En rapport från Oxfam avslöjar omfattande brister i Världsbankens "klimatfinansiering". Mellan 24 och 41 miljarder dollar av Världsbankens "klimatmedel" mellan 2017 och 2023 går inte att spåra, enligt rapporten Climate Finance Unchecked, som också riktar skarp kritik mot bankens bristande transparens.

"Det är uppenbart att ingen – inte ens banken själv – har någon egentlig uppfattning om hur många miljarder som går till vilka klimatåtgärder", skriver David Kenner från det granskande journalistnätverket ICIJ.

Att Sverige intagit en ledande roll inom både klimat- och demokratibiståndet gör kritiken särskilt problematisk. Svenskar betalar miljardbelopp till något som varken visar resultat – eller ens kan spåras.

Vi har tidigare granskat biståndskorruption inom SIDA där miljardbelopp saknar spårbarhet och uppföljning

Även Ledarsidorna lyfter korruptionen och skriver att problemen har varit kända i över ett decennium men att få eller inga incitament har funnits för att ta tag i det.

Johan Westerholm på Ledarsidorna menar att Sveriges roll i biståndssystemet är inte bara central – den är också djupt problematisk, då vi är ett av de länder som mest har bidragit till denna typ av systemhotande korruption.

Trots höga ambitioner och stora kostnader har insatserna ofta präglats av politiskt spel och uteblivna resultat. Ett exempel är den omstridda FN-konferensen Stockholm+50, som enligt Johan Westerholm blev ett dyrt PR-fiasko utan konkreta resultat – till en kostnad av över 250 miljoner kronor för svenska skattebetalare.

Samtidigt har miljardprojekt i länder som Zimbabwe, beslutade av den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S) och hennes kabinettssekreterare Annika Söder (S), lett till försämrad demokrati, inte förbättrad.

Så länge givarländer som Sverige fortsätter att pumpa in pengar i ett system utan kontroll, är det inte bara biståndet som är i fara – utan viljan att betala skatt, och till syvende och sist, förtroendet för hela demokratin.

Sveriges bistånd i korthet (prel. 2023)

  • Toppgivare: Sverige gav 0,91 % av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd, vilket placerar oss på tredje plats bland OECD:s givarländer.
  • Över FN-målet: Detta är betydligt över FN:s mål på 0,7 % av BNI.
  • Nordisk ledare (nästan): Endast Norge (1,09 %) gav mer som andel av BNI i Norden. Sverige ger mer än Danmark (0,74 %) och Finland (0,47 %).
  • Långt över snittet: Sveriges bidrag är markant högre än genomsnittet för både EU-länderna (ca 0,57 % för DAC-medlemmar) och samtliga OECD DAC-länder (0,37 %).
  • Stor givare: Sverige är en av de mest generösa biståndsgivarna i världen i förhållande till ekonomins storlek.

Källa: Google Gemini och faktagranskat av ChatGPT.

Företagande.se tycker det är viktigt att lyfta slöseriet med skattemedel då mikro- och småföretagare står för en stor del av alla skatter som betalas in.

Se även: Dags att lägga ner SIDA - precis som USAID



Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.