Den vanligaste formen av socialt företag är sociala arbetskooperativ där kooperatörerna får anställning, arbetsträning eller rehabilitering. De har anställningar med olika stöd eller sjukersättning som försörjning. Av de cirka 150 sociala företagen som finns i Sverige, är ungefär 100 av dessa sociala arbetskooperativ.
Gemensamt med andra sociala företag så har medlemmarna i de sociala arbetskooperativen någon form av arbetshinder. De har stor delaktighet i besluten som tas vad det gäller hur företaget ska drivas och utgår från de sju kooperativa principerna som utgångspunkt. Medlemmarna är själva aktiva i processen att skapa arbete och forma sin arbetsplats. Alla medlemmarna arbetar 100 % av sin egen förmåga. Det betyder att arbetet anpassas med kortare arbetstider, lägre arbetstakt och uppgifter som är anpassade individen.
Idén med sociala arbetskooperativ härstammar främst från Italien, men även Storbritannien har denna företagsform. I de sociala arbetskooperativen i Sverige bildar medlemmar en ideell eller ekonomisk förening som utgör en självständig juridisk person. Gemensamt och demokratiskt formar kooperatörerna sitt företag. Många kooperativ säljer även platser för rehabilitering till kommuner, arbetsförmedlingar och Försäkringskassan.
Den eventuella ekonomiska vinsten som kooperativen gör återinvesteras i företaget för att skapa arbete. Eftersom det inte är den ekonomiska vinsten som är det huvudsakliga syftet med sociala arbetskooperativ, är de beroende av ekonomiskt stöd utifrån, både med ekonomiskt och socialt kapital. Huvudsyftet med företagen är att i första hand skapa meningsfulla arbeten för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
De sju kooperativa principerna
Internationella Kooperativa alliansens förklaring av den kooperativa identiteten:
Kooperativa föreningar bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Liksom grundarna tror medlemmar i kooperativa föreningar på etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.
De sju kooperativa principerna:
1. Frivilligt och öppet medlemskap
Kooperativa föreningar är frivilliga organisationer, öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar - utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, eller religiös övertygelse.
2. Demokratisk medlemskontroll
Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmar i primärkooperativ har lika rösträtt ( en medlem, en röst ). Kooperativa föreningar på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande
Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta överhuvudtaget utgår. Medlemmarna kan avsätta överskottet till följande ändamål:
- Utveckla den kooperativa föreningen - om möjligt genom att reservera medel, vilka åtminstone till en del skall vara bundna.
- Ge medlemmarna förmåner i förhållande till deras nyttjande av den kooperativa föreningen.
- Stödja andra aktiviteter som godkänts av medlemmarna
4. Självständighet och oberoende
Kooperativa föreningar är fristående organisationer för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.
5. Utbildning, praktik och information
Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina kooperativa föreningar. De informerar allmänheten - särskilt unga och opinionsbildare om den kooperativa föreningens särart och fördelar.
6. Samarbete mellan kooperativa föreningar
Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.
7. Samhällshänsyn
Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
Social franchising
Vissa sociala företags affärsidéer passar för franchising. Med social franchising förs erfarenhet från ett välfungerande socialt företag över till ett nytt. De överlåter rättigheten att använda deras varumärke, koncept och metod, men med rättigheterna följer även skyldigheter att upprätthålla bland annat kvalité. Varumärket får inte skadas. Skillnaden med ”vanlig” franchising och social franchising är att det lagts till de speciella egenskaper som är typiska för sociala företag.
Det är mest vanligt att sociala franchisingföretag startas som projekt, och där bland annat franchisegivaren hjälper franchisetagaren med affärs- och etableringsplan. Franchisegivaren ger även fortsatt stöd och rådgivning. Grundläggande är de sociala målen. Ett bra exempel på ett socialt franchiseföretag är Vägen ut! i Göteborg.
