Låt oss börja med vad det inte är eftersom det är enklare.
Det kan låta något konstigt men CSR är faktiskt inte frågan om etik, värderingar eller ens ansvar som ett företag förväntas hantera i relation till sin omvärld.

Istället är det förmågan hos företag att utveckla en effektiv relation till sin omvärld såväl vad avser hur företaget upplevs som vad det faktiskt producerar. Det i sin tur har varit en utveckling som pågått i drygt 150 år och har genererat en rad nobelpris i ekonomi utan att de flesta företag noterat det.

I själva verket är företagens sociala ansvar en reaktion och ett symptom på en betydligt mer komplicerad utveckling än de flesta aktiviteter som företag engagerar sig i. Frågan som ligger på bordet är inget mindre än hur den mänskliga civilisationen, som numera är global eller kanske mer korrekt - ”post - nationell” - effektivt ska klara att producera en både förutsägbar och önskvärd framtid som snart 9 miljarder människor kommer att leva i.

Tills alldeles nyss var det en fråga som med självklarhet för de allra flesta hanterades av det vi känner som stater eller länder som under de senaste 300 åren varit den avgörande makt konstruktionen med kapacitet och kraft att skapa och kontrollera verkligheten.

De senaste tjugofem åren har skapat nya förutsättningar för såväl företag som stater och radikalt påverkat politiska, ekonomiska och finansiella teorierna som legat till grund för hur vår civilisation definierar sig själv. Makroekonomiska teorier som under 1900 talet utformats för hur stater på ett effektivt sätt kan skapa tillväxt för väljare och företag smälter nu samman med mikroekonomiska teoretiska fundament som formulerat hur företag och marknader utvecklar en maximal effektivitet för den egna organisationen och dess ägare.

Ett exempel på hur långt utvecklingen kommit är den universella aktieägarteorin som i sig inte erkänner att det existerar ineffektiva marknader som inte hanterar sina egna kostnader eftersom det över tid inte går att undvika dem i det slutna system jorden trots allt är. Det kan tyckas vara en obskyr och märklig hållning från ett antal hippies, men det är en strategi som hela det arbetande svenska folket anslutit sig till via AP fonder, banker och försäkringsbolag om anslutit sig till FN initiativet UN Principles for Responsible Investments – PRI. De flesta stora svenska banker och försäkringsbolag har lovat att PRI får använda de rösträtter som de aktier de förvaltar innehåller. Så om det är obskyrt så är du käre läsare obskyr för det är dina pengar.

Du visste det förmodligen inte men dina pengar används för att påverka företag i olika riktningar som definieras utifrån akronymen ESG Environmental Social & Governance vilket faktiskt innebär att påverka de investerade företagens förmåga att hantera miljöfrågor och andra områden till exempel mänskliga rättigheter och korruption effektivt.

Det avgörande dilemma som måste lösas är vad som kan reducera de kostnader som uppstår i samhället som en konsekvens av marknaders aktiviteter runtom i världen. Det är ett faktum att marknader löpande producerar värden via exploatering och innovationer men samtidigt också kostnader. Det är inte en politisk fråga utan en termodynamisk konsekvens av förändring oavsett vilken politisk åsikt eller föreställning om vad rättvisa är kommer till exempel koldioxidhalten i atmosfären att öka om fossila energikällor förbränns eller om fisk i haven tas upp för fort så kommer deras antal att minska.

När inte enskilda stater längre effektivt kan hantera situationen innebär inte det att fenomenen försvinner. Istället byts perspektivet och andra grupper och aktörer hamnar i fokus. Situationen att företag runt om i världen uppfattas ha, och de facto har, större inflytande än många länder är en förhållandevis ny och en ytterligare försvårande omständighet med tanke på att företag inte på något sätt är konstruerade för att hantera frågor som tidigare definierat staters roll.

Men om något är signifikant för en kapitalistisk ordning är det förmågan till anpassning. Eftersom kapitalismen som idé är anpassning till den efterfrågan som råder arbetar idag de allra flesta stora företag med att anpassa sig till de nya förhållandena. Självklart har den första reaktionen varit att försöka hindra en utveckling som innebär nya kompetenser, investeringar och strategier men vid en given punkt sker skiftet till en ny verklighet.

Det är viktigt att komma ihåg att ekonomi och politik är sociala vetenskaper som ändrar sig om förutsättningarna ändras till skillnad från naturvetenskap som är likadan hela tiden oavsett vad människor hittar på eller i alla fall brukade det vara så innan människan lärde sig att klyva atomer och plocka isär gener.

Världens stater och transnationella företag lika stora ekonomier

Idag är världens samlade BNP beräknad till knappt 70 trillioner och den privata sektorn globalt står för 75 % och av det är 25 % vad som beskrivs som transnationella företag vilket är samma procentsats som världens samlade stater får ihop. Med andra ord är världens samlade stater och världens transnationella företag lika stora ekonomiska enheter. Men det finns en avgörande skillnad mellan stater och transnationella företag. Ett transnationellt företag saknar i princip geografi och har kapacitet att existera överallt och samtidigt administreras effektiv från en gemensam punkt genom framväxten av en teknologi som skapar en samtidighet vad avser allt som omvandlas till digitala system där ett exempel är pengar.

Den teknoligiska utvecklingen innebär också att det transnationella företagets ägare med accelererande effektivitet kan kontrollera sina investeringar i fler dimensioner än någonsin tidigare i historien. Det är och har alltid varit så att allt, oavsett vad, som påverkar ett företags förmåga att producera kassaflöden i kombination med att betala sina påtagande till ägare och kreditorer är finansiellt relevanta frågor oavsett vad det är. Det som avgör en investerings framtida värde är det investerade företagets förmåga att motsvara finansiella förväntningar vilket i sig betyder att hålla kostnader för att hålla kapital nere och kassaflöden uppe. Aktieägare är idag desamma som kunder, anställda, väljare, familjeförsörjare, bloggare, grannar, TV tittare eller annat och de finns överallt och de gör det med samma potentiella samtidighet över hela jorden möjligen minus Nordkorea men i finansiella termer är det försumbart.

Det globala institutionella kapitalet som kontrollerar såväl de befintliga som potentiella investeringar i hela världen med de 121 trillioner $ som de förvaltar. Det institutionella kapitalet har så här långt i en omfattning som kan beskrivas som effektiv inte diskonterat något av det som företag uttrycker som CSR i hur de värderar de framtida värden som företagen förväntas skapa. Det är det här kapitalet som du käre läsare är en del av via din pension som förmodligen omfattas av PRI:s principer och vars utveckling i sin tur påverkas av allt, alla samtidigt. Staten som civilisationens grundfundament är försvinnande vilket i sig skapar en situation där både företag och de institutionella aktieägarna tillskrivs allt mer av förmågan att skapa den framtid och verklighet som vi, framtida generationer bestående av våra och deras barn kommer att existera i.

Utvecklingen som frikopplar företag och de finansiella aktörerna från enskilda stater har pågått under decennier och uppfattas av många som ett fenomen som antropologer beskriver som en liminal fas – en temporär situation då olika roller förändras temporärt där till exempel under karnevaler dummerjöns får vara kung. Alla behandlar dummerjöns som kung men vet samtidigt att när den liminala fasen är över blir allt som vanligt igen.

Men den tid vi lever i är inte en liminal fas – och det blir aldrig som vanligt igen och dessvärre kommer inte etik eller värderingar att vara det som kommer att skapa den värld vi alla kommer att leva i. Möjligen var delar av 1900 talet för länder som Sverige ett slags liminal fas där närheten till utopin om välfärd för alla under en period framstod som både möjlig och hållbar.

Den avgörande förmåga som kommer att krävas av marknader kanske är betydligt närmare vad företag egentligen är skapade för att göra, att så effektivt som möjligt anpassa sig till de förhållanden som råder.

Frågan är vad som sker med den om den sociala och civilisatoriska konstruktion som staten utgör med förmågan att producera verklighet och därmed universella frågor som rättvisa, frihet, välfärd och allt mer frågan om hållbarhet?

När staten ersätts av accelererande postnationella marknader uppstår frågan om även förmågan att producera verklighet flyttats? Och om förmågan att producera verklighet i universella termer har flyttats innebär det att marknader och företag är effektiva lösningar på de universella problem mänskligheten står inför?

I nästa artikel berättas om vilka förutsättningar företag har att utveckla intelligenta strategier, att vara effektiva i den nya värld de allt mer anpassar sig till.

Det i sig är en ekonomi som har likheter med kvantfysiken och kanske kan beskrivas som kvantekonomiska teorier där nya märkliga fenomen uppstår och som ibland trotsar mycket av det som vi trodde var sant.

Som sagt det är inte en fråga om etik eftersom etik är det du, jag och alla andra ”borde” göra men ekonomi det är konsekvenserna av vad vi faktiskt gör vilket är den verklighet vi lever och kommer att leva i och den blir som sagt allt märkligare.

Läs fortsättningen: CSR som strategiskt imperativ?