"Det är uppenbart att ingen – inte ens banken själv – har någon egentlig uppfattning om hur många miljarder som går till vilka klimatåtgärder", skriver David Kenner från det granskande journalistnätverket ICIJ.
Att Sverige intagit en ledande roll inom både klimat- och demokratibiståndet gör kritiken särskilt problematisk. Svenskar betalar miljardbelopp till något som varken visar resultat – eller ens kan spåras.
Vi har tidigare granskat biståndskorruption inom SIDA där miljardbelopp saknar spårbarhet och uppföljning
Även Ledarsidorna lyfter korruptionen och skriver att problemen har varit kända i över ett decennium men att få eller inga incitament har funnits för att ta tag i det.
Johan Westerholm på Ledarsidorna menar att Sveriges roll i biståndssystemet är inte bara central – den är också djupt problematisk, då vi är ett av de länder som mest har bidragit till denna typ av systemhotande korruption.
Trots höga ambitioner och stora kostnader har insatserna ofta präglats av politiskt spel och uteblivna resultat. Ett exempel är den omstridda FN-konferensen Stockholm+50, som enligt Johan Westerholm blev ett dyrt PR-fiasko utan konkreta resultat – till en kostnad av över 250 miljoner kronor för svenska skattebetalare.
Samtidigt har miljardprojekt i länder som Zimbabwe, beslutade av den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S) och hennes kabinettssekreterare Annika Söder (S), lett till försämrad demokrati, inte förbättrad.
Så länge givarländer som Sverige fortsätter att pumpa in pengar i ett system utan kontroll, är det inte bara biståndet som är i fara – utan viljan att betala skatt, och till syvende och sist, förtroendet för hela demokratin.
Sveriges bistånd i korthet (prel. 2023)
Källa: Google Gemini och faktagranskat av ChatGPT. |
Företagande.se tycker det är viktigt att lyfta slöseriet med skattemedel då mikro- och småföretagare står för en stor del av alla skatter som betalas in.
