Enligt visselblåsaren delas kunder in i olika riskkategorier inom ramen för arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering. I utbildningsmaterial som tidningen tagit del av nämns bland annat ”medlemskap i kända extremistgrupper och prenumerationer på alternativmedier” som faktorer att reagera på.

– Jag är med i många grupper på sociala medier som kanske kan betraktas som högerextrema. Det här är ett demokratiskt problem, säger den anonyma bankanställda till Epoch Times.

Vad som i praktiken definieras som ”högerextremt” är dock inte alltid entydigt. Det finns ingen lagstadgad lista över förbjudna åsikter, och gränsdragningar bygger ofta på myndighetsbedömningar och riskanalyser – något som kan få betydelse när finansiella tjänster påverkas.

Finansinspektionen (FI) uppger i en skriftlig kommentar att myndigheten inte fastställer detaljerade utbildningsmoment eller ger vägledning om specifika kundgrupper eller mediekonsumtion.

Liknande debatter har förts i andra europeiska länder. Enligt Euronews har två tyska kooperativa banker stängt konton som tillhör regionala företrädare för AfD, vilket partiet kallat politiskt motiverad ”debanking”. I Storbritannien rapporterade BBC 2023 om kontroversen kring Nigel Farages bankkonto, där frågan om banker får agera utifrån politiska uppfattningar prövades offentligt.

Frågan om var gränsen går mellan riskhantering och åsiktsregistrering fortsätter därmed att väcka debatt i Europa.

Stöd vårt arbete

Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor

Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.