Många företag vill ha ett visst antal anställda, och ett antal underkonsulter att kunna ta in som resurs vid arbetstoppar.

Dokumentmall: Konsultavtal

Om förutsättningarna finns för ett bra samarbete

I ett avtalsförfarande finns följande gyllene regler som du bör hålla i minnet:

  • Gyllene regel 1:

Innan du skriver på ett avtal, kontakta alltid en jurist för att granska det.
Alltså, förlita dig inte på ett avtal som en bussig kompis skickade med e-post till dig. Ett avtal som du tänkte använda som mall, kanske inte ens motsvarar din bransch.

  • Gyllene regel 2:

Förutsättningen för ett bra samarbete är att ni har en relation där båda är vinnare.
Det kanske verkar självklart, men många förhoppningar om ett långt samarbete har grusats just på grund av att denna förutsättning inte uppfyllts. För många intressekonflikter mellan uppdragsgivaren och dig kan leda till irritation och samarbetssvårigheter. Det kan vara några paragrafer i avtalet som gör att någon part förlorar lite mer än den andre. Den som förlorar mest, brukar så småningom försöka bryta sig loss ur avtalet. Det här brukar uppdragsgivare förlora på i längden, och det drar ner det egna varumärket.

  • Gyllene regel 3:

Båda parter behöver ha en bra kommunikation, och bygga upp förtroendet. Berätta för uppdragsgivaren om väsentliga saker som händer i uppdraget, och var tydlig om du har andra uppdrag på gång.
Om ni båda tjänar på att arbeta ihop och bygger upp ett förtroende, är det troligt att ni får ett långsiktigt samarbete. Ett bra avtal är viktigt, men kan aldrig ersätta en bra kommunikation. En öppen dialog kan förhindra mycket missförstånd och irritation. Ta tempen på hur kommunikationen har fungerat hittills. Blir du som underkonsult behandlad med respekt, till exempel kontaktad i god tid före ett avtal löper ut? Informerar uppdragsgivaren dig om viktiga saker? Betalar uppdragsgivaren dig i tid?

Om regel nummer 2 och 3 inte är uppfyllda, bör du fundera på om du verkligen ska ingå ett avtal.

Så läser du ett uppdragsavtal

Alla uppdragsgivare är måna om att få sina avtal så vattentäta som möjligt, så det gäller att du som underkonsult svarar upp mot detta. Frågan är om avtalet är rimligt, eller skriver du på ett ”slavkontrakt”?

Följande saker är viktiga att granska i ett uppdragsavtal:

  • Avtalets giltighet. Om ramavtalet refererar till uppdragsavtalet, kan till exempel formuleringen se ut på följande sätt:

Underkonsulten åtar sig att utföra specifika konsultuppdrag åt företaget X på löpande basis enligt separata uppdragsavtal.
I detta fall betyder det alltså, om X erbjuder dig ett uppdrag men att ni inte undertecknat ett separat uppdragsavtal, så existerar inget avtalsförhållande mellan er för just detta uppdrag.
Läs också ramavtalet noga. Refererar ramavtalet till ett branschavtal, eller är det företaget X som själv skrivit det?

  • Rätten till andra uppdragsgivare och uppdrag. Här finns en intressekonflikt inbyggd mellan er parter redan från början. Säger avtalet att du inte har rätt till andra uppdrag, är det rimligt att uppdragsgivaren betalar ersättning medan du väntar på uppdrag. Då detta är ganska ovanligt, betyder detta i praktiken att det inte kostar uppdragsgivaren något alls att ha en resurs i reserv. Det i sin tur kan betyda att det dröjer länge innan du får ett uppdrag, och då har du inget att leva på under tiden. Många företag vill inte heller att deras underkonsulter jobbar för konkurrerande företag. Se Konkurrens.
  • Ansvarsförsäkring. En del uppdragsgivare skriver in i avtalet att du måste ha en ansvarsförsäkring. Se då till att du har en. Om du inte har försäkring, måste du betala själv om det händer något – oavsett om du klarar det eller inte.
  • Immaterialrätt. Vems egendom blir det i avtalet om du som underkonsult kommer på en god idé, eller gör en ny konstruktion? Väldigt ofta blir det uppdragsgivarens egendom, alltså företag X. Det kan också vara så att uppdragsgivaren i sin tur har ett avtal med sina kunder om detta. Om du går in som upphovsman av en idé eller konstruktion (uppfinnare), så se upp med detta!
  • Sekretess. Avtalsbrott mot sekretess kan leda till ett vite som blir mycket dyrt, särskilt om det vållar uppdragsgivarens kund stor skada i en konkurrenssituation.
  • Skada. Läs noga igenom villkoren för din företagsförsäkring vad det innebär för dig som företagare om skadan skulle vara framme, till exempel om du råkar radera en hel kunddatabas. Vad täcker din försäkring?
  • Utbetalning av ersättning. Förutom timarvodet, hur ser dina betalningsvillkor ut? Om din uppdragsgivare har 60 dagar, kanske du måste vänta i 70 dagar eller mer på att få betalt för din faktura. Har du dessutom ett par anställda i ditt företag, behöver du en bankkredit för att kunna betala ut löner.
  • Konkurrens. Detta ser uppdragsgivare hårt på. Det är inte fint att sno andras kunder! Här är bra att vara tydlig, kontrollera med uppdragsgivaren vilka företag du ”får” arbeta för. Överträdelse mot konkurrens är en vanlig anledning till tvist. Avtalsbrott kan leda till vite som blir mycket dyrt. Exempel på en ”tuff” formulering: 

Underkonsulten äger inte rätt att utföra uppdrag inom motsvarande produktområde för annan kund som konkurrerar med företaget X eller kund till X inom en period av 6 månader från att uppdraget avslutas.
Vad ska du då leva på under dessa 6 månader? Se Rätten till andra uppdragsgivare och uppdrag.

  • Uppsägning. Läs noga vilken uppsägningstid som gäller, och hur uppsägning ska gå till.
  • Klausul om tvist. Det är vanligt att vitesbelopp och typ av skiljedomsförfarande står i avtalet. Se upp med detta, det kan bli mycket dyrt. Exempelvis kan rättsskyddet i din företagsförsäkring vara begränsat om du skulle hamna i skiljedomsförfarande. Har du enskild firma, finns också en risk att du går i personlig konkurs. Skulle skadan vara skedd och uppdragsgivaren inleder tvist, så kontakta jurist.

Fotnot: Artikeln innehåller endast praktiska tips, grundat på egna och andras erfarenheter (egna företagare, beställare och kunder). För rådgivning och granskning av juridiska dokument såsom avtal, anlita alltid auktoriserad jurist.

Missa inte: Mall för avtal vid uppdrag

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
2 kommentarer
2007-08-23 13:09
KOMPLETTERINGAR

Om immaterialrätt: Förväxla ej detta med lagen om upphovsrätt vid "konstnärligt arbete", där gäller andra regler. Det är vanligt att uppdragsgivare skriver in i om att det som produceras tillfaller dem.

FAKTA OM SKILJEDOMSFÖRFARANDE

Skiljedom bygger på en särskild lag om skiljedom och är lika juridiskt bindande som en dom i en allmän domstol. En skiljedom kan dock inte överklagas. Skiljedom kan utnyttjas såväl i affärer mellan företag i Sverige som mellan företag i olika länder.

Alla mål i Skiljedomsinstitutet är hemliga, det vill säga bara de berörda företagen känner till att det pågår ett mål.

Det finns i huvudsak två typer av skiljedom:
• Förenklat skiljedomsförfarande. Den tvistande parten kan inte välja antal skiljemän.
• Skiljedomsförfarande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Den tvistande parten kan välja antal skiljemän (ofta 3).

Du kan göra en beräkning av hur mycket ett skiljedomsförfarande kommer att kosta på www.sccinstitute.com/se/.
Se mer...
Björn
2007-08-20 21:57
Gå inte med på ett ramavtal med paragrafer som gränsar till slavkontrakt. Se också upp för paragrafer om skiljenämnd eftersom försäkringen inte täcker detta. Min strid med den stora konsultfirman kommer upp i tingsrätten i höst.
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.