Vissa kämpar ständigt med att få ekonomin att gå ihop. Andra verkar leva i överflöd. En del spenderar sina liv utan att tänka på annat än pengar och makt, men det är nog en livsstil skapad i brist på något annat?

Pengar i sig är inte onda, men kärleken till dem kan göra oss giriga och själviska.

Och tittar man på vad människor ångrar när de dör så är pengar och rikedom heller aldrig med på listan av vad den döende saknat i livet.

Men en sak är säker.

En trygg privatekonomi gör att man sover bättre.

Lästips: 5 vanligaste sakerna folk ångrar på dödsbädden

Nyligen skrev författaren Jeff Haden om just pengar. Han ställde frågan: Vi lärde oss matematik, men hur många lärde sig grundläggande ekonomi i skolan?

Vi har alla pengar. Och de flesta, åtminstone till viss del, skulle gärna vilja ha lite mer för att känna sig trygga eller förgylla livet.

Kunskapen om pengar och ekonomi verkar dock bristfällig hos många som har svårt att räkna ut och se ekonomiska samband. Och kanske är det inte så konstigt eftersom skolan inte lär ut dessa saker. Möjligen skulle långt fler ha en tryggad ekonomi och pension om detta var en del av utbildningen.

Se även: 5 bra studie- och inlärningstekniker skolan aldrig lärde dig

Jeff Haden tar upp sex frågor i artikeln men jag väljer att lyfta fram fyra av dem.

Klarar du frågorna i testet?

Test: 4 frågor om pengar och ekonomi

1. Låt oss säga att du har 10 000 kronor på banken och får 2% ränta per år. Hur mycket pengar har du efter fem år?

a) Mer än 11 000 kronor

b) Mindre än 11 000 kronor

c) Exakt 11 000 kronor

Om du investerar 10 000 kronor med 2 procents ränta kommer du att ha tjänat 200 kronor efter ett år. År två får du 2 procent på 10 200 kronor vilket innebär att du har tjänat 204 kronor, det vill säga mer än 200 kronor. Det är detta som kallas ränta-på-ränta effekten.

Vad menas med Ränta-på-ränta effekten?

Ränta-på-ränta effekten betyder att du får ränta på sparat belopp plus ränta på den intjänade räntan. Denna effekt omnämns ofta i litteratur och artiklar om sparande, investeringar och om att skapa ekonomiskt välstånd.

Vad är då svaret på frågan och den exakta uträkningen efter fem år?

Svaret är mer än 11 000, 11 040 kr närmare bestämt.

Hade räntan varit 10 procent hade ditt totala sparande istället varit 16 105 kronor.

Räntan kan variera, men du kan även påverka summan du sparar.

Sparbeloppet viktigare än räntan

Jeff Haden tar ett till exempel.

Låt oss säga att du tjänar 400 000 kronor per år och sparar 3 procent. Det betyder att du sparar 12 000 kronor om året, alltså 1000kr/månad. Med en ränta på 4 procent skulle det ge dig 12 480 kronor efter första året.

Vid 8 procents ränta blir det 12 960 kronor.

Men om du istället ökar sparande med en procentenhet till 4 procent kommer du att lägga undan 16 000 kronor/år (1333kr/månad) istället.

Och därför, menar Jeff, att nyckeln till långsiktigt bra sparande främst handlar om vilket belopp du sparar, framför hur hög räntan är.

Ju tidigare du kommer igång med ett sparande, desto bättre.

För att förstå kraften i ränta-på-ränta-effekten är här ett räkneexempel till:

Låt säga att du sparar 500kr/månad till dig själv eller ditt barn och det görs under 30 år. 500 kronor kan de flesta avsätta.

Utan någon ränta skulle dessa pengar bli 500x12 månader x 30 år = 180 000 kronor.

Om du istället skulle få en genomsnittlig ränta på 7% om året, vilket inte är orimligt, så skulle samma besparing istället leda till 590 000 kronor. Avkastningen på räntan blir alltså hela 410 000 kronor.

Där har du styrkan i ränta-på-ränta.

Ägna lite av din tid till att lära dig om investeringar - och ägna sedan större delen av din tid åt att hitta sätt att spara mer pengar. - Jeff Haden

Det betyder att alla kan göra detta, även den som inte vill eller kan läsa på om hur man investerar.

Det är lätt att göra, problemet är bara att det är lättare att låta bli.

Missa inte: 7 alternativa investeringsmöjligheter istället för börsen

Nu till fråga nummer två.

2. Vi säger att räntan på ditt sparande är 1 procent per år och inflationen är 2 procent per år. Skulle då pengarna på kontot efter ett år kunna köpa mer än de gör idag, exakt likadant eller mindre?

Inflation är det mått som beskriver prisökningen på varor och tjänster. Om inflationen går upp med 2 procent betyder det att den genomsnittliga kostnaden på varor stiger med 2 procent.

Detta betyder att om du tjänar 1 procent på ditt sparande med 2 procents inflation så har du tagit ett steg framåt och två steg tillbaka. Det blir helt enkelt en nettoförlust i köpkraft på 1 procent.

Detsamma gäller om du får 2 procents löneökning men inflationen stiger med 3 procent. Det är därför en löneökning inte ger dig mer köpkraft eller skapar en tryggare ekonomi om inflationen är högre än din löneökning. Det är inte sällan det är precis så det går till.

Relaterad läsning: Om inflation och varför Riksbanken gör dig fattigare

Om din investeringsavkastning inte överstiger inflationen förbättras alltså inte din ekonomi, du blir istället fattigare. Men en viss avkastning är så klart att föredra än ingen alls.

3. Sant eller falskt: att köpa ett enskilt företags aktie ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.

En fond förvaltas av ett fondbolag som väljer vilka värdepapper som fonden ska investera i, vanligtvis aktier och obligationer. Denna portfölj kan innehålla många olika värdepapper, t ex aktier i en rad olika företag. Målet med fonden är att minimera risken från att en aktie faller dramatiskt i pris.

Om ett företag går i konkurs kan dess aktier bli nästan helt värdelösa och du förlorar hela din investering. Men om du äger aktier i en fond som innehåller den aktien kommer fondens värde säkert att sjunka, men eftersom den även äger ett antal andra aktier så borde fonden inte sjunka så mycket.

Det är därför mer riskabelt att äga en aktie än en fond eller flera aktier. Att sprida sina risker för att minimera dem, är smart vid investeringar.

Läs mer om tips hur du investerar och vanliga misstag.

Svenska fondbluffen

Men gällande aktiefonder behöver du vara vaksam. För den som investerade sina intjänade pengar på 90-talet när dessa fonder började marknadsföras för allmänheten har detta nödvändigtvis inte varit något positivt. Fondbluffen som många banker saluförde hade så höga avgifter att fondens värdeökning åts upp vilket gjorde att avkastningen nu 20, 30 år senare bara ligger på några procentenheter. Med inflationen på det så blev sparandet i fonden en ren förlust. Inte för bankerna dock.

Så kolla över fondens avgifter innan du investerar din pengar.

4. Anta att du är skyldig 10 000 kronor på ett lån och att räntan är 20 procent per år. Om du inte gör några betalningar, hur många år tar det innan beloppet du är skyldig fördubblas?

Ett extremt exempel kan tyckas men sms-lån och liknande har inte sällan liknande upplägg med skyhöga, nästintill ockerräntor, som ofta drabbar personer i ekonomisk kris. Kreditkort har också vanligtvis höga räntor och för den som inte räknar på kostnaden kan det kännas smidigt att använda kreditkortet för att kunna betala senare. Detta tjänar bankerna stora pengar på.

Men nu åter till frågan.

Även i detta fall gäller ränta-på-ränta effekten. Efter ett år har skulden ökat till 12 000 kronor. Efter andra året 14 400 kronor (12 000 x 1,2). Efter tredje året 17 280. Under fjärde året har skulden fördubblats.

Det är självklart kan tyckas men lån med hög ränta bör inte tas alls och om det ändå skett, se till att betala av det snarast möjligt.

Hur många rätt hade du?

Vad lärde du dig?

Har du andra tankar om pengar, sparande och en tryggad ekonomi?

Kommentera gärna nedan.

Läs vidare: Hur du förbättrar din privatekonomi - Tips som ger dig mer pengar över till sparande och investeringar