar i svenska kronor. Därefter kan man ta sig an att räkna ut vinster och förluster på alla transaktioner man gjort. Man behöver då i Sverige använda genomsnittsmetoden för att bestämma omkostnadsbeloppet för varje transaktion där en kryptovaluta har avyttrats (vilket alltså inkluderar byte mot en annan kryptovaluta!). Slutligen summerar man information om vinster och förluster i respektive valuta man handlat med och stoppar in Skatteverkets K4-blankett. I vissa fall krävs det även att man fyller i andra delar av inkomstdeklarationen såsom sektion 7.2 för staking och ränteinkomst.

Det finns i regel tre sätt att upprätta sin deklaration för kryptovalutor. När du väljer mellan alternativ ska du fråga dig själv hur mycket tid du har att ägna på deklarationen och hur mycket tålamod du har med att kolla upp skatteregler och lagar. Om det är ett område du helst vill slippa finns alternativet att få hjälp med arbetet. Samtliga alternativ som presenteras nedan har olika för- och nackdelar:

Alternativ 1: Räkna ut skatten själv i ett kalkylark

Detta alternativ är förvisso kostnadsfritt men kräver en god förståelse av skatt på digitala tillgångar samt goda kunskaper i ett kalkylbladsprogram såsom Excel. Handlar det om många transaktioner på flertalet olika börser eller NFT-marknadsplatser kan detta snabbt bli en svår uppgift. Skatteverket har exempel på hur det ska beräknas på sin webbplats som kan vara behjälplig.

När du väl har samlat dina transaktioner och utfört beräkningarna så ska de sedan  sammanställas i en K4:a. Det deklareras på Skatteverkets webbportal som hittas under Bilagor > Skapa en bilaga Försäljning av värdepapper > Försäljning av värdepapper m.m. (K4) > Övriga värdepapper, andra tillgångar (kapitalplaceringar till exempel, råvaror, kryptovalutor) m.m.

Alternativ 2: Använd en skattetjänst som Divly

Denna typ av tjänst kostar idag från några hundralappar och uppåt, och man betalar i regel per skatteår man önskar att deklarera för. Den exakta prisnivån bestäms sedan av hur många transaktioner du genomfört under året du deklarerar för. Genom smarta integrationer med populära börser, plånböcker och blockkedjor tar dessa tjänster hand om skatteberäkningarna och sammanställer den information du behöver i ett format som gör det enkelt att lämna in till Skatteverket (K4-blankett, 7.2 ränteinkomster, övriga upplysningar etc.). Du ansvarar dock själv för din inlämning och att transaktionerna registrerats korrekt. Verktyg som dessa sparar oftast mycket tid i jämförelse med att ta sig an jobbet i Excel. Många användare uppskattar också tjänster som Divly eftersom det finns kunnig support som erbjuder hjälp vid behov. Det är även möjligt att testa Divly helt gratis!

Alternativ 3: Anlita en skattejurist

En skattejurist skräddarsyr lösningar efter just din situation. Det kostar dock i regel omkring 1600-3800 SEK per timme - alltså betydligt dyrare än de övriga alternativen. Ibland är dock den höga kostnaden motiverad. Om du till exempel gjort stora vinster i samband med komplicerade eller ovanliga transaktionstyper som inte har tydliga skatteregler kopplade till sig kan det vara klokt att låta en expert hjälpa dig. En skattejurist kan också agera som deklarationsombud så att du slipper hantera någon del av processen.

Kommer Skatteverket veta om man inte deklarerat krypto?

I takt med att handel med kryptovalutor nu blivit så pass vanligt förekommande, har det blivit allt viktigare att göra rätt för sig. Historiskt sett har bara en bråkdel av skattskyldiga medborgare i Sverige valt att deklarera sin kryptohandel. Men det senaste året har det skett stora förändringar. Inför ett nytt EU-direktiv (DAC8)  som tvingar alla kryptomäklare att dela information om sina kunder till relevanta skattemyndigheter, kommer det bli mycket svårt att strunta i att deklarera sin kryptohandel eftersom skattemyndigheter enklare kan se information om var och när du handlat krypto. Direktivet införs 1 januari 2026 och kommer sannolikt innebära att många medborgare riskerar att betala skattetillägg om de inte har deklarerat under året eller upp till 10 år tillbaka. 

Jag har glömt att deklarera, kan jag rätta det?

Det går att undvika skattetillägg så länge man skickar in en självrättelse för de åren man missade att deklarera sina kryptoskatter. Med hjälp av en så kallad självrättelse är det möjligt att deklarera upp till åyminstone 6 år tillbaka i tiden. För att det ska räknas som en självrättelse, och att du därmed ska slippa eventuella straffavgifter, måste dock uppgifterna om din handel inkomma innan det att Skatteverket upptäcker att du glömt att deklarera. Här kan du läsa mer om hur man tar fram en självrättelse.

Spara dina underlag!

Du behöver inte skicka in några kvitton eller underlag som styrker dina transaktioner tillsammans med din deklaration, men om Skatteverket frågar måste du kunna visa hur mycket du har betalat och sålt dina kryptovalutor för. Det är därför viktigt att du kontinuerligt samlar dokumentation som styrker alla dina transaktioner. Här är några exempel på vad du kan spara:

Bankkontoutdrag: Dessa visar exakt hur mycket du har betalat i traditionell valuta för dina kryptovalutaköp.

Transaktionshistorik från din kryptoplånbok: Om du handlat direkt från en plånbok, är det viktigt att du har en historia som visar vilka adresser du använt och vilka transaktioner du har gjort.

Transaktionshistorik från handelsplatser: Om du handlat genom en börs, behöver du dokumentation på alla insättningar, uttag, byten, köp och försäljningar av kryptovalutor.

Lycka till!

Här kan du deklarera kryptoskatt på ett enkelt sätt