Skatteslöseri likt ett vattenfall från en fjälltopp

Både Skattebetalarna och Slöseriombudsmannen Josefin Utas säger med en mun:

- Detta är årets värsta skatteslöseri!

Skattebetalarna utser årligen årets värsta slöseri med offentlighetens medel. För 2021 fanns det tio nominerade bidrag, men inget så utmärkande som Sveriges betalning till coronafonden. Det behövs en större debatt och en granskning runt dessa frågor eftersom det alltmer börjar likna en bidragscirkus eller en vårdslös hantering med våra gemensamma skattemedel. 

Det finns ett väl inarbetat system för hur skattemedel används och detta har följt i samma spår i flera år. Regeringens höstbudget innehöll ett åtgärdspaket för att hindra fusk i välfärdssystemet men det är inte enbart praktiskt reglerat – detta är också mentalt. Beslutsfattarna har etablerat ett visst beteende runt dessa frågor och vi har ännu inte sett något nytänk. Det läcker skattemedel ur systemet år efter år, likt ett vattenfall från en fjälltopp – och pandemin har ytterligare givit fart åt slöseriet.

Konsekvenser för Sverige

EU:s coronafond, Next Generation EU, ska under de kommande 7 åren dela ut 750 miljarder euro till drabbade länder. Europa ska återstartas, men den stora frågan är om stödet verkligen går till länder som drabbats specifikt av pandemin. Om man inte skött sin ekonomi innan ramlar man självklart djupare ner i hålet, men det är ju inte meningen att vi ska bidra med vårt lands skattemedel för att bygga upp de delar i andra länder som var illa skötta redan innan pandemin. 

Hur mäter vi det här? Görs det någon utvärdering? Som det ser ut stäms det av i EU:s budget, men frågan är om detta räcker.

För Sverige kan det bli kännbart. I och med Next Generation EU kommer EU att ta lån som medlemsländerna ska betala tillbaka över perioden fram till år 2058. Sverige bidrar med 150 miljarder men får betydligt mindre tillbaka. Idag är medlemsavgiften cirka 35 miljarder per år, vilket kommer att öka till cirka 45 miljarder för kommande år.

EU:s största stimulanspaket någonsin

Det har aldrig funnits ett större stimulanspaket inom EU och detta är byggt runt Next Generation EU som ska vara ett återhämtningsinstrument. Detta ska inte bara reparera pandemins skadeverkningar, detta ska också bygga ett grönare och mer digitalt motståndskraftigt EU. EU skapar också styrka inom sin långtidsbudget för att kunna garantera att oförutsedda behov kan hanteras. Budgeten har anpassats mer till framtiden än dagens situation. Det är dock luddigt hur kraven på medlemsländerna ska ställas, exempelvis i form av kvalifikationer för att erhålla medel – debatten runt våra skattemedel kommer säkerligen att fortsätta.

EU:s långtidsbudget

Redan i december år 2020 slutfördes processen med EU:s långtidsbudget. Över hälften av EU:s medel ska gå till modernisering, forskning och innovation via Horisont-projekten dit olika samverkanspartners i länderna kan ansöka om projektpengar. Klimatomställning och digitalisering är också viktiga områden inom EU:s program för ett digitalt Europa. Hälsa och utveckling av vacciner står också högt på listan inom EU för hälsa.

Budgeten innehåller även andra områden som modernisering av traditionell politik som exempelvis sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken, vilket inte kommer en dag för tidigt. Låt oss se om detta blir verklighet, man kan tycka att politiken är något mossig och kan behöva ett ansiktslyft. Skydd av biologisk mångfald samt jämställdhet ligger också högt på listan.

Summan av kardemumman är det finns bra saker som görs, gröna satsningar och satsningar på digital utveckling – men så finns det vissa katastrofala ageranden där man inte ställer tillräckliga krav på hur skattemedel ska användas. Det finns människor bakom alla beslut, och så länge man inte vågar ta nya vägar rullar det på i gamla spår.

Text av Kee Bergman


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.