En plan för att trycka ner dollarn

Stephen Miran blev snabbt en nyckelspelare i Trumps team efter att ha publicerat en uppmärksammad essä i november 2024: A User’s Guide to Restructuring the Global Trading System. Budskapet var tydligt – USA måste agera för att minska sitt gigantiska handelsunderskott och sin växande statsskuld. En stark dollar är ett problem, menar Miran, eftersom den gör amerikanska varor dyrare och slår mot inhemsk produktion.

"Den ihållande övervärderingen av dollarn är den främsta mekanismen bakom våra handelsunderskott. Den håller importen konstlat billig samtidigt som exporten hämmas."  – Stephen Miran

Och vidare:

"Dollarns roll som reservvaluta har skapat en omättlig efterfrågan, vilket gjort den för stark för att tillåta internationella flöden att balansera – trots fem decennier av underskott."

Lösningen?

En kontrollerad försvagning av dollarn – genom tullar, valutapolitik och tuffare förhandlingar med andra länder. Målet är att exporten ska öka samtidigt industrin får andrum. Miran menar också att effekterna på inflationen kan mildras, eftersom handelspartner kan tvingas anpassa sina egna valutor.

Trumps agerande följer planen

Sedan Trumps återkomst i januari 2025 har USA infört nya tullar mot bland annat Kina och riktat skarp kritik mot BRICS-länderna. Det kan låta som början på ett nytt handelskrig, men i själva verket är det här en del av en större strategi. Trumpadministrationen säger sig vilja ha "lika villkor" – alltså att andra länder ska ha samma tullnivåer som USA.

Det här är inte första gången USA försöker påverka valutakurser för att stärka sin position. Under 1970-talet lämnade man guldstandarden i den så kallade Nixon-chocken, vilket ledde till en svagare dollar. 1985 kom Plaza-överenskommelsen, där USA och andra stora ekonomier enades om att försvaga dollarn för att få bukt med obalanser i världshandeln.

USA är inte ensamma

Andra länder har också spelat valutakortet. Kina har länge hållit sin valuta på en nivå som gynnar exporten. Japan har använt en svag yen som industripolitiskt verktyg. Och Sverige? Jo, även vi har dragit i växelkursspakarna. När kronan blev rörlig 1992 föll den kraftigt – vilket hjälpte exportindustrin och bidrog till återhämtningen efter 90-talskrisen.

Det visar att valutapolitik är ett etablerat – och kraftfullt – verktyg i den ekonomiska verktygslådan.

Vad betyder det här för svenska företag?

Trumps och Mirans strategi ritar om spelplanen och för svenska företag innebär det flera saker:

• En svagare dollar kan påverka prissättningen, särskilt för exportföretag med USA som marknad. Konkurrensen kan öka – men också möjligheten att köpa amerikanska varor billigare.
• Tullar och nya handelshinder kan skapa oväntade flaskhalsar i leveranskedjor.
• Behovet av flexibilitet ökar. Företag måste kunna växla marknad, se över sina inköpskanaler och anpassa sig snabbt när reglerna ändras.

Dessutom gäller det att ha koll på EU:s regelverk, som både kan hjälpa och stjälpa. För svenska företag är EU en trygg hemmamarknad, men samtidigt kan dess komplexitet göra det svårare att snabbt reagera på globala förändringar.

Risk eller chans?

Meningarna går isär. Kritiker varnar för att Trumps strategi kan leda till handelskrig, inflation och kaos i världsekonomin. Andra menar att USA bara gör det som länge varit nödvändigt: slutar bära det globala handelsystemet på sina axlar och börjar agera utifrån egna intressen.

Det vi vet är att förändringen pågår och att det lönar sig att vara förberedd.

Anpassning är allt

Trumps handelsstrategi är inte bara tom retorik. Det är en medveten kursändring med tydliga mål. Med Stephen Miran som arkitekt ser vi ett USA som försöker vrida tillbaka maktbalansen i sin egen riktning.

För svenska företag gäller det att inte bli tagna på sängen. De som lyckas läsa signalerna, agera snabbt och vågar tänka nytt, är de som kommer stå starkast i det nya landskapet.